Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 35. (1,131.) 2 september 1903 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
668
SVENSK LÄRARETIDOTNG0
N:r 35
insamlande af ytterligare bidrag till
bibliotekets förkofran.
- 35-årsdagen af föreningens stiftande
kunde Södra Roslagskretsen fira vid sitt
årsmöte å Lidingö den 26 atigusti.
Föreningens ordförande folkskolläraren K. A.
Thörri-borg i Danderyd vände sig med anledning
häraf i sitt hälsningstal till den ende
närvarande af föreningens stiftare, den aktade
lärareveteranen A. Vahlroth i Östra Ryd,
med några hjärtliga vördnads- och
tacksamhetsord för allt hvad hr V. under denna
långa tid verkat i föreningens tjänst.
- Bjärekretscn blir namnet på den nya
kretsförening, som kommer att bildas genom
sammanslagning af Bjäre kretsförening och
Norra Bjärekretsen, hvilka sedan år 1892
varit skilda men förut utgjort endast en.
Den nya kretsen, hvilken kommer att räkna
omkring 70 medlemmar, träder i verksamhet
från och med år 1904. Till ordförande utsågs
A. Fridolf i Barkåkra, till vice ordförande
G. V. Sjöstrand i V. Karup, till sekreterare
C. V. Hultberg i Svenstorp och till vice
sekreterare P. A. Söderholm i Förslöf.
- En skolresa ..företogs den 18 augusti
af 11 gossar från Östermalms folkskola
härstädes under ledning ’af läraren G. Sjöqvist
och varade en vecka. Därunder besöktes i
sydvästra Dalarne och Värmland en hel del
grufvor, sågar, kvarnar, järnverk, ett
kanongjuteri o. s. v. En dag deltogo de i
jordbruksarbetet å en landtgård, lefde till stor
del på matsäck samt sofvo uti hölador men
blefvo med hvarje dag allt mer härdade
och intresserade samt drogo säkerligen stort
gagn af sin angenäma sommarfärd.
- Femtonde lekkursen på Nääs afslöts
den 25 augusti. Den räknade inalles 38
deltagare. Lekledare hafva varit förste
läraren Otto Kellgren i Filipstad och fröken
Sanna Schröder frän Arvika. Vid
afslutningen hölls tal af direktör Salomon, hvarpå
två af kursdeltagarinnorna uttalade ett tack.
På vanligt sätt sjöngos nationalsångerna
från de länder, som varit representerade
vid kursen, d. v. s. utom Sverige äfven Norge,
Danmark, Finland, England och Holland.
- Ett nytt skolhus invigdes d. 23 augusti
i Skrufshult, Mönsterås, Kalm., af skolrådets
ordförande, kyrkoherden J. A. Jönsson, som
dels framförde församlingens tack till de två
församlingsbor, som skänkt skolplanen och
tillsläppt en stor del af virket till det nya
skolhuset, som är ett af de bästa och
tidsenligaste i församlingen, dels nedkallade
himlens välsignelse öfver det nya
bildningstemplet och det arbete, som där under
tidernas lopp komme att utföras till
uppväxande släktenso gagn.
- I tjugofem år har folkskolläraren och
organisten A. Blom tjänstgjort i Kila, Vstm.
Med anledning däraf öfverlämnade
tacksamma församlingsbor till honom den 26
augusti en minnesgåfva bestående af en större
silfverpokal med inskription jämte åtskilliga
andra silfverpjeser. Komminister Cederberg,
som frambar gåfvan, erinrade om det
plikttrogna arbete, sorn jubilaren under det
gångna kvartseklet nedlagt inom
församlingen, och önskade honom en lång1 och
lycklig arbetsdag.
- På det gamla sättet vilja
stadsfullmäktige i Gäfle hafva stadens namn stafvadt,
och en mycket munter, delvis pikant
diskussion ägde rum häromdagen angående denna
fråga. Nästan ensam kämpade lektor P.
Val-denström för ä, de öfriga ville bibehålla e, och
beslutet blef, att hos k. m:t skulle göras
framställning om meddelande af föreskrift att i
fråga om stafningssättet i Svensk
författningssamling samt öfriga på föranstaltande af k.
m:ts kansli från trycket utkommande
skrifter äfvensom i statsrådsprotokoll o. s. v. den
praxis bör iakttagas, att staden Gäfles namn
skall stafvas med e, äfvensom att beslutet
härom skall till underlydande
statsmyndigheters kännedom kungöras på enahanda sätt
som ifråga om senaste reform i
stafningssättet ägt rum.
- En vankelmodig församling månde
Rödeby i Blekinge med allt skäl kunna
kallas. I maj 1901 bifölls å kyrkostämma, att
ett slöjdskolehus skulle vid folkskolan
uppföras och 1,200 kr. för ändamålet tagas ur
en fond. I juli detta år beslöt stämman
uppskjuta byggandet af dylikt slöjdskolehus,
däremot låta uppföra en ny folk- och
små-skolebyggnad för södra delen af Rödeby
skolrote, därtill anslå sagda 1,200 kronor
sarnt tillåta skolrådet att for samma ändamål
använda resten af fonden Beslutet skulle
genast anses justeradt. Nu aflägsnade sig
en del röstberättigade, och ärendet upptogs
omedelbart ånyo. Med upphäfvande af det
nyss fattade beslutet beslöt stämman, att
1901 års beslut om användning af 1,200 kr.
till slöjdskolehus skulle gå i verkställighet
men återstoden 2,800 kronor användas till
folkskolehus och lärarebostad i församlingens
skolhus i Inglatorp. Detta
kyrkostämmobeslut är öfverklagadt hos länsstyrelsen.
