Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 36. (1,132.) 9 september 1903 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:r 36
SVENSK LÄRARETIDNING.
693
antalet åhörare var märkbart mindre
än under diskussionen om
lekmannakrafternas tillgodogörande i
församlingsvården.
Frågan inleddes af seminarierektor
Fr. Lundgren i Stockholm med ett
längre anförande.
Han skulle ingalunda begärt ordet i
en församling, som utgjordes af idel
fackmän par Préférence, om ej konferensens
bestyrelse hade bedt honom om denna
tjänst. Han påpekade
kristendomsundervisningens ringa inflytande på
ungdomen samt den opinionsstorm, som växt
upp mot katekesen. Ämnet ville han se
från tre synpunkter: läraren,
undervisningsmetoden och
undervisningsmateri-ellen.
Bland dessa faktorer vore lärarens
personlighet viktigast. Vid årets
folkskolläraremöte hade en talare hälsats
med bifallsyttringar, då han förklarade,
att om vi finge en god lärobok och sluppe
den nuvarande katekesen, skulle råheten
hos ungdomen försvinna. Om Sveriges
folkskollärare vågade acceptera den
förbindelsen, skulle de ådraga sig en hård
dom, om de, när vi, som jag hoppas,
snart få en god lärobok, ej förmådde infria
den. (Bravo!) Han föredrog därefter ett
långt citat af en tysk biskop. Häri
uppräknades en mängd kraf på en lärare, sådan
han bör vara, och därpå framställde tal:n
den frågan, huruvida vår lärarekår fyller
dessa kraf. Läraren borde alltid besinna
den maningen: »Blifven själfva bättre,
och ungdomen skall bli bättre!»
Beträffande metoden vore det själfva
kärnan i denna att människan ej blott
disiplineras, kultiveras, civiliseras och
moraliseras. Hon måste jämväl
divini-seras, om annars icke det egentliga
lifvet i människolif vet skall fattas henne.
Vår undervisningsmateriell vore
genom tillmötesgående af regeringen och
chefen för folkskolebyrån bättre än i
något annat land, och något
stillastående kunde ej med skäl påvisas. Den
nuvarande katekesen kan i år fira sitt
kvartsekel jubileum, sådant det blir, och att
Luthers lilla katekes varit med så länge
torde kunna tagas som bevis för dess
inre värde. Yrkandena på en
»religionsbok», som skulle ersätta både
biblisk historia och katekes klandrade tal:n
och varnade för den i andra länder
införda skolbibeln. Tager man bort bibel,
biblisk historia och katekes, blir
skolan en verkstad, som saknar några af
sina viktigaste verktyg.
Speciellt katekesfrågan togs därpå i
skärskådande. Den frågan är en
oerhördt tilltrasslad härfva. Många klandra
katekesen i ädlaste syfte men gå för långt
och deras nit är ej alltid visligt; andra
vilja ha in sina privatteologiska åsikter,
andra söka genom klandret mot
katekesen förbereda borttagandet af all
kris-tendomsundervisning. Alla applåderas,
när de klandra den nuvarande
läroboken, men enigheten är slut, när något
nytt skall framläggas, och mången säger
då: Det är nog bättre som vi ha det.
Väl erbjuder Luthers lilla katekes
formella svårigheter, men taga vi bort den,
trasslar sig härfvan värre. Så har det
gått i andra länder. Kyrkan bör med
lätt hand utreda härfvan - ingen annan
kan det. Katekesutvecklingen är
ingalunda så dålig, att den behöfver
förkastas, och många bland tal:s elever
räknade katekestimmarna som sina käraste
stunder.
Icke desto mindre yrkade tal:n på en
mycket vidsträckt revision. Det funnes
ingen så smädad bok för närvarande
som katekesen, och det vore gagnlöst
att strida mot opinionen. Väl vore
om denna revision gjordes snart - det
kunde bli för sent, och då skulle en
oöf-verstiglig klyfta uppstå mellan kyrkans
och skolans lärare. Man kan ha för
brådt med en reform men man kan ock
vänta för länge med den.
De ledande grundtankarna vid denna
revision framställde talrn sålunda:
Endast det för barnaåldern tillgängliga
borde upptagas, allt i sin tid och
ordning med mer hänsyn till barnets
utveckling än till systemet, i enkel och
om möjligt åskådlig form, i helig d. v. s.
sedligt religiös afsikt.
Katekesutvecklingen skulle ej vara en själfständig
lärobok utan en hjälp för barnen att med
förstånd och hjärta tillägna sig tankarna
i Luthers lilla katekes.
