Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 40 (A). (1,136.) 7 oktober 1903 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
776
SVENSK LÄRARETIDNING.
N:r 40
I ansökningen betonades vidare, att
folk-skollärarne i Köpenhamn, hvilka liksom här
i begynnelselön erhålla 1,500 kr., slutligen
efter 15 års tjänstgöring uppnå en till 3,000
kr. uppgående lön. Härvid bör dock
beaktas, att under det lärarne vid Göteborgs
folkskolor ha högst 30 ordinarie
undevisnings-timmar i veckan, lärarne i Köpenhamn i
regel ha 36 och i några fall ända till 42
ordinarie timmar.
Som hufvudskäl för ansökningen hade
anförts, att priserna å förnödenheter i hög
grad stegrats, att utgifter för bostad och
vedbrand högst väsentligt stigit och att
skattebördan afsevärdt ökats. Beredningen
anser sig dock icke kunna vitsorda, att
någon väsentlig stegring i
lefnadsomkost-nader i Göteborg inträdt efter det
lärarelönerna senast höjdes.
Då beredningen ej heller i öfrigt funnit
skäl föreligga för att så kort tid efter
lönernas senaste fastställande förorda någon
löneförhöjning, hemställer den, att
folkskolestyrelsen måtte finna ansökningen i denna
del icke böra till sådan åtgärd föranleda.
Folkskolestyrelsen beslöt äfven i
enlighet därmed.
Folkskolan, samskolan och
fortsättningsskolan var den fråga, sorn
vid Västerbergslagens lärare- och
lärarinneförenings årsmöte i Grängesberg den
25 och 26 september upptog en dryg
del af båda dagarnas förhandlingar,
hvarvid skäl både emot och för de s. k.
samskolorna kraftigt framhöllos.
Slutligen enades man om följande af
inledaren, folkskolläraren J. F. Nordvall i
Eackbyn, formulerade resolution:
Befarande, att de s. k. sam skolorna i sin
mån bidraga att vidga klyftan mellan
samhällsklasserna och dessutom komma att draga
intresse och ekonomisk offervillighet från de
egentliga folkskolorna, kan mötet för. sin
del ej finna dessa moderna skolor vara att
rekommendera på annat sätt än som en
tillfällig sporre för folkskolans raskare
utveckling, utan vill i stället uttala sig för:
att folkskolan såväl beträffande
organisation som arbetssätt utvecklas därhän, att den
må kunna bibringa en grundläggande
undervisning i svenska ämnen åt barn af alla
samhällsklasser,
att fortsättningsskolan blir obligatorisk
och tvåårig samt omfattande endast de mest
praktiska ämnen, och
att i hvarje större samhälle inrättas en
högre folkskola för åldern 12-15 år, där
äfven undervisning i ett eller tvänne
främmande språk kunde förekomma.
Kurser på Nääs. Under år 1904
anordnas pä Nääs tre kurser för
utbildande af lärare och lärarinnor i slöjd (5
jan.-15 febr., 15 juni-26 juli och 3
aug.-13 sept.), två kurser för utbildande
af lekledare (15 juni-26 juli och 3 aug.
- 30 aug.), två kurser för utbildande
af skolkökslärarinnor (25 nov. 1903-l
februari 1904 och 15 juni-23 aug.),
en kurs för utbildande af lärarinnor i
kvinnliga handarbeten (25 nov. 1903-1
febr. 1904), en kurs i trädgårdsskötsel
(15 juni-23 aug.) samt en
fruktanvänd-ningskurs (25 aug.-13 sept.). Kurser i
biskötsel och hönsskötsel komma möjligen
äfven att af hållas.
Organistföreningarna. Medelpads
organist förening höll den 28 september
ordinarie årsmöte i Sundsvall och behand-
lade därvid frågan om kyrkomusicis
humanistiska bildning. Mötet uttalade
som sin åsikt,
att godkändt afgångsbetyg från den af
läroverkskommittén föreslagna realskolan eller
godkända vitsord från
folkskollärareseminariums 3:e klass bör fordras för inträde vid
organistskola;
att kurserna för organistexamen böra
revideras och därjämte utvidgas med en
kortare kurs i musikens historia, företrädesvis
kyrkomusikens, samt en noggrannare
kännedom om orgelns byggnad och skötsel;
att kursen i svenska kyrkans liturgi och
ritual bör betydligt utvidgas;
att beträffande organistexamen, kurserna
böra mera än hittills följas och att särskilda,
af musikaliska akademien utsedda samt af
staten bekostade censorer vid densamma
böra närvara, på det att likformighet med
afseende på fordringarna inom landets olika
delar måtte ernås.
Mötet beslöt dessutom att till
centralstyrelsen för Sveriges allmänna
organistförening ingifva en hemställan, att
styrelsen måtte hos vederbörande anhålla,
att föreläsningar i musikens historia
blefve anordnade vid sommarkurserna i
Uppsala.
Illustrationerna i folkskolans
läsebok blefvo vid Strängnästraktens
lärareföreninges möte den 26 september
föremål för en ingående granskning.
.. Inledaren, folkskolläraren Nils Hallsten i
Ofverselö, erkände tacksamt de stora
uppoffringar, som blifvit gjorda för
illustrerandet af läseboken samt det stora antal
utmärkta bilder, som däri införts. Många af
dem borde dock utbytas mot bättre sådana.
