Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- N:r 44. (1,140.) 4 november 1903
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
860
SVENSK LÄRARETIDNING.
N:r 44
nastik, kvindelig Haandgerning og Slöjd
for Drenge. Da de to sidste Fag er
frivillige, findes de kun i faa Skoler.
I Köbstsederne f andtes der ikke saa
overfyldte Klasser som paa Landet,
Derför har Bestemmelseii om 35 Börn pr.
Klasse for Köbstadskolerne kun medfört
Öprettelsen af faa nye Klasser. Dog
er Lsererpersonalet foröget med 60
Lse-rere og 71 Lsererinder. Forskoler findes
ikke her. Månge Köbstseder har
des-uden foröget Klassernes ugentlige
Tirne-tal udover det, som Loven krsever,
nem-lig 21 Timer om Ugen foruden Timer
i Gymnastik, kvindelig Haandgerning,
Tegning, Slöjd og kvindelig Husgerning.
Om Lönningsforholdene paa Landet
op-lyses det, ät for Förste- og Enelserere er
Begynd elseslönnen sat saaledes:
1,100 Kr. og derover 397 Embeder
1,000-1,100 Kr. 454
900-1,000 » 539
800-900 » 655
700-800 » 697
600-700 » 247
under 600 » 36 »
gennemgaaende höjere paa 0erne end i
Jylland, saa ät den hyppigst
forekom-| mende Begyndelseslön paa 0erne er
mel-lem 1000 og 1100 Kr., men i Jylland
mellem 700 og 800 Kr. For
Andenlserer-og Lsererindeembeder paa Landet
foreligger ingen statistiske Oplysninger. Kun
hedder det, ät Kormnunerne har vseret
m er e tilböjelige end önskeligt til ät
nser-me sig Minimum af Begyndelseslönnen
(500 Kr. for disse Embeder og 350 Kr.
for Forskolelsererinder).
I Köbstsederne kan der vselges
mellem fölgende 3 Lönningsskalaer :
Lterere. . Lcer er inder.
I f ra 1000 til 2,400 Kr.; fra 800 til 1500 Kr.
II > 1000 » 2,200 » ;’ > 800-1400 »
III» 900 » 2,000 .-> ; » 700-1300 >
med Stigning til höjeste Trin i 20 Aar,
og af Danmarks 79 Köbstseder har kun
13 valgt laveste og 19 mellemste, men
47 höjeste Skala.
*
Det nye Lovforslag har kun til
Hen-sigt ät raade Bod paa enkelte Mangler
ved Lovén af 1899, men vil ikke röre
ved nye Spörgsmaal saasom de private
Skolers Forhold,
Fortssettelsesundervis-ning for Ungdommen og en Omordning
af Folkeskolens Tilsyn ved Anssettelse
af Skoleinspektörer, skönt Regeringen
fin der, ät der i en nser Fremtid kan
vsere god Anledning til ogsaa ät lovgive
paa disse Punkter.
I Lsererstanden har der vseret en Del
Utilfredshed med den Bestemmelse om
Beregningen af Tjenestealderen til
Lön-ningstillseg, hvorefter Virksomheden som
Andenlserer eller Lsererinde paa Landet
kun medregnedes med Halvdelen af
Tjene-stetiden ved senere Forflyttelse til
Förste-og Enelsererembeder paa Landet eller til
Embeder i Köbsteder. Efter det nye
Forslag skal den nsevnte Virksomhed
medregnes med hele Tjepestetiden,
saa-ledes som Bestyreisen for »Danmarks
Lsererforening» allerede 1895 og flere
Gange senere har udtalt Önske om.
Ogsaa den nye Bestemmelse om, ät der
fremtidig kun krseves 2 Aars
Lserervirk-somhed rnod hidtil 4 Aar for ät opnaa
fast Anssettelse i Köbstsederne og i
Förste- og Enelsererernbeder paa Landet,
er til Gunst for Lsererne.
Fra de gamle Degnes Tid har det paa
Landet paahvilet Lsereren i Kirkebyen ät
besörge Klokkernes Ringning samt
Kir-kens og Altertöjets Renholdelse. 1899
f ritoges Lsererne for Ringningen, og nu
skal de ogsaa vsere fri for
Renholdelses-pligten, der i den nyeste Tid föltes som
noget for Lsererens Still ing uvserdigt,
isser efter ät der af hygiejniske Hensyn
var truffet Forsigtighedsregler ved
Alter-gangen, der paalagde Lsereren alt for
underordnede Hverv. Disse skal nu
ud-föres af Ringeren, der lönnes af
Menigheden.
Loven af 1899 gav Lsererne Ret til i
Sygdornstilfselde ät oppebsere Halvdelen
af den der ved frernkaldte Vikarudgift af
Skolefonden. Varigheden af denne Hjselp
er nu fastsat til 6 Maaneder om Aaret,
regnet fra Vikarhjselpens Begyndelse.
