Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 44. (1,140.) 4 november 1903 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
850
SVENSK LÄRARETIDNING.
N:r 44
samt byggnadspl-an för egna hus ined
så stort jordområde,.’;att det godt
utgör ett »kofoder,», ’ >4
Äfven utanför skolan har V. Varit
mycket Verksana. Så ’ har han stiftat
Toarps m,- fl. socknars brandstodsbolag
och varit dess; sekreterare,.och vice
ordförande d 35 år.. Via afgåendet från
dessa befattningar erhöll han af bolaget
en större silfverpokal med inskription,
uttryckande bolagets tacksamhet till dess
stiftare. I 24 år här V. varit
poststa-tionsföreståndare. Såsom vaccinatör har
han 4 särskilda gånger erhållit
belöningar.
Vallquist har varit tre gånger gift. I
första giftet har han 9 barn, ;af hvilka
tre äro döda; i andra 6, hvaraf endast ett
är kvar i lifvet;" tredje’äktenskapet är
barnlöst. De flesta af sönerna och dött*
rårna ha ägnat sig åt faderns värf: 2
döttrar hafva tagit folkskollärarinne- och
en småskollärarinneexamen, en son har
varit folkskollärare inen sedermera
slagit in på ny bana* en annan son är
komminister i Vilske-Klefva, och yngste
sonen i första giftet är filosofie doktor
samt lektor vid läroverket i Luleå.
Då Vallqvist nyligen fyllde 75 år,
voro kring honom samlade de flesta af
hans barn och barnbarn för att bringa
den vördade gamle sin hälsning och sitt
tadk for hvad han för dem varit och är.
Måtte 75-årrngens återstående dagar
blifva fridfulla, och må yngre krafter med
sådana arbetare å folkskolans mark som.
V. till föresyn lika oförtrutet och nitiskt
som han utföra sin lifsgärning!
Frz Kbg.
Pedagogik som
universitets-ämne.
Såsom i ett föregående nummer
omnämts, har filosofiska fakulteten
i Uppsala för sin del, ehuru med
knappaste flertal, beslutit afstyrka en
af adjunkten vid Umeå
folkskollärareseminarium fil. kand. Otto F.
Sundén gjord anhållan att få aflägga
licentiatexame^ i teoretisk filosofi
och ^edagogilv.
Den. öfverläggning, som föregick
beslutet och som hölls redan den 15
september, var i flera afseenden
märklig och egendomlig. Under
densamma yttrade sig följande
medlemmar af fakulteten.
Professor Piehl förklarade sig vilja
tillstyrka ansökningen under villkor att
kompetent examiiiator i ämnet
pedagogik af sökanden anskaffades och att
examen aflades enligt studieplan och exa-
mensfordringar, som af fakulteten
föreslagits.’och af kanslern godkänts.
Professor ’Schuck: Utan tvifvel kom
mer ett bifall till denna ansökan att
dra en mängd andra med sig och leda
till upprättande af en professur i
pedagogik. Mot detta har jag intet att
invända, om »profåret» förlägges till
universitetet under ledning af den blifvande
professorn. Däremot anser jag det
betänkligt att dra. in den s. k.
profårs-kursen eller* åtminstone en större del
däraf i licentiatexamen och hvarför icke
äfven i kandidatexamen? Detta strider
mot den vetenskapliga MölBildning, man
kan fordra. Jag afstyrker därför bifall
till ansökan.
Professor Noreen:’ Då pedagogiken,
sådan den nu. för- tiden på psykologisk
grundval bedrifves, är en fullt
vetenskaplig disciplin; då dess upptagande
inom ramen af universitetsundervisningen
är blott en tidsfråga, hvars snara
förverkligande jag icke kan betrakta annat
än som en fördel; då farhågan för att
pedagogik skulle blifva ett för de
studerande lättare ämne än andra nu i deras
examina ingående undanröjes genom
åläggande för fakulteten att för ämnet
pedagogik uppgöra en studieplan med
kurser, sorn fullt ekvivalera de för
andra ämnen gällande; då den af
sökanden föreslagna ämneskombinationen är
odisputabelt synnerligen lämplig; då
sökandens vetenskapliga föregåenden äro
mycket goda och hans vetenskapliga
begåfning, såsom jag af egen personlig
erfarenhet vet, är den bästa; och då hvad
han redan i ämnet studerat, är af
gedigen vetenskaplig halt och
aktnings-bjudande kvantitet samt sålunda utgör
den bästa borgen för allvaret i hans
studier; så får jag lifligt tillstyrka
sökandens anhållan, under förutsättning,
att hans examen i ämnet pedagogik
af-lägges i öfverensstämmelse med de
fordringar, som komma att stadgas i en af
fakulteten uppgjord och af
kanslersämbetet fastställd studieplan för ämnet.
