- Project Runeberg -  Svensk Läraretidning / 22:a årg. 1903 /
755

(1891-1933)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 39. (1,135.) 30 september 1903 - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

N:r 39

SVENSK LÄRARETIDNING.

755

- Vällda och Släps skolförening är
namnet på en ny kretsförening af S. A. F. Vid
sammanträde den 19 dennes beslöt
föreningen, som nu varit i liflig verksamhet i
tio år, att ingå i allmänna
folkskollärareföreningen. Till ordförande utsågs
folkskolläraren J. A. Thorén i Vällda, till vice
ordförande folkskolläraren O. Enqvist i Släp,
till sekreterare P. N. Peterson och till vice
sekreterare lärarinnan Emelie Lindhardt i
Släp.

- Upphäfdt är af länsstyrelsen i
Malmöhus län det af Keslöfs församling å
kommunalstämma den 29 juni fattade beslut att
tilldela Reslöfs föreläsningsförening ett
årligt anslag af 300 kronor fr. o. rn.
innevarande år. Som skäl för beslutets
upphäfvande anför länsstyrelsen, att detsamma
icke föregåtts af beslut angående grunden
för uttaxering af medel till ifrågavaraude
utgift.

- Hvad kan folkskolan göra för att bland
allmogen väcka mera intresse för jordbruket?
var en fråga, som dryftades af Sydvästra
Nerkes kretsförening. Inledaren,
folkskolläraren P. A. L. Rundberg i Vekhyttan er-

. inrade om direktör P. Jönsson-Rösjös
sträfvanden i detta syfte och hans kurser för
folkskollärare. Kyrkoherden Valldin fann
frågan beaktansvärd och ansåg, att
församlingarna borde lämna bidrag åt en lärare
i sänder för deltagande i dessa kurser.

- Silfverbröllop med sin fjärde hustru är
det säkerligen högst få dödliga förunnadt
att fira, men i dag kan denna ovanliga fest
firas af klockaren och organisten C. J.
Jonsson i Gryt, Östg. Silfverbrudgummen, som
i lördags fyllde 88 år, är ganska kry. Född
1815, tog han vid Musikaliska akademien
1834 organistexamen och blef för 63 år
sedan ordinarie innehafvare af den tjänst,
som han först under det senaste årtiondet
måst sköta genom vikarie.

- Fastställdt är nu af domkapitlet i Växjö
det af Bringetofta församling uppgjorda
skolreglementet, hvarigenom skolväsendet
vunnit en ingalunda obetydlig förbättring. Två
fortsättningsskolor hafva gjorts obligatoriska,
och en flyttande småskola har ombildats till
en mindre folkskola och en fast småskola.
Nu har församlingen en fast och en
flyttande folkskola, en mindre folkskola, en fast
och två flyttande småskolor samt två
fortsättningsskolor.

- Haninge-DalaiÖ lokalskol förening höll
den 10 dennes årsmöte i Västerhaninge.
Föreningen hade under föreläsningsåret
anordnat 48 föreläsningar, som hållits inför
inalles 2,351 åhörare. Äfven nästa vinter skall
verksamheten fortsättas. Mötesdeltagarna
gjorde efter slutade förhandlingar en liten
lustresa till Hammar, hvars ägare,
skolrådsledamoten J. Upmark, bjöd på middag,
hvarefter ett gladt samkväm ägde rum med tal,
sång och musik.

- Sommarkurser för landtman är en
nyhet, som i år praktiserats vid Fridhems
folkhögskola i Skåne. Man önskade samla alla
de många stipendiater, som besöka Svalöf
under sommaren, och inbespara en del af
den tid, som annars därstädes måste ägnas
dessa besökande, hvarjämte man ville gifva
landtmannaskolans forna elever tillfälle till
en repetition. Kursen pågick 6-11 juli, var
afgiftsfri och omfattade 25 föreläsningar.
Hvarje dag var diskussion anordnad med
anslutning till dagens föreläsningar eller
förevisningar.

- Skolträdgårdarnas vikt och betydelse
framhölls i varma ordalag af
folkskoleinspektören, kontraktsprosten J. T. Malm vid
visitation uti Kvärrestads och Smedstorps
församlingar i Skåne. Trädgårdsskötseln
visades vara ett uppfostringsmedel af stort
pedagogiskt värde, den är i hög grad ägnad
att motarbeta en insmygande motvilja för
kroppsarbetet, försiggår i söl och ren luft
ute i Guds fria natur, framgång i detsamma
beror i hög grad på omsorg och uthållighet,
och sinnet för naturen utvecklas samt gif-

ver barnet lust att äfven plantera omkring
det egna hemmet och göra detta prydligt.

