Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 46. (1,142.) 18 november 1903 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:r 46
SVENSK LÄRARETIDNING.
895
till Bjärtrå skolråd, VnrL, återbetala
3,568 kronor 4 öre med sex procent
ränta därå från den 27 maj 1901 samt
att gälda skolrådets rättegångskostnad
med 120 kronor.
Detta utslag öfverklagades sedermera
af Bergman i Svea hofrätt, men genom
dom af den 15 maj 1903 har hofrätten
icke funnit skäl vara anfördt, som
föranledt ändring i häradsrättens utslag,
hvarjämte Bergman själf hade att
vidkännas sina kostnader å saken i
hofrätten.
Då revisionsansökan icke inom den af
hofrätten bestämda tiden ingifvits, har
hofrättens dom vunnit laga kraft och
Bjärtrå skolråd alltså vunnit processen.
Skolhusstriden i Nyfors invid
Eskilstuna af gjordes på kyrkostämma
med Fors församling den 11 dennes.
Redan 1895 var tal om en ny
skolhusbyggnad i Nyfors, men frågan har
ständigt blifvit uppskjuten.
Skolrådet hade tänkt sig den nya
skolan förlagd på en synnerligen
lämplig tomt, som redan en föregående
stämma beslutat inköpa för ändamålet.
Byggnaden skulle uppföras af sten i tre
våningar. Två kostnadsförslag voro
framlagda, ett på 198,000 kronor och ett på
178,000 - tomtskillingen inberäknad.
I det senare förslaget äro icke skolkök
och två slöjdsalar i jordvåningen
upptagna. Skolrådet yrkade kraftigt bifall
till det första förslaget och förklarade
sig icke längre kunna påtaga sig
ansvaret för de flerfaldiga missförhållanden,
som nu råda på grnnd af
öfverbefolk-ning i den nuvarande skolan. Sedan
åratal läsa två, ja i några fall tre
afdelningar efter hvarandra i samma sal.
Stämman var talrikt besökt. Ett parti
yrkade fortfarande uppskof med frågans
afgörande, och märkligt nog stodo två
skolrådsledamöter på denna sida. Här
funnos de stora röstetalens
representanter, som ville undanskjuta ärendet, till
dess frågan örn församlingens
införlifvande med Eskilstuna blifvit afgjord.
Från denna sida uttalades också
tvifvelsmål om skolkökets och skolbadets gagn.
Till det andra partiet hörde arbetarne
och de smärre gårdsägarne, lärarne m. fl.
På denna sida stod också skolrådets
ordförande prosten Sjöholm. Det framhölls,
ait ny skolhusbyggnad behöfdes, vare
sig församligen komme att sammanslås
med Eskilsktuna eller ej. Läsningen
påginge från kl. 8 på morgonen till 8
på kvällen. För undvikande af
nybyggnad hade nian föreslagit hyrande af
lokaler, som ej hade en solstråle dagen
lång och vore så godt som utan alla
ventilationsmöjligheter, men de ansågos
väl goda nog åt arbetarnes barn.
Skolrådet fick ett varmt erkännande därför
att det framkommit med förslag till
skolkök, och arbetarne skulle icke klaga
öfver skatter, om dessa ginge till
gagneliga ändamål. De nuvarande
skolförhållanden vore rent af vidriga,
förklarade en gjutmästare. Barnen finge i följd
af alterneringen skickas till skolan på
alldeles olika tider. Af hans 3 barn
gick ett i skolan kl. 7,15, ett kl. 8, ett
kl. l och kanske snart ett fjärde kl. 3,
och så finge man gå och hämta barnen
med ljus och lykta på kvällen.
Skol-läsningen vid ljus hade förstört ögonen
på ett af hans barn.
Härmed var diskussionen slut.
Ordföranden förklarade skolrådets förslag
med ja besvaradt. Votering begärdes,
och när denna afslutats, hade
skolrådets förslag segrat rned 20,357 röster af
de ungefär 300 arbetarne mot 13,419
af ett 20-tal större arbetsgifvare.
Det nu beslutade skolhuset skall
inrymma 10 folkskolesalar, hvardera för
48 barn, 8 småskolesalar, hvardera
afsedd för 36, 4 slöjdsalar, gymnastiksal,
lärarerum, expedition och
vaktmästarebostad, skolkök, skolbad och
centraluppvärmning.
Hvad kan och bör prästen göra
för ungdomens andliga vård? var
ett ämne, som ett konvent af präster
inom Kalmar stift dryftade i förra
veckan. Frågan inleddes af komminister
A. Thörn, som framhöll, att ungdomen
är framtiden samt att samhällenas
förbättring måste börjas med barnen.
