Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 35. (1,131.) 2 september 1903 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
664
SVENSK LÄRARETIDNING.
N:r 35
och sitter sedan ofta fast för lifvet. Så
slås genom klasskolorna klasskillnaden
fast såsom en samhällets första
grundlag, och sedan sitter också den
»barnaläran» kvar hos hvarenda en i djupet
af hans väsen, i själfva det instinktiva
känslolifvet. Han kan väl längre fram,
när han blifvit en mera tänkande och
reflekterande personlighet, frigöra sig,
som det heter, inse det otidsmässiga
och oberättigade i en sådan
klassklyf-ning af ett folk alltifrån dess spädaste
telningar. Men i botten på honom
sitter dock den gamla, från barndomen
ingrodda uppfattningen kvar, hur mycket
han än ogillar och fördömer den, och i
Obevakade ögonblick kan den ett tu tre
bryta fram i hela sin ursprungliga styrka.
Så ödesdigert outrotliga äro
barndomsintrycken.
Alldeles samma erfarenhet hade ju
redan gamle Comenius gjort, såsom
man bland annat finner af hans
Di-dactica magna, kap. 297 som handlar
om »Folkskolans idé». Det vore
underligt, om 300 år efteråt våra
tongifvande pedagoger icke i det
stycket skulle veta så pass mycket som
han visste. Vi lefva ju dock i den
sociala frågans århundrade.
Folkskolan kontra de s. k.
samskolorna.
I n:r 31 af denna tidning
meddelade vi ur Jönköpingsposten en
därstädes intagen redogörelse för
upprättandet af en s. k. samskola i
Nässjö. I samband härmed uttalade vi
vår undran och vårt beklagande
öfver, att bland ledamöterna i den f or
ändamålet bildade s. k.
samskoleför-eningen, ja t. o. m. bland
förtroendemännen inom denna förening träffa
representanterna såväl för
folkhögskolan som för folkskolan på platsen.
Detta förhållande syntes oss alldeles
oförklarligt, och det har sannerligen
icke blifvit mera förklarligt genom
följande till oss ingångna skrifvelse:
Herr Redaktör!
Med anledning af i Svensk
Läraretidning för den 5 augusti införda artikeln:
»Folkskolan kontra kastbildningsskolorna
eller de s. k. samskolorna å den
småländska landbygden» känna vi oss så
godt som uppfordrade att bemöta
artikelförfattarens för oss kränkande
insinuationer och antaganden och anhålla
därför om plats för nedanstående genmäle.
Det i artikelns början gjorda
påståendet, att vi skulle tagit initiativet till
eller ställt oss i spetsen för
upprättandet af en s. k. samskola eller läroverk
för gossar och flickor inom Nässjö
stationssamhälle, är fullkomligt grundlöst.
Det är i stället municipalnämden och
särskildt dess energiska ordförande, som
nämda ära tillkommer. Medelst listor
och införandet af annons i
platstidningarna kallades samhällsinvånarna till sam-
manträde, hvilken kallelse utgick från
och var undertecknad af
municipalnämden och visst icke af oss. Då en så
viktig skolfråga skulle komma under
behandling, var det helt naturligt, att
äfven undertecknade infunno sig.
Under diskussionen lämnade vi upplysning
om, att statsbidrag på grund af senaste
riksdagsbeslut ej vore att påräkna för
nya sam skolor, att företagets
ekonomiska bärighet vore långt ifrån betryggad
samt att det från flera synpunkter sedt
vore klokare att med tillhjälp af
statsmedel förbättra folkskolan, så att denna
gjordes till gemensam bottenskola i större
utsträckning, hvarigenom kunde vinnas,
att det tillämnade läroverkets första
klasser icke borde ifrågakomma.
Af öfverläggningen vid sammanträdet
framgick tydligen, att det visst icke
förelåge något missnöje med
folkskoleundervisningen, hvilket skulle framkallat
förslaget om bildandet af ett läroverk,
och ej heller ha vi själfva ansett
härvarande skolor sådana, att man icke
skulle kunna anförtro sina barn åt dem.
Naturligtvis kan man dock icke begära,
att folkskolan under sin nuvarande
organisation skall kunna ersätta ett
5-klas-sigt läroverk, hvilket vore meningen, att
den nya skolan skulle göra, så snart
den fullständigats. Då det visat sig
vara förenadt med stora kostnader att
hålla sina barn i allmänt läroverk genom
att sända dem till Eksjö, Jönköping
eller Växjö, är det icke minset
samhällsekonomiska skäl som förefinnas och
framhållas for behofvet af läroverk i Nässjö.
