Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 41. (1,137.) 14 oktober 1903 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:r 41
SVENSK LÄRARETIDNING.
799
1904 utgöra ett eget, från den öfriga
delen af Stenbrohults församling skildt
skoldistrikt.
Dispens. K. m:t har beviljat en af
fil. kand. Elida Andersson gjord
ansökning därom, att hon, som är född den
3 september 1868 och den l juni 1889
genomgått fullständig afgångsexamen vid
högre lärarinneseminariet i Stockholm,
därvid hon såväl för
undervisningsskicklighet som i pedagogik och metodik
erhållit betyget med beröm godkänd, samt
tjänstgjort såsom vikarie vid samma
seminarium under vårterminen 1900 från
den 16 februari till terminens slut, måtte,
utan hinder af bestämmelserna i § 17
mom. 2 af seminariestadgan i fråga om
vitsord för undervisningsskicklighet och
om tiden för tjänstgöring vid ett statens
seminarium, förklaras behörig att söka
och innehafva ordinarie befattning
såsom lärarinna med adjunkts tjänstgöring
vid folkskollärinneseminarium. Till stöd
för ansökningen hade A. åberopat intyg
därom, att hon under läsåret 1893-1894
vid högre lärarinneseminariet i Stockholm
åtnjutit undervisning i den för
utbildning af facklärarinnor afsedda fjärde
afdelningen samt den 30 maj 1899 vid
universitetet i Uppsala aflagt filosofie
kandidatexamen, äfvensom att hon
tjänstgjort dels såsom vikarie vid den vid
högre lärarinneseminariet inrättade
normalskolan UD der vårterminen 1896 från
dess början den 17 januari till den l
mars, dels ock under läsåren 1889-
1890, 1894-1895 och 1899-1902
såsom lärarinna vid flickskola i Karlstad
och Karlshamn samt vid privata
lärarinneseminariet i Stockholm.
- Likaledes har k. m:t bifallit en af
lärarinnan med adjunkts tjänstgöring vid
folkskollärarinneseminariet i Stockholm
Anna Vilhelmina Linder gjord ansökning,
att hon, som för nämda befattning inför
Stockholms stads konsistorium den 6
december 1898 aflagt undervisningsprof
i kristendomskunskap, svenska språket
samt pedagogik och metodik, hvilka prof
blifvit bedömda med vitsordet »med
utmärkt beröm godkänd» i
kristendomskunskap, »berömlig» i svenska språket
och »med beröm godkänd» i pedagogik
och metodik, måtte förklaras berättigad
att, utan afläggande af nytt
undervis-ningsprof, vid tillsättningen af en
lära-rinn ebefattning med adjunkts tjänstgöring
i samma ämnen vid
folkskollärarinneseminariet i Landskrona räkna sig till godo
de betyg, som hon för omförmälda af
henne aflagda undervisningsprof erhållit.
- Äfvenså har k. m:t på ansökning
af läraren vid Södra Kverrestads mindre
folkskola Per Trulsson Malmström, hvilken
genomgått första klassen af
folkskollärareseminarium samt under en tid af
nära 23 år innehaft lärarebefattningen
vid nämda skola, hvarest under hela
denna tid jämte småskoleundervisning
jämväl fullständig folkskoleundervisning
blifvit meddelad, medgifvit, att
Malmström må utan föregående ansökning ut-
nämnas till ordinarie lärare vid den till
folkskola förändrade mindre folkskolan
i Södra Kverrestads skoldistrikt.
Bostadsbråket i Slaka. K. m:t
har lämnat utan afseende de af
folkskolläraren och klockaren Aug. Boqvist
i Slaka anförda besvären öfver
kammar-kollegii utslag den 11 november 1901 i
fråga om bostad åt klaganden.
Folkhögskolorna. Andra
lärarebefattningen vid Hola folkhögskola, VnrL,
uppehälles af fil. stud. Einar Fröberg
under instundande läsår, då fil. kand.
Bär j ström uppehåller
föreståndarebefattningen vid Sunne högre folkskola, Vrml.
- Till andre lärare vid Grebbestads
folkhögskola i Bohuslän är utsedd
läraren vid Stockholms läns landtbruksskola
i Husby agronomen Knut Beckman och
till slöjdlärare hr K. Th. Karlsson i
Grebbestad.
- Till biträdande lärare vid Norra
Kalmar läns folkhögskola å Högalid är
för läsåret 1903-04 antagen agronomen
J. K. Franzén från Söderåkra.,
- Med Gäfleborgs läns folkhögskola
skall förenas en landtmannaskola.
Skrifundervisningen. Under
ledning af folkskoleinspektören d:r
Ambrosius hade lärarepersonalen vid Göteborgs
folkskolor den 7 dennes sammanträde
i Oskar Fredriks skolhus för
öfverläggning om det af utsedda kommitterade
uppgjorda förslaget till ny skrif metod
vid folkskolorna.
Sedan d:r Ambrosius redogjort för
skriffrågans olika skeden och angifvit de
för behandlingen inom den utsedda
kommittén följda grundsatserna,
demonstrerades af kommitténs ordförande de olika
bokstafstyperna och den afsedda
lärogången.
