Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 36. (1,132.) 9 september 1903 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:r 36
SVENSK LÄRARETIDNING.
689
bart, att de därutinnan föreslagna beloppen
skulle för en stor del församlingar blifva
alltför betungande. Kollegium finner sig"
hafva så mycket mindre skäl att biträda
för-slaget som kollegium ej heller kunnat dela
sökandenas åsikt om nyttan och behofvet af
organisters och kantorers anställande inom
församlingarna i klockares ställe. Och då
staten icke bidrager till dessa tjänsters
uppehållande, böra församlingarna ha frihet att
efter sig teende omständigheter besluta om
aflöningsförmånerna. Kollegium anser
emellertid af flera skäl ett allmänt ordnande af
organisternas löneinkomster vara påkalladt.
Vidkommande den af petition är erna
äskade pensioneringen instämmer
kammarkollegium däruti, att det skulle vara icke
allenast för kyrkomusiken och kyrkosången
gagneligt utan jämväl i öfrigt nyttigt och
lämpligt, om kyrkomusici genom en sådan
anordning kunde sättas i tillfälle att vid
aftagande krafter utan allt för stor
ekonomisk förlust afgå, likasom ock frågan om
en änJce- och pupillkassas bildande, för dem
synes kollegium mycket beaktansvärd.
Men då något bestämdt förslag i berörda
hänseende likväl icke blifvit framlagdt,
anser sig kollegium för närvarande endast böra
erinra, att då någon pensionering af präster
skåpet ännu icke kommit i stånd, det- för
närvarande icke borde skäligen kunna ifråga
sättas, att staten skulle sörja för eller
bidraga till organisters och kantorers
pensionering.
Uppgörelse mellan köping och
moderförsamling, K. m:t förord
nåde den 3 juli 1903, att Hessleholms
köping skulle från och med år 1904
utgöra ett eget, från Stoby och
Van-kifva församlingar skildt skoldistrikt.
Ola Olsson i Stoby och Ola Ovedsson i
Kvistalånga anhöllo på uppdrag af Stoby
sockens kommunalstämma,
att vid blifvande fastställelse af den
ekonomiska uppgörelsen, i hvad den anginge
skolväsendet, mellan köpingen å ena, samt
återstående delen af Stoby församling å
andra sidan sistnämda församlingsdel måtte,
i öfverensstämmelse med hvad uti ett af
Kristianstads län den 26 september 1902
afgifvet utlåtande föreslagits, å skolhusens
gemensamma värde erhålla afdrag för ett
belopp af 23,000 kronor eller åtminstone
lindring i den ersättningssumma, som enligt
ett af utsedda kommitterade uppgjordt, af
kyrkostämman godkändt förslag till
fördelning af skoldistriktets tillgångar och
skulder skulle åligga församlingsdelen att betala
köpingen.
Enär ändring i omförmälda
ekonomiska uppgörelse icke kan i nu
förekommen ordning äga rum, har k. m:t den
21 sistlidna augusti funnit ifrågavarande
ansökning icke till vidare yttrande
föranleda.
Bortförd jord från skolträdgård.
Kalls församling beslöt å kyrkostämma
den 22 juni 1902, att erforderlig jord
till ordnande af församlingens
begrafningsplats finge tagas från de inom
folkskolans jordområde befintliga sandbackar
samt att läraren H. V. Baer skulle erhålla
skälig ersättning för det hö. som kunde
för honom förstöras genom tramp och
körmrig å vägen till nämda sandtäkt.
Hos länsstyrelsen i Jämtlands län
anförde läraren besvär öfver detta
församlingens beslut under förmälan,
att ifrågavarande område blifvit af
kommunen inköpt för folkskolans räkning och vid
laga skifte undantaget till skolträdgård,
hvarmed otvifvelaktigt då menats en
trädgård, som af skolläraren skulle få brukas
och besittas under hans tjänstetid, att då
klagandens företrädare under en tid af 26
år utan intrång nyttjat området, äfven
klaganden ansett sig berättigad besitta jorden
såsom en honom af församlingen lämnad,
hans tjänst tillhörande löneförmån samt att
frågan om användandet af berörda
jordområde icke kunde anses såsom sådan
församlingens angelägenhet, som författningsenligt
hörde till kyrkostämmans handläggning,
utan det tilikomine kommunen, som inköpt
jorden, att på kommunalstämma besluta örn
dess användning till annat ändamål än
ursprungligen afsetts; i anseende hvartill och
då kyrkostämman alltså öfverskridit sin
befogenhet, klaganden yrkat att kyrkostämmans
beslut måtte upphäfvas.
Församlingens icke klagande
medlemmar yrkade i afgifven förklaring
besvärens ogillande och anförde därvid
hufvudsakligen,
att berörda jordlägenhet blifvit i
sammanhang med område, afsedt för uppförande af
kyrka, utbruten från prästbordets ägor för
att utgöra planteringsland för fasta
folkskolan, att ändamålet härmed varit ej att lämna
området såsom boställe åt skolläraren eller
lägga detsamma under hans enskilda
dispositionsrätt, utan att sätta läraren i tillfälle
att undervisa skolbarnen i trädgårdsskötsel,
att den omständigheten, att klagandens
företrädare nyttjat jorden, ej utgjorde stöd för
hans förmenta rätt till densamma i
synnerhet som, då klaganden blef antagen såsom
folkskollärare, intet nämts om
besittningsrätten till jorden, samt att såväl frågan
rörande ordnande af begrafningsplats som
fråga om lärares förmåner och rättigheter
otvifvelaktigt borde handläggas å
kyrkostämma.
