Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 39. (1,135.) 30 september 1903 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
750
SVENSK LÄRARETIDNING.
N:r 39
ombyte af tjänsteinnehafvare sker efter
det bestämmelsen trädt i kraft.
Såsom k. kammarkollegium
framhållit, bör det ifrågasatta stadgandet icke
medföra ändring i de på vissa orter
förefintliga särskilda förhållanden, enligt
hvilka organistlön helt eller delvis utgår
af kassor, donationer eller eljest af
andra medel än bidrag från
församlings-medlemmarne. Någon uttrycklig
föreskrift härom torde emellertid knappast
vara erforderlig, då tvekan i berörda
hänseende lika litet bör uppstå i detta
fall som i fråga om klockarelön,
beträffande hvilken dylik föreskrift icke finnes
meddelad eller visat sig behöflig.
På sålunda anförda skäl hemställer
utskottet,
att kyrkomötet måtte i underdånig
skrifvelse till k. m:t anmäla, att
kyrkomötet mot k. m:ts förevarande
framställning icke haft annat att erinra,
än att de nuvarande innehafvarne af
prästerliga befattningar synts
kyrkomötet icke böra få sig ålagdt att,
utan eget medgifvande, af
löneinkomsterna för dessa befattningar bidraga
till organists aflönande.
Reservationer voro afgifna af
universitetskanslern Gilljam och landshöfding
Holmquist, hvilka ansett, att den gjorda
framställningen bort bifallas utan något
inskränkande tillägg, samt af bisköp
Lindström, som ansett, att utskottet icke
bort tillstyrka framställningen.
Då ärendet i lördags förekom i
kyrkomötet, uppstod en oväntadt lång debatt.
För rent bifall till’k. m:ts förslag
talade universitetskanslern Gilljam,
brukspatron Dahlberg, godsägaren Tamm, prosten
Sjöholm och landshöfding Holmqvist. Det
framhölls från denna grupp, att dessa
bidrag äro så obetydliga, samt att
prästerskapet faktiskt redan nu bidrager till
klockarelönen, hvadan konsekvensen kräfde, att
det deltoge äfven i organistlönens
utgörande. På samma sida stod helt
naturligt ecklesiastikministern von
Friesen, som framhöll, att k. m:t måste
uppfatta ett bifall till utskottets förslag som
ett villkor.
Biskoparna Billing, Tottie, Lindström,
Lövgren och Rodhe voro för rent afslag.
Prästerskapet skulle komma att högst
betydligt betungas i församlingar, där
prästen stundom är den ende eller
hufvudsakligaste inkomsttagaren, utan att
några motsvarande fördelar vunnes.
Förslag till fullständigt ordnande a£
klockare- och organisttjänsterna samt deras
löner förelågo ju till afgörande, och k.
m:ts förslag skulle faktiskt miijska
prästerskapets löneförmåner. Utskottets
förslag skulle kunna draga med sig, att
prästen finge bidraga till sin egen
aflöning.
Bifall till utskottets förslag yrkades
af biskop Johansson och professor
Böe-thius. Detta förslag innebure intet
godtycke : en ämbetsinnehafvare borde hafva
rätt att behålla de förmåner och
privilegier, som vid tillträdet af samma
ämbete varit därvid fästa, och ärligare vore,
om en präst, redan då han sökte en
plats, visste att han skulle bidraga till
organistlönen.
Vid verkställd votering bifölls k. m:ts
förslag oförändradt med 30 röster mot
27, som af gaf vos för rent afslag.
-*-
Ällmänt ordnande af organisters
och kyrkosångares
tjänsteåligganden och löneinkomster.
Kyrkolagsutskottet yttrar med
anledning af kontraktsprosten R.
Kihl-bergs i föregående nummer återgifna
motion i detta ämne följande:
Syftet med förevarande motion är
enligt utskottets uppfattning mycket
be-aktansvärdt. Allmängiltiga
bestämmelser om kyrkobetjäningens åligganden
och aflöningsvillkor saknas nämligen till
större delen, och de bestämmelser, som
finnas, äro i regel så föråldrade, att de
icke kunna tillämpas.