Härpå beslöts, att en bestämd metod
borde antagas, och skreds till
skärskådande af dels kommitterades förslag,
dels af hr Filip Holmquists metod.
Debatten blef stundom liflig. Sedan den
pågått i nära tre timmar, beslöt man
uppskjuta ärendet, på det lärarepersonalen
måtte bli i tillfälle att taga del af de
framlagda metoderna och möjligen andra,
Upphäfdt folkskollärareval. Det
i Tolf ta församling den 23 sistlidna april
hållna valet för besättande af
förenade folkskollärare-, klockare- och
organistbefattningarna of verklagades, och
anfördes som skäl för besvären, att
kyrko-och skolrådet dels till ansökning
kungjort befattningarna som förenade utan
att i vederbörlig ordning blifvit bestämdt,
att befattningarna, finge förenas, och
dels uraktlåtit att kalla samtliga de i
förslaget uppförda till afläggande af prof
för organist- och klockarebefattningarna.
Domkapitlet i Uppsala har upphäft
det öfverklagade valet såsom icke i laga
ordning tillkommet, enär domkapitlets
medgifvande till fortfarande förening af
befattningarna icke blifvit utverkadt.
och skulle de 12 kommitterade,
förstärkta med hrr K. L. Larsen, A. Thorell
och J. Bengtsson, hvilka under
öfverläggningen ifrigast yttrat mot
kommitténs divergerande meningar, före den l
november hafva inkommit till
folkskoleinspektören med förnyadt yttrande.
Kristendomsundervisningen i
småskolan kom på tal vid ett den l
dennes hållet sammanträde mellan
folkskoleinspektör och lärarekår i Norberg.
I frågan yttrade sig först folkskolläraren
O. Liden. Han fann de flesta berättelserna
ur gamla testamentet olämpliga för
småskolan. Berättelser sådana som »Kain och
Abel», »Isak skall offras» m. fl. kunde hafva
sitt värde såsom vittnesbörd om huru, de
gamla hebreiska religionsfilosoferna tänkt
sig förhållandet mellan ett troende Israel
och Jahve, men de saknade andligt
näringsvärde för så vidt det gällde att väcka och
utveckla barnöts moraliska begrepp. Den
första undervisningen borde i stället utgå
från små drag ur det dagliga lifvet, så
berättade, att barnet vore med om hvarje
detalj, och med sådana ord, som inginge i ett
barns dagliga språkbruk. Hvilken far skulle
glädja sig" åt, om hans 6-årige lille pilt
komme hem från skolan och talade om, att
den eller den kamraten vore så
»gudfruktigt? Ett sådant litet ord som »snäll» sade
för barnet mycket mera och hade dessutom
fördelen att vara ett sant uttryck för
barnets egen uppfattning, något som icke
heller vore betydelselöst för uppfostringen.
Därpå utvecklade folkskoleinspektören
komminister J. E. Broberg i ett längre
anförande sina åsikter i frågan. Det vore
riktigt att tag’a hänsyn till barnets
ordförråd och vid framställningen hålla sig" inom
detta. Tal:n kände dock ej tillfullo instämma
med den föregående talaren rörande de
anförda gammaltestamentliga berättelsernas
olämplig-het för småskolan. Det komme så
mycket an på, hur undervisaren framställde
dem. Dock vore det ingalunda lämpligt att
börja med »Skapelsen» och pågå i
nummerföljd undan för undan. Flera af de första
berättelserna vore alldeles för litet etiska
och för litet religiösa för att lämpa sig till
utgångspunkt för ett religiöst och etiskt
samtal med barnen. Ty hufvudvikten vore
att väcka och utveckla barnens moraliska
och religiösa begrepp, ingalunda att
framställa den eller den berättelsen såsom sådan.
Ty då blefve det ofta historiemidervisning
rätt och slätt samt därtill en dålig
historieundervisning’. Otvifvelaktigt lämpade det sig’
bäst att göra början med nya testamentet.
Kristi personlighet vore det ljus, mot
hvilket människohjärtats skuggor bäst
aftecknade sig, hvilken ålder det än gällde. Det
hade nyligen utkommit en liten bok, som
tal: 11 ville rekommendera, utgifven af Hedda
Andersson. Den första afdelningen, afsedd
för skolans första stadium, innehåller blott
tillämpning af små berättelser och episoder
ur dagliga lifvet, den andra afdelningen
håller sig uteslutande till nya testamentet,
och först i tredje afdelningen behandlas
berättelser ur det gamla.
Härpå yttrade sig folkskollärarne A.
Friberg och "P. O. Thulin, båda instämmande i
den uttalade meningen, att nya testamentet
bäst lämpade sig till att göra början med,
ett förfarande, som dock icke funne stöd i
gällande normalplan.
Lärarens och lärarinnans
ställning till sedlighetsfrågan var ett af
de ämnen, som stodo på Stora
Mellösa-kretsens program vid möte å Göksholm
den 6 dennes. Först upplästes d:r Karolina
Viderströms föredrag vid årets
folkskolläraremöte i Stockholm, och därefter höll
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