- 15 sekunder från folkskolan i Ängö,
en del af Kalmar stad, ligger en gyttjepöl,
som skall torrläggas. En insändare uti
»Barometern» tror, att detta skall ske i våra
barnbarns tid, men upplyser om, att tills
vidare fyller man polen med sopor, tång
och kolstybb att ej tala om vatten från
kloakrören. Det är naturligtvis ej tänkbart
att hålla skolbarnen från den stinkande
polen under fritiden, och man kan tänka sig
hur olämpligt det måste vara, att de hafva
sin lekplats så nära en dylik sumphåla.

- Sommarkurser i Östersund torde nästa
år komma till stånd. Vid ..möte den 26
dennes med styrelserna för Östersunds
distriktsloge af godtemplarorden, länets
ungdomsförbund, länets folkhögskola, Östersunds
K. F. U. M. och Arbetareinstitutet uttalade
man sig enhälligt för saken, och ett
arbetsutskott tillsattes för planens realiserande.
De två förstnämda organisationerna hafva
anslagit 450 kronor för ändamålet; resten
skall man söka få genom bildande af en
garantiförening samt sökande af anslag från
Östersunds stadsfullmäktige.

- Folkupplysningsarbetets ordnande i
städerna diskuterades vid föreningen
>Fri-sinnade studenters» möte den 19 dennes å
Göteborgs högskola. Frågan inleddes af
professor O. E. Lindberg, som yrkade, att
arbetareinstituten skulle bli arbetarehögskolor
med väl aflönade, fast anställda
föreståndare och särskildt utbildade föreläsare samt
kurser i alla folkhögskolans ämnen och ett
lefvande språk. Under diskussionen
fruktade man emellertid, att planen, som vann
allmän sympati, skulle kräfva för stora
kostnader samt därför stranda, enär riksdagen
ej kunde tänkas bevilja nödiga anslag. Bäst
vore därför att anordna föreläsningar och
kurser inom arbetarnes fackföreningar.

- På det gamla goda sättet pågår nu
åter undervisningen i Vallens och Geresta
skolrotar af Bjärtrå socken. Skolrådet lät
på prof införa hvarannandagsläsning i dessa
skolor under större delen af läsåret 1902-
03. Men i januari 1903 yrkade
folkskoleinspektören rektor G. V. Bucht, att
hvar-dag^släsning åter skulle införas, då
barnantalet ej vore för stort för lokalerna och
inga barn hade mer än en halftimmes väg
till skolan. I följd häraf påbjöd skolrådet
att den gamla skolordningen skulle med det
nya läsåret återupptagas, och trots motstånd
från hemmens sida är nu allt ordnadt
enligt inspektörens yrkande, tack vare ett
nitiskt arbete från tillsyningsmännens sida.

- 50 år fyllde den 21 dennes lärarinnan
fröken Ida Gustafsson i Åshammar, Ofvansjö
församling i Gestrikland. Med
eftermiddagståget ditkommo ungefär 25 kamrater att
uppvakta henne, och före dem hade flera
forna lärjungar från Fiästa skola i Arbrå
socken, där hon verkat i 18 år, anländt,
liksom skolrådsledamöter och flera familjer
å orten senare infunno sig. Värdefulla
minnesgåfvor öfverlämnades från
kamratkretsen, forna lärjungar i Helsingland och
från Ashammarsborna, och de uppvaktandes
känslor och tankar tolkades af
folkskolläraren A. Hallberg. Under lifligt samkväm,
instrumentalmusik och förfriskningar
förgingo snart de 6 timmar som man hade mellan
tågen; och dagen stannar i kärt minne ej
endast hos den jubilerande lärarinnan, skrif
-ves till oss.