Man vill också vinna den oskattbara
förmånen att de första studieåren ha
de unga i hemmet under föräldraupp
sikt, hvilket sistnämda skäl här ansetts
vara af pedagogisk art.
Då »det under bildning varande lilla
samhället» numera nått den utveckling,
att det har alla utsikter att snart
erhålla begärda stadsprivilegier, så har
jämväl denna omständighet kraftigt
bidragit att framskjuta läroverksfrågan i
och för främjandet af den nya stadens
utveckling.
Att skolväsendet på den småländska
landsbygden är mycket försummadt, har
nog artikelförfattaren rätt uti, och vi
äro också villiga att erkänna detta
sorgliga sakförhållande, men om vi jämföra
Nässjö med öfriga landsbygdsförsamlingar
här i Småland, så våga vi på goda grunder
bestrida, att Nässjö skulle vara så
vanlottadt, dä det gäller folkskoleväsendet.
En ganska afsevärd förbättring och
utveckling har under de sista 15 åren
åstadkommits i skolhänseende, hvad
beträffar Nässjö. Inom Nässjö
stationssamhälle finnes en ganska prydlig och
tidsenlig folkskolebyggnad, hvilken med
tomt kostar cirka 35,000 kronor.
Lärarepersonalen har under nämda tid ökats
från l ordinarie folkskollärare och 2
småskollärarinnor till 4 ord. och 2 extra
ord. folkskollärare samt 4
småskollärarinnor. Hvarje klass i såväl folk- som
småskola undervisas af särskild lärare
eller lärarinna. Såväl fortsättnings-som
slöjdskolor äro inrättade. Kommunen
har sedan 6 år tillbaka iklädt sig en
kostnad af 800 kronor pr år för att
bereda länets hit förlagda folkhögskola
fria lokaler. Äfven i
aflöningsförhållan-dena har på senaste åren förbättring
inträdt för såväl stationssamhällets som
socknens lärarepersonal. Inom Nässjö
landsförsamling har under senaste 10
åren 2 nya och tidsenliga skolhus
uppförts, däraf det ena kostat 15,000 och
det andra 8,000 kronor. Socknens
lärarepersonal har ökats från l till 2 ord.
folkskollärare och personalen vid
småskolan från 2 till 3 lärarinnor.
Fortsättningsskola och slöjdskola finnas till
hvarje folkskola i socknen.
Det är motbjudande att nödgas tala
om sig själf, men då det sker till
själfförsvar torde det ursäktas. Att
ofvanstående förbättringar just kommit
till stånd på grund af vårt och
kamraternas initiativ, våga vi bestämdt
påstå, hvarom också skolråds- och
kyrkostämmoprotokoll bära vittne. Att icke
socknens folkskolor gjorts fasta och icke
flera lärarekrafter anställts vid stationens
folkskola, beror icke på oss, ty förslag
därom har redan i fjor från oss ingått
till skolrådet, fastän såväl detta som
stämman för närvarande afslagit
framställningen på grund af snart
förestående skilsmässa i skolhänseende.
Om under sådana förhållanden det
kan med fog sägas, att vi glömt vår
uppgift som folkskollärare, lämna vi åt
ärade kamrater att bedöma.
Vi kunna ej finna det annat än
hänsynslöst, att artikelförfattaren, såsom
skett, söker brännmärka och göra oss
misstänkta därför, att den ene af oss
låtit sig invälja till styrelseledamot och
den andre till revisor i privata läroverket
härstädes.
Vi ha offrat våra ungdomskrafter i
folkskolans tjänst; vi ämna också gifva
vår mannakraft åt nämda skola, och
liksom förut skall allt framgent vår
sträfvan blifva att, hvad på oss
vidkommer, söka föra vår folkskola framåt.
Nässjö i augusti 1903.
J. A. Wallerström. Justus Andrén.
Redaktionen hade i den åsyftade
artikeln t endast aftryckt hvad som
stått i en platstidning samt däraf
dragit de ej blott från vår utan ock
från insändarnes synpunkt
oundvikliga slutsatserna. Insändarne ha icke
bestridt något enda af de
sakförhållanden, vi påpekat, hvarför vi
kunde inskränka oss till att hänvisa
till vår artikel i n:r 31.
Men den fråga, som i artikeln
beröres, är af så stor betydelse för
folkskolans framtid, att vi anse oss böra
tillägga ännu några ord.
Vi togo, då vi förra gången
yttrade oss, för gifvet, att Nässjö
församling redan gjort åtskilligt för upprat-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