Professor Lundell såg i den gjorda
ansökan ett glädjande tidens tecken.
Filosofiska fakulteten har utom sin rent
vetenskapliga uppgift äfven den
praktiska uppgiften att utbilda lärare, men
den kan icke fylla denna uppgift, förr än
dess lärarepersonal kompletterats med en
professor i pedagogik. För att blifva
en duglig lärare fordras nämligen utom
kunskaper i de ämnen, som äro föremål
för undervisning i läroverket, äfven att
äga begrepp ön uppfostrans psykologiska
och fysiologiska förutsättningar och dess
ändamål. Inull dess en lärostol i
pedagogik hinner upprättas, måste det
anses för en lärares duglighet synnerligen
förmånligt, om han, på det sätt han
kan, skaffar sig sådana pedagogiska
insikter, som profåret i sin nuvarande
form endast till en mindre del kan gifva.
Enligt min uppfattning är pedagogiken
numera en fullkomligt själfständig
vetenskap, som till öfriga vetenskaper inom
filosofiska fakulteten intager ungefär
samma ställning som inom medicinska
fakulteten kirurgi och medicin (terapi)
till anatomi, fysiologi och patologi, och
den är till sitt omfång fullkomligt
jämförlig med andrå examensäninen inom
vår fakultet. , Att sökanden tagit saken
på fullt .allvar, framgår af den
litteraturförteckning, han bifogat. Under
sådana förhållanden och då kompetent
examinator inonl fakulteten finnes,
nämligen professor von Schéele, vill jag för
min del lifligt tillstyrka nådigt bifall
till ansökningen, naturligtvis under den
vanliga förutsättningen att studieplan
för ämnet i vederbörlig ordning
uppgöres.
Dekanus, professor R. Geijer, anhöll få
erinra om att afhandlingar i pedagogik
tvänne särskilda gånger fått ventileras
inför humanistiska sektionen, nämligen
en gång såsom graduåldisputation (fil.
lic. DufVenbergs: »Modersmålet såsom
undervisningsämne») och en gång af en
person, som redan vunnit filosofie
doktorsgrad, jnämligen docenten Beckmans
»Språkpsykologi och
modersmålsundervisning». Under sådana förhållanden
och då till och med ämnen tillhörande
< annan fakultet, såsom nationalekonomi,
fysiologi och religionshistoria fått ingå
såsom ordinarie ämne i filosofie
licentiatexamen, kunde fakulteten svårligen
afstyrka sökandens begäran; och
förordade professor Geijer för sin del lifligt
ansökningens beviljande med de af
professorerna Piehl och Noreen föreslagna
villkor och rned instämmande i de af
nämda professorer anförda grunder.
Professor Högbom ville ej vara med
om att pedagogik finge bli ordinarie
examensämne, men väl att det kunde
få användas som extra ämne. Som
ordinarie ämne skulle det kunna inskränka
de speciella fackkunskaper, som icke
minst ur skolans synpunkt äro
nödvändiga.
Efter slutad öfverläggning företogs
omröstning, hvarvid fakultétsmedlemmarna
delade sig i tvänne grupper, af hvilka den
ena röstade antingen med både professor
Högboms och Schiicks af slagsyrkanden
eller med endera och den andra
tillstyrkte ansökan efter egna eller med
stöd af professorerna Noreens och
Lun-dells yttranden. Resultatet blef
afstyr-kande med 8 röster (professorerna
Högbom, Juel, Wiman, Ångström, Wide,
Schuck, Widnian och Lundqvist) mot 7
(professorerna Lundell, Noreen, Piehl, K.
E. Geijer, Hjärne, Almkvist och
Persson). Professor Danielsson röstade för
pedagogik som extra ämne, men
af-styrkte ansökan i annan form.
Man behöfver läsa professorerna
Schucks och Högboms korta
anföranden mer än en gång, innan man
fattar deras mening, och man kan-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