Hvad sålunda vidkommer kyrkolagens
stadganden om klockares skyldigheter,
äro de numera i hufvudsak betydelselösa,
i det att de åligganden, som enligt
desamma skulle tillkomma klockaren,
öfverflyttats antingen på folkskolläraren,
såsom förhållandet är med klockarens
undervisningsskyldighet, eller ock på
kyrkovaktaren. Hvilka göromål
klockaren är lagligen pliktig att utföra, är
därför mycket tvifvelaktigt, och på samma
sätt förhåller det sig i fråga om
organisten, äfven om man i en del stift
sökt afhjälpa denna brist genom
utfärdande af särskilda ordningar för
kyrkobetjäningen. Ett sådant
osäkerhetstillstånd är otvifvelaktigt en stor olägenhet
både för dessa tjänstemän själfva och
för dem, hvilka skola anlita deras
arbete. Önskemålet att åstadkomma
ordning och reda på detta område är så
mycket mera förtjänt af behjärtande,
som ganska betydelsefulla uppgifter
finnas, hvilka böra vara förenade med
ifrågavarande befattningar. En sådan
uppgift är framför allt kyrkomusikens
höjande och ungdomens undervisning i
kyrkosång. Vidare torde det bland annat
böra tillkomma klockare att biträda å
pastorsexpeditionen.
Klockarnes inkomster hafva för järn
förelsevis kort tid sedan varit föremål
för reglering på grundvalen af kungl,
förordningen den 2 november 1883, och
äfven om denna reglering icke alltid
utfallit så som det varit att önska, torde
det icke vara möjligt eller lämpligt att nu
ifrågasätta någon förändring däri.
Beträffande organists aflöning finnes
däremot intet annat särskildt stadgande än
hvad kyrkolagen i 24 kap. 30 § med
dess ursprungliga lydelse föreskrifver,
nämligen att »organisten väljes af
kyrkoherden och församlingen, som honom
lönar, allt som de däröfver kunna för-
enas». Organistlönens storlek är tillföljd
häraf för närvarande helt och hållet
öfverlämnad åt församlingens
bestämmande.
En reglering af dessa förhållanden,
hvilken synes utskottet behöflig, torde
lämpligast ske på det sätt, att allmänna,
för hela landet gällande grunder i
sådant afseende fastställas, med öppen
lämnad frihet för vederbörande stift och
församlingar att inom de gränser, som
sålunda angifvits, meddela de närmare
bestämmelser, hvilka finnas erforderliga.
På grund af de växlande förhållandena
i olika delar af vårt land synes ganska
stort utrymme böra lämnas åt den
lokala s j älf bestämningsrätten, hvad såväl
tjänsteåligganden som aflöning angår.
Särskildt lärer det möta betänkligheter
att göra något större intrång i
församlingarnas häfdvunna befogenhet att
bestämma organisternas löner, ehuru det å
andra sidan torde vara nödigt att i någon
form, exempelvis därigenom att
församlingens beslut i ämnet underställes
vederbörande myndighets pröfning, tillsyn
utöfvas därå, att lönen icke understiger
hvad skäligen kan fordras. Berörda
lagstiftning lärer sålunda blifva af ganska
allmän natur, men det har dock sin stora
betydelse, att föreskrifter meddelas, som
påbjuda ordnande af ifrågavarande
angelägenheter och angifva de grunder, på
hvilka sådant skall ske.
Utskottet har emellertid icke trott sig
böra förorda utfärdandet af dylika
allmänna föreskrifter med hänsyn till andra
klasser af kyrkobetjäningen än klockare,
organister och kyrkosångare. Beträffande
de lägre kyrkobetjänte torde behofvet af
sådan reglering icke vara så stort, *oeh
så ytterst skiftande, som förhållandena
på detta område äro, skulle dessutom
de gränser, som i fråga om kyrkovak
-tares med fleres åligganden och aflöning
kunde dragas för den kommunala
beslutanderätten, blifva till den grad vida,
att lagstiftningen blefve ganska
betydelselös. Ej heller torde rörande
kompetensvillkoren för kyrkobetjäningen eller
ordningen för densammas tillsättande
finnas något så framträdande och
otvifvelaktigt behof af nya eller ändrade
bestämmelser, att kyrkomötet har
anledning att därom göra något uttalande.
På grund af hvad sålunda anförts får
utskottet hemställa,
att kyrkomötet, i anledning af
motionen, måtte ingå till k. m:t med
underdånig anhållan, att k. m:t täcktes
vidtaga nödiga åtgärder för
fastställande af allmänna grunder dels för
klockares tjänsteåligganden, dels för
organisters och kyrkosångares
tjänsteåligganden och aflöning.
Vid ärendets föredragning i
kyrkomötet sistlidna lördag bifölls utskottets
hemställan utan ett ords diskussion.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