- För obligatorisk fortsättningsskola
uttalade sig Lidköping-Skarakretsen vid möte
den 28 augusti i Gösslunda. På
programmet stod frågan: Hvad kunna skolans
målsmän göra för ungdomens fortsatta
utbildning? .1 sitt inledningsföredrag framhöll
folkskolläraren E. G. Sahlström i Lidköping
hurusom barndomsskolan hade många
svårigheter att bekämpa: kort lästid,
mångenstädes ytterligare afknappad genom
halftidsläsning, minimikurser, öfverbefolkning’
o. s. v. Det barnen inhämtat i skolan finge
sällan komma till mognad. Då de träda ut
i lifvet, träffa de ej alltid på goda
läromästare. Talet om fortsatt utbildning vore
därför befogadt. Genom dylik
tillförsäkrades ock näringarna mera intelligenta och
dugande arbetare. Såsom medel till
ungdomens fortsatta utbildning framhöllos:
folkskolans högre afdelning, högre folkskolan,
fortsättningsskolan, folkhögskolan samt ej
minst föreläsningsverksamhet och
folkbibliotek. Efter en lång liflig öfverläggning
uttalade sig mötet för, att fortsättningsskolan
borde blifva obligatorisk för från folkskolan
afgångna barn samt stå öppen äfven för
ungdom.
- En resekassa ämnar N. Råda
lärareförening söka förskaffa sig. För ändamålet
var den 23 augusti en fest anordnad i
Håg-fors skola med körsång och föredrag.
Kyrkoherden O. Berggren" redogjorde för
ändamålet med den afsedda kassan. Den skulle
sätta lärare och lärarinnor inom föreningen
i stånd att bevista föreläsningskurser, större
skolmöten och dylikt, som kunde bidraga
till deras fortsatta utbildning. Lärarens
enformiga arbete inom skolans fyra väggar -
och därtill oftast i skämd luft - vore ett
ständigt offrande af kropps- och själskrafter.
Det vore därför nödvändigt, att dessa
kraftförluster på något sätt ersattes, och denna
ersättning kunde i någon mån erhållas
genom bevistandet af föreläsningskurser och
annat sådant. Dessutom funnes det tre
viktiga frågor, inför hvilka läraren icke finge
stå främmande, nämligen den sociala
frågan, nykterhetsfrågan och sist och viktigast
kristendomsfrågan. För att lärarne måtte
få en allsidig blick på dessa frågor och
därefter kunna bilda sig ett rätt omdöme, borde
de få bevista skolmöten, vid hvilka dessa
frågor diskuterades. Kyrkoherden slutade
sitt tal med en uppmaning till de
närvarande att vid kommande fester för samma
ändamål söka få med sig vänner och
grannar, på det att resultatet af festerna måtte
blifva det bästa möjliga.
ProfhäfteafSAGA
för år 1903 erhålles
gratis, då begäran
därom framställes till
Svensk Läraretidning, Stockholm 1.
SVEfflfrES ALLMÄNNA
FOLKSKOLIÅRAREFÖRENING
Valen.
a) Medlemmar i centralstyrelsen.
Gislaveds-kretsen: de afgående.
8. Koslags-kretsen: dito.
Vista-kretsen: dito.
Södertörns-kretsen: Alex. Jonsson, J.
Franzén, P. Borgh och Carl Lidman.
Lidköping-Skar a-kretsen: J. Franzén, P.
Borgh, Anna Lessel och L. G. Broomé i
Bårslöf,
Västerås-kretsen: J. Franzén, Anna Lessel,
P. Borgh och J. Forssell i Kolbäck.
Mjölby-kretsen: J. Franzén, P. Borgh, Anna
Lessel och C. Lidman i Stockholm.
b) Revisor.
S. Roslags-, Lidköping-Skara, Vista- och
Gislaveds-kretsarna: Alfr. Fridén i Örebro.
Västerås-kretsen: A. Molander i Tortuna.
Södertörns-kretsen: G. A. Vesterin i
Västerhaninge.
Lifförsäkringsfrågan.
Södertörns-kretsen har - under
uttalande af fullt erkännande åt
centralstyrelsens åtgärd i lifförsäkringsfrågan och
med uttryck af ogillande af det sätt,
hvarpå frågans utsändande till kretsarna
framtvingats - lämnat frågan utan
afseende.
Småskollärarinnornas
utbildning.
Från en ärad medlem af
lärarinnekåren ha vi mottagit följande
inlägg i en på dagordningen stående
fråga:
Spelar kunskapen någon egentlig roll
för folkskollärarekallet ?
Att denna fråga verkligen på allvar
framställts af för folkskolan och dess
arbete främmande personer, är ett ledsamt
men dock förklarligt faktum. Det
bild-ningsmått, som i nämda skola meddelas,
måste vara ytterst minimalt, efter det
blott gäller folkets barn, har man tänkt,
och därför behöfva ej folkskolans lärare
stort mer kunskaper än hvad hvar
människa med sundt förstånd är i
besittning af. Ja, så ringa förberedelse har
man ansett hans kall kräfva, att man
t. o. m. trott, att han skulle hinna att
göra sig förtrogen med något
»handtverk eller annan handtering»,
hvarigenom han skulle kunna skaffa sig en
välbehöflig biförtjänst. Obekantskapen
med folkskolan röjer sig.
Mera betänkligt var det, då från
folfe-skolans egna representanter kunskapens
värde sattes i fråga. En sådan tid har
emellertid funnits. Både seminarierna
och många, som där fått sin fostran,
menade, att endast ifall folkskollärarens
vetande obetydligt höjde sig öfver det
kunskapsmått, han i skolan skulle
meddela, kunde denna meddelelse blifva
tillräckligt »begränsad» och enkel. Hade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