Med undantag af Kronbergs vackra bild å
sid. 2 och Salmsons »skånska barn» samt
ett par andra vore barnfigurerna, särskildt
ansiktena, otillfredsställande och för barnens
skönhetssinne alldeles icke tilltalande. I
samband härmed gjordes jämförelse mellan
de vackra barnfigurer, på hvilka Jultomten
och andra barnens jultidningar voro rika
och som blifvit barnen så kära och
af dem så efterlängtade. Djurbilderna vore
väl talrika och konstnärligt tecknade, men
ofta framställda i för barnen ointressanta
och tämligen intetsägande omgifningar. Det
biologiska momentet vore för litet
tillgodo-sedt. Landskapsbilderna vore både talrika
och goda men somliga allt för otydliga och
dåligt reproducerade. I första afdelningen
af boken vore hufvudsakligen fablerna och
blott undantagsvis berättelserna illustrerade.
Dock lämpade sig de senare ofta bättre än
de förra härför. Några voro nästan
karrika-tyrer, t. ex. »Musti», »En liten körsven»
m. fi. Många vore i likhet med läsestyckena
lämpliga för äldre personer men för svåra
för att kunna uppfattas af barn. Till några
borde fogas upplysande noter. Illustratören
måste vara ej blott utmärkt tecknare utan
äfven pedagog, och grundsatsen, »det bästa
åt barnen» borde ej heller här förglömmas.
Föredraget framfördes på ett lifligt och
humoristiskt sätt, och kunde åhörarne
genom att i läseboken betrakta hvarje
omnärnd illustration lätt följa med och
kontrollera de framställda
anmärkningarna.
Följande af inledaren framställda
förslag till uttalande antogs efter en kortare
diskussion:
Med tacksamt erkännande af de goda
ansatser, som gjorts vid illustrerandet af
Läsebok för folkskolan, uttalar mötet som
önskemål:
att de mindre tillfredsställande
barnfigurerna ersättas med för barnen tilltalande
sådana,
att djurbilderna kompletteras i biologiskt
afseende,
att äfven berättelserna i första afdelningen
likasom fablerna illustreras, där så ske kan,
på ett för barnen lämpligt sätt,
att ett noggrant urval af landskapsbilder
och porträtt företages och att de, där så
behöfves, förses med förklarande noter,
att afbildningar, som afse att förtydliga
näringsförhållanden o. d., böra behandla
det för dessa mest karaktäristiska, ej
oväsentliga detaljer,
att vid val af illustrationer i allmänhet
den konstnärliga synpunkten måtte få vika
för den pedagogiska, där de ej sammanfalla,
så att endast sådana bilder väljas, som äro
fattbara för barn och kunna intressera dem,
att enligt synpunkten »endast det bästa
åt barnen» det för ett godt boktryck
lämpligaste reproduktionssättet alltid användes,
äfven om boken därigenom skulle något
fördyras.
Inspektion af vanartade eller i
sedligt afseende försummade barn.
Jämlikt lag angående uppfostran åt
vanartade och i sedligt afseende
försummade barn § 18 mom. l tillkommer det
barnavårdsnämd att »öfvervaka de barns
uppförande och uppfostran, som till
enskildt hem eller barnhem af nämden
öfverlämnats». Vid sammanträde den
29 sistl. september har Helsingborgs
stadsförsamlings barnavårdsnämd, som
utgöres af skolrådet, fattat beslut om
ordnandet af denna fråga och träffat
följande bestämmelser, som stadens inspektör,
regementspastor A. Gierow förklarat sig
villig att underkasta sig.
1. Inspektören skall å nämdens vägnar
utöfva den tillsyn öfver de barns
uppförande och uppfostran, hvilka till enskildt hem
eller barnhem af nämden öfverlämnats, som
i § 18 mom. l af lag angående uppfostran
åt vanartade och i sedligt afseende
försummade barn sägs.
2. Härvid åligger honom att i regel en
gång hvarje år inspektera sådana hem, och
och dessutom så ofta nämden pröfvar nödigt,
samt att företaga de resor, som äro
erforderliga för träffande af öfverenskommelse med
fosterhem om mottagande af sådana barn,
som nämden beslutat utackordera.
3. Hvarje år före november månads
ingång skall inspektören till nämden afgifva
en berättelse om de resor, han i
ofvannämda syften företagit, och om därvid vunna
erfarenheter.
4. Ersättning för detta arbete skall af
nämden till honom utanordnas af för
vanartade barns uppfostran anslagna medel med
ledning af för fjärde klassen i gällande
resereglemente fastställd resekostnads- och
traktamentsersättning.
Åtgärden manar till efterföljd i u om
andra likartade skoldistrikt.
Tobaksbruket bland
folkskolebarnen* Göteborgs skolförening
hemställde, som vi på sin tid meddelade,
i skrifvelse till folkskolestyrelsen, att
den måtte taga i öfvervägande, huruvida
vissa föreslagna åtgärder mot
tobaksbruket bland skolbarnen kunde anses
lämpliga. Folkskolestyrelsen har i
anslutning härtill beslutat att i skolans
ordningsregler intaga förbud mot bruk
af tobak, att tillkännagifva såväl till
barnens föräldrar som till lärarepersona-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