- Centralförbundet för
nykterhetsundervisning har utgifvit sin berättelse för
verksamhetsåret juli 1902-juli 1903. Främst
ägnas en runa åt folkskolläraren och
nykterhetskämpen Johan Ahlén i Grängesberg,
hvarefter följer en redogörelse för
förbundets verksamhet, de i Göteborg hållna
undervisningskurserna sistlidna januari samt
föreläsnings- och instruktionskurserna å
Stockholms högskola i mars, för diskussionen vid
årets folkskolläraremöte och förbandets ut-

ställningar såväl vid detta möte som vid
nordiska nykterhetsmötet 1902 och i
Helsingborg under den gångna sommaren.
Enligt revisionsberättelsen utgöra tillgångarna
2,387 kronor. Sist kommer förteckning öfver
deltagare uti undervisningskurserna i
Göteborg och Stockholm.

- Beträffande en blifvande svensk
grammatik uttalades några önskemål vid
Stockholms läraresällskaps sammanträde i lördags
af lektor N. Beckman. Han ansåg, att en
lärobok i detta ämne borde vara kort,
lämplig för förstaklassisten, men äfven sådan, att
den kunde lära studentkandidaten något.
Den borde ha i sikte skolgrammatikens
elementära uppgift och utesluta allt af blott
teoretiskt intresse. Den borde ej ha för
stora exempelsamlingar och lämna
rättskrif-ningsläran åt specialister. Boken borde
innehålla en elementär ljudlära, en skematisk
framställning af ordböjnings- och satslära
med språkriktighetsuppgifter, en enkel
redogörelse för stilarterna och versläran och för
framställningens tydlighet och skönhet. His
torisk framställning borde väljas, då nödigt
material står lärjungen till buds, och
jämförelser göras med språk, som eleven
känner. Diskussionen gick i samma riktning.

- En kokspis har vållat ej så liten
uppståndelse inom V. Färnebo församling, Vstm.
En numera från församlingen afflyttad
folkskollärare hade en gång i tiden inköpt spisen
och insatt den i skolhuset samt hemställde
vid sin afflyttning hos skolrådet, att
församlingen skulle köpa och öfvertaga spisen.
Då skolrådet besvarade denna begäran med
ett bleklagdt nej, sålde läraren spisen till
enskild person, hvilken lät den kvarstå på
sin gamla plats mot det, att den nye läraren
betalte hyra för den. Vid senaste
kyrkostämma väcktes förslag om spisens inköp,
men då förklarade en skolrådsledamot att
frågan om inköp förra gången fallit på
farhågan att i händelse af bifall skulle
samtliga lärarne begärt kokspisar. Till sist
anställdes votering om spisens inköp, och
beslöts med 1,401 röster mot 340, att
församlingen skulle förvärfva spisen, och torde
den sålunda för framtiden få förblifva i
orubbadt bo.

- Om rättskrifningsundervisningen i den
fyrklassiga folkskolan öfverlades vid
Sollentunakretsens möte den 19 dennes.
Diskussionen inleddes af folkskolläraren J.
Gerdelius i Bromma, hvilken uppställt frågan
på programmet hufvudsakligen på grund af
svårighet att få plats för ämnet på
läsord-ningen för skolformen litt. E, hvartill
normalplanens förslag (bil. 19) ej lämnar någon
anvisning. Inledaren ansåg de timmar,
som där anvisades till språklig
undervisning, allt for få, och undrade, om man till
äfventyrs vågade tillägna sig en eller två
timmar från de öfver höfvan rikligt anslagna
katekestimmarna. Minst 2 å 3 timmar i
veckan borde anslås till modersmålets
skriftliga behandling, om afskrifnings-,
diktamens-och uppsatsöfning skola blifva någorlunda
förberedda och granskade. Under
diskussionen framhölls af andra talare, att det ingen
risk vore att göra nödiga förändringar å
läsordningen, om skolråd och inspektör
godkände desamma. Diskussionen fick utgöra
svar på frågan.

- Vid sammanträde mellan skolråd och
lärarepersonal i Karlstad den 23 dennes
behandlades flera önskemål från lärarekårens
sida. Så åtog sig skolrådet att vidtaga
nödiga åtgärder till motverkande af
utrymmesbristen i skollokalerna. Vidare yrkades,
att gymnastiken måtte få vederbörlig plats
å programmet, lämplig lokal, redskap och
ledare anskaffas. Frågan om en femte och
sjette klass inom folkskolan vann allmän
anslutning, och införande af trädgårdsskötsel
förordades af flera skolrådsledamöter.
Rusdrycks- och tobaksbruket inom det
uppväxande släktet klandrades skarpt, och mötet
enades om att skolrådet och lärarekåren
skulle ingå till magistraten med vördsam

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:46:05 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svlartid/1903/0761.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free