Ungdomens yttre hyfsning döljer ofta
sinnets och viljans fördärf: ungdomen
saknar ideal och sträfvar blott efter
njutning. Orsaken härtill är hemmens
klemande och uraktlåtenhet att stödja
skolan i uppfostringsarbetet, hvadan skolan
orättvist får bära skulden för
ungdomens förfall. Modern litteratur och
tidningspressen inverka i både god och ond
riktning. Bot mot det onda ligger i
fjärde budets bättre inskärpande och
iakttagande samt i prästerskapets vård
om folkskolan, så att denna kan gifva en
sund evangelisk fostran. Prästerskapet
bör i viktigare frågor tala genom
pressen, predikningarna göras lättfattligare
samt hållas till och om ungdomen,
konfirmationsundervisningen rätt
handhaf-vas, ungdomen samlas till särskilda
ungdomsgudstjänster, ungdomsbibliotek
upprättas i hvarje församling, aftonskolor
och föredrag för ungdomen anordnas.
Vi behöfva nya former för
ungdomsarbetet.
Länsskolmötet i Hernösand. Vid
länsskolmötet i Sollefteå 1901 gafs i
uppdrag åt Hernösandskretsen af Sveriges
allmänna folkskollärareförening att
anordna ett dylikt möte i Hernösand 1904.
I anledning häraf gaf nämda krets vid
sammanträde den 10 sistlidna oktober
sin styrelse i uppdrag att upprätta
förslag till mötesbestyrelse, hvarpå sådan
valdes vid nytt kretsmöte den 21
oktober. Den består af rektorerna G. V.
Bucht och A. J. Hagström, komministern
A. Sandin, Öfverläraren P. O. Vestberg,
lärarne O. Byström, E. Eriksson, J. A.
Svensk och M. Tennman, lärarinnorna
fröknarna Anna Holm, Anna Johansson
och Maria Karlsson samt redaktör K. J.
Andersson.
Bestyreisen hade den 11 dennes
konstituerande sammanträde, hvarvid inorn
densamma utsågs till ordförande rektor
Bucht, till vice ordförande och
kassa-nian Öfverläraren Vestberg samt till
sekreterare läraren E. Eriksson.
Man ansåg önskligt, att mötet kunde
komma att hållas i två dagar under
förra hälften af juni.
Förslag till öfverläggningsämnen böra
insändas till mötesbestyrelsens
sekreterare folkskolläraren E. Eriksson.
Skolmöte för Södermanland
nästa år. Vid skolmötet i Strängnäs
1902 för landskapet Södermanland
beslöts, att nästa landskapsmöte skulle
hållas i Södertälje under senare hälften
af augusti 1904. Till mötesbestyrelse
valdes kontraktsprosten L. J. Linder i
Södertälje, folkskolläraren P. Lagerblad
i Tumba, folkskollärarne P. Sörlin och
Arv. Lundström samt folkskollärarinnan
fru Gerda Lundell, alla i Södertälje, med
rätt att med sig adjungera lämpliga
personer.
Den 14 d:s hade styrelsen
konstituerande sammanträde och utsåg till
ordförande kontraktsprosten L. J. Linder,
till vice ordförande folkskolläraren P.
Lagerblad, till sekreterare och kassör
folkskolläraren A. Lundström. Styrelsen
beslöt att till ledamöter i densamma
inkalla folkskollärarne A. E. Östergren i
Södertälje, Cyrus Granér i Brännkyrka
och J. Samuelsson i Botkyrka. Till
mötesdagar bestämdes torsdagen och
fredagen den 25 och 26 augusti. Förslag
till föredrag och öfverläggningsämnen
böra insändas till bestyreisen före den
l maj 1904.
Om Gäfle folkskoleväsen under
år 1902 är berättelse afgifven af
stadens folkskoleinspektör d:r K. G. A,.
Nordlander.
Lärarepersonalen uppgick vid årets
slut till 113, däraf 15 ordinarie lärare
och 31 lärarinnor samt 8 extra
ordinarie vid folkskolan, 48
småskollärarinnor, 4 lärare och 4 lärarinnor i slöjd,
l sånglärare och 2 skolkökslärarinnor.
Lärarekrafterna ökades under året med 8.
Såväl goss- som flickskolan utvidgades
under vårterminen med en högre
afdelning. Fria lekar öfvades i folkskolan
l timme i veckan utom den egentliga
lärotiden under maj, september och förra
delen af oktober.
Ferieslöjd anordnades för 12
gossaf-delningar med inalles 143 slöjdare, som
hvardera fingo 4-6 lärotimmar i
veckan.
I skolköken undervisades inalles
under hösterminen 97 flickor i 7
afdelningar, och inalles 19,651
middagsportioner serverades. Dessutom fingo 43
barn, som slutat den dagliga skolan,
deltaga i skolkökets undervisning.
De skolpliktiga barnen utgjorde 2,123.
* Af dem undervisades uti distriktets egna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