Anförandet hälsades med starkt
bifall och gaf anledning till en liflig
diskussion, under hvilken alla talarne,
äfven om de ville taga katekesen i
försvar mot en del
beskyllningar/slutade med att förorda revision.
Lektor F. Berglund i Stockholm
nagelfor ytterst skarpt med den nuvarande
katekesen, som varit honom ett lidande.
Den håller alls icke måttet: den skulle
vara en utveckling men är en
intrass-ling, den har onaturliga, rent löjligt
puerila uttryck, en mängd frågor vore
onödiga, bibelspråken för många, lösryckta
och felaktigt insatta. Lärarens
hufvudsakliga göra blir att fråga icke att
undervisa, och en del lärare göra frågor,
som barnen ej kunna besvara. Och
svaren, som skola inläras, äro abstrakta, kalla,
riktiga »isbergssvar». (Starkt bifall,
blandadt med hyssjningar.)
Kyrkoherden E. D. Eeilman i
Stockholm ville tillstyrka revision och att en
täflan måtte af k. m:t utlysas mellan
nya katekesförslag. Då finge man se,
huruvida dessa blefve bättre. Det
tjänade till ingenting att hålla tillbaka en
sak, som tiden drifver fram. Men ett
ville han lägga konferensen på hjärtat:
måtte det aldrig kunna sägas, att den
varit med om att taga bort Luthers lilla
katekes! Väl visste han att denna bön
vore öfverflödig, då ej blott präster utan
ock lekmän värderade den och satte den
högst näst bibeln. Och då vid
sommarens stora folkskollärarernöte icke en röst
höjt sig mot lilla katekesens
bibehållande, hoppades tal:n, att ingen präst
skulle vilja vara med om dess
borttagande. (Bifall.)
Kyrkoherden E. G. Ljungqvist i Ockelbo
delade lektor Berglunds åsikt om
katekesutvecklingen : den vore alldeles
olämplig, ej konkret. Luthers lilla katekes
vore ofta minst förstådd: den vore
egentligen en afspegling af människolifvet
från fem hufvudsynpunkter. Därför borde
en lärobok finnas för skolan och en for
konfirmationsundervisningen. Katekesen
borde växa fram ur bibliska historien och
dess medelpunkt Kristus. Af alla länders
katekeser ansåg han den danska bäst:
den hade blott 12 frågor. Därnäst
komme en norsk af Klaveness. Tal:n ville
hvarken hafva uteslutande fortlöpande
framställning eller endast frågeformen.
Kontraktsprosten F. L Fåhrceus i
Ramnäs framhöll som det viktigaste, att
kate-keten själf är en kristlig karaktär.
Kyrkoherden Andersson-Br äten i Skön
ansåg vår katekes vara bättre än sitt
rykte men ej bra som den är - den
vore för svår. Kyrkan borde därför
behjärta opinionen och verkställa en
revision. Först fri täflan, sedan en
kommitté !
Hofpredikanten Th. Mazer i Stockholm
ville genom ett citat ur Verdandis
skrifter visa, att äfven på mycket frisinnadt
håll Luthers lilla katekes aktas högt.
Seminarieadjunkten J. Gerdin i
Uppsala ansåg orsaken därtill, att
katekesfrågan är så intrasslad, ligga däri, att
denna bok skall tjäna så många herrar
tillika: läroverken, kyrkan, föräldrarna,
barnen o. s. v. Huru skall den kunna
fylla allas olika kraf?
Lektor O. Holm i Kalmar hade under
sin långa lärarebana aldrig funnit
katekesen vara ett lidande - det vore en
särdeles skön bok, som han alltmer lärt
sig älska, och icke hade den så stora
brister, att ej en samvetsgrann lärare
kunde använda den med välsignelse.
Den är god, »om man den rätteligen
brukar». Men katekesläsningen borde ej
börja så tidigt och läxorna väl
prepareras. En revision borde ske varsamt,
Ännu ett par talare yttrade sig
lof-ordande om katekesen men erkände
att den ej gåfve rätt lefvande uttryck
åt de religiösa sanningarna.
Mötet antog därefter en af
kyrkoherden Ljungqvist och biskop von
Schéele formulerad resolution, så
lydande :
Konferensen uttalar sin önskan, att
kyrkomötet måtte ingå till k. m:t med
en anhållan, att k. m:t måtte genom
sakkunniga låta utarbeta och framlägga
förslag till en efter barnaålderns
mottaglighet afpassad utläggning af
kristendomens grundsanningar i anslutning till
Luthers lilla katekes, hvilken bör såsom
underlag bibehållas.
Kanslirådet I. Lyttkens var
närvarande och åhörde diskussionen.
H. W-r.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
