Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 51. (1,147.) 23 december 1903 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1,010
SVENSK LÄRARETIDNING.
N:r 51
Landström återvaldes - den senare
efter lottning med d:r Hallin, som fått lika
många röster. Med högsta röstetal
nyvaldes seminarierektorn G. Vestling.
Sitt 150-årsjubileum firade Fri
murarebarnhuset härstädes högtidligen
uti sin lokal å Kristineberg den 19
dennes. I n:r 44 omnämde vi i korthet
stiftelsens märkligare öden.
Festen i lördags var talrikt besökt,
och flera af konungahusets medlemmar
voro närvarande. I egenskap af
styrelsens ordförande hälsade kronprinsen
konungen välkommen, hvarefter barnhusets
lärare pastor C. Bergö redogjorde för
barnhusets historia från dess tillkomst
och allt intill närvarande tid. Bland
dem, som verkat i dess tjänst, nämdes
A. A. Afzelius och P. H. Ling, hvilken
där införde sitt gymnastiksystem. Tal:n
uttryckte sitt hopp, att barnhuset
fortfarande måtte få glädja sig åt
konungahusets och allmänhetens understöd.
Barnhusets f. d. lärare och föreståndare,
kyrkoherden C. Lindström, uppläste ett för
tillfället författadt kväde, hvarpå
barnen sjöngo »Vårt land», »Du gamla, du
friska» och »Ack, Värmeland, du sköna».
Dessutom utdelades premier till barnen.
Arbetsstugorna i Norrbotten voro
ämne för ett föredrag, som lektorn i
Luleå C. Svedelius höll den 18 dennes i
K. F. U. M:s lokal härstädes inför en
talrik åhörareskara.
Tal:n genomgick arbetsstugornas
historik först i städerna och nu senast i
Norrbottens lapp- och finnbygder,
framhöll deras stora betydelse, i det de
ersätta försummad folkskolebildning,
minska språksöndringen och lära barnen nödig
och nyttig färdighet i husbehofsslöjd.
Medels skioptikonbilder visade tal:n flera
interiörer från arbetsstugorna samt
framhöll, huru dessa ännu så länge omöjligt
kunna bestå utan hjälp och stöd. Men
hvad som göres för vårt framtidsland
göres ock för hela vårt fosterland, och
den största barmhärtighet är dock att
lära människorna hjälpa sig själfva.
Skolhusinvigningar hafva under
denna månad ägt rum på åtskilliga
ställen.
Så invigde biskop von Schéele den 6
dennes ett nytt folk- och småskolehus i
Älfva på Gotland. Kostnaderna hafva
uppgått till ungefär 18,000 kr,
I Ödebyns skolrote af Svanskogs
församling i västra Värmland firades
nyligen invigning af ett nytt vackert
skolhus på samma gång som en genom
frivilliga sammanskott af barnens
föräldrar anskaffad svensk nagga hissades till
stor fröjd för barnen i denna aflägsna