Förste- og Enelsererne paa Landet
samt Overlsererne i Köbstsederne fik i
1899 Ret til ät udtale sig skriftlig eller
mundtlig for Skolekommissionen om
Spörgsmaal vedrörende Undervisning og
Skoleordning. De menige Lserere i
Köbstsederne fik ingen saadan Ret, i det
man formodentlig gik u d fra, ät
Overlsererne som Regel vilde dröfte disse
Spörgsmaal med Skolens Lsererpersonale.
Dette sker dog langtfra överalt, og der
rejste sig derför en Del Misstemning hos
Köbstadlsererne över denne formentlige
Tilsidessettelse. Nu foreslaas det, ät der
ved Köbstadskolerne kan oprettes
Lse-rerraad, som faar Ret til ät udtale sig
om forskellige Spörgsmaal, der angaar
Skolens daglige Gäng.
Om Forhold vedrörende
Undervisningen og Skolens daglige Arbejde
bestem-mer det nye Lovforslag, ät Gymnastik,
der hidtil kun var obligatorisk for Drenge,
ogsaa skal indföres i alle Forskoler paa
Landet og i alle Pigeklasser i
Köbstsederne (det fandtes som frivilligt Fag i
enkelte a£ disse), ligeledes ät det kan
göres Eleverne til Pligt ät deltage i
Badning, hvor Kommunen indförer
Sko-lebade, og ät Kommunalbestyrelsen har
Ret til ät bestemme, hvilke Forseldre
der maa anses for saa ubemidlede, ät
deres Börn ikke blöt som alle andre
Elever i Folkeskolen faar de
Undervis-ningsmidler gratis, sorn bruges paa
Skolen, men ogsaa dem, der benyttes i
Hjemmet.
Disse smaa Reformer vil ikke göre
vsesentlige Forand ringer i Skolens
Forhold, men er dog et tiltalende
Vidnes-byrd om, ät Skolens höjeste Autoritet er
lydhör överfor Tidens Krav om bedre
legernlig Uddannelse og for Lserernes
0nsker, saaledes som disse kommer frem
paa Moder og gennem Foreninger.
En dansk Skolemand.
Praktisk öfningsbok i modersmålet för
folkskolan. Ett reformförsök af Ernst
Vestberg. III. Hudiksvall, Utgifvarens
förlag. Pris 25 öre.
»Man drifver icke grammatik för
grammatikens egen skull utan för att
lärjungen skall lära sig höra, läsa och
skrifva med förstånd. Liksom i den
naturvetenskapliga så ock i den
språkliga undervisningen är iakttagelsen och
of ningen hufvudsaken; icke en
komplicerad systematik utan intresse och
förstånd af språkets lif måste eftersträfvas.
Med den språkliga insikten ernå vi ingen
språklig färdighet.» (A. V. Lay.)
Utgifvaren af den öfningsbok i
modersmålet, hvars tredje häfte härmed
anmäles, vill - och vi våga påstå har
äfven lyckats - genom detta
»reformförsök» praktiskt visa, huru sådana
grundsatser som de ofvan citerade vid vår
språkundervisning i skolan verkligen
kunna blifva något annat än blott
teoretiska fraser. Den reform af
modersmålsundervisningen, han velat och sökt
genomföra, skulle kunna
karakteriseras såsom jämförlig med den af
botanikens studium efter den lefvande
naturen i stället för efter torkade och
pressade herbarieexemplar. Därför äro dessa
häften, hvilka dock framträda med den
grad af anspråkslöshet, som alltid är
den verkliga öfverlägsen betens rätta
kännemärke, äfven förtjänta af att
mottagas med intresse och tacksamhet af hvarje
modersmålslärare.
Stoffet for de språkliga öfningarna
fördelas i föreliggande häfte på fyra
afdelningar och utgöres till sitt innehåll af A) <
Bref, B) Berättelser, C) Historiska
uppsatser och D) Uppsatser i naturläran. I hvar och
en af dessa afdelningar gå liksom i
föregående häften öfningar för satslära,
formlära, rättskrifning och uppsatsskrifning
hand i hand. I slutet förekommer en
sammanfattning af rättskrifningsläran
samt till tjänst för de lärare, hvilka
önska en fullständigare terminologi än
den, utgifvaren användt i f öregående
öfningar, äfven en kort sammanfattning
af ord- och satsläran.
Utan att ingå på någon utförligare
redogörelse vill anmälaren blott som
exempel på författarens metod framhålla
den utförliga uppmärksamhet, han ägnat
bisatserna, därigenom att barnen flitigt
få öfva sig att ombilda bestämningar i
hufvudsatsen till bisatser och tvärt om.
Härigenom få de sålunda bekantskap
med de resurser af olika uttrycksmedel
för tanken, som språket äger. Detta är
ju en synnerligen viktig sida af
språkundervisningen, då man besinnar, hur
ofantligt inskränkt barnens förmåga af
omväxling i uttryckssättet i allmänhet
är. Till ett »formfulländadt språk» kan
ju folkskoleundervisningen aldrig nå
fram, påpekar författaren - lika litet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Dec 12 00:46:05 2023
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/svlartid/1903/0866.html