Enär klaganden icke visat, att
ofvan-berörda jordområde blifvit honom på lön
anslaget, eller ådagalagt något
förhållande, på grund hvaraf kyrkostämman
skulle vara obehörig att om dess
användande besluta, ogillade länsstyrelsen
de anförda besvären, och den 14 augusti
har k. m:t funnit de häröfver anförda
besvären ej förtjäna afseende.
Skolhus skall hafva sundt läge.
Vid kyrkostämma med Lekåsa
församling den 27 maj 1902 förekom till
handläggning fråga om plats för tilläninad
ny skolhusbyggnad i församlingen, och
beslöts efter omröstning med l,752 röster
mot 384, hvilka senare afgifvits för en
plats söder örn kyrkan å den s. k.
Kölnbacken, att det nya skolhuset skulle
uppföras å den förut varande skoltomten
15 till 20 meter från landsvägen å
plats, som sedermera skulle närmare
bestämmas.
Hos länsstyrelsen i Skaraborgs län.
anfördes häröfver besvär.
Under åberopande hurusom dels den
bestämda platsen icke låge i midten af det
område, för hvilket skolan vore afsedd, utan
att denna för att få en central belägenhet,
behöfde flyttas närmare kyrkan, dels ock att den
nuvarande skoltomten icke allenast
besvärades af en synnerligen vidrig- lukt från ett
i dess omedelbara närhet befintligt s. k
andelsmejeri med därtill hörande svinhus
utan jämväl i öfrigt lede obehag därigenom,
att afloppet från mejeriet och dess svinhun
leddes nedåt skoltomten och orenade marken
däromkring, yrkades, att beslutet om det
nya skolhusets uppförande på sagda tomt
måtte upphäfvas samt församlingen
förständigas att antingen flytta skolhuset till den
af minoriteten äskade och mera centralt
belägna platsen vid Kölnbacken eller ock
efter folkskoleinspektörens anvisning utse
annan för ändamålet lämplig plats.
Församlingens icke klagande
medlemmar bestredo allt afseende å berörda
yrkande, under framhållande
hufvudsakligen,
att då från den gamla skoltomten till
kyrkan, som låge ungefär midt i distriktet,
vore endast omkring en kilometer, detta
afstånd vore alltför obetydligt för att kunna
anses påkalla någon flyttning af skolan,
helst detta skulle medföra större kostnader
än att bygga på den gamla platsen, och
att enär beslut dam era fattats om
svinhusets flyttning till annan plats samt om
afloppets ledande från mejeriet till annat
håll, något hinder i sanitärt hänseende efter
dessa förändringars genomförande, enligt
hvad vederbörande provinsialläkare
vitsordat, icke vidare komme att förefinnas för
skolans bibehållande å dess gamla plats,
där församlingen hade tillräcklig jord för
såväl skolhus som den vid skolan anställde
läraren.
Vederbörande folkskoleinspektör
anförde uti infordradt yttrande,
att han ansåge den gamla skolplatsen
vara hvarken lämplig eller passande för att
därå uppföra det nya skolhuset, enär platsen
ej låge centralt och dessutom hade ett
synnerligen osundt läge, samt densamma, äfven
om de utlofvade förändringarna med
svinhuset och afloppet komme att utföras, i allt
fall icke därigenom skulle blifva för
ändamålet tjänligare, alldenstund den
omgifvande lösa marken under många år blifvit
helt och hållet genompyrd af Orenlighet från
mejeriet och svinhuset.
Med afseende å hvad
folkskoleinspektören anfört samt på grund af hvad i
öfrigt i målet förekommit, fann
länsstyrelsen skäligt att, med undanröjande af
öfverklagade beslutet, visa ärendet åter
till församlingens kyrkostämma, som
hade att detsamma till behandling ånyo
företaga och därmed vidare lagligen
förfara.
Kammarkollegium, där församlingen
besvärat sig, fann några sådana
omständigheter ieke vara å församlingens sida
ådagalagda, som kunde föranleda till
ändring i länsstyrelsens utslag, och den
14 augusti har k. m:t ej funnit skäl att
i kammarkollegii utslag göra ändring.
Statsbidrag, oaktadt de
slöjdande flickorna ej uppgå till tio.
K. m:t liar på ansökan af skolrådet i
Kilanda medgifvit, att, därest samtliga
i Kilanda folkskola inskrifna flickor, så
länge de tillhöra skolan och skäligen
pröfvas kunna deltaga i
slöjdundervisningen, däruti deltaga, den
omständigheten, att de slöjdandes antal icke
uppgår till tio, ej må utgöra hinder för
distriktet att under i öfrigt stadgade
villkor för åren 1903-1906 utbekomma
statsbidrag för samma slöjdundervisning.
Dispensärenden. K. m:t har
bifallit en af vikarierande folkskolläraren
Anders Ehrnéll gjord ansökning, att han,
som är född den 28 november 1867 och
den 16 december 1885 aflagt småskol-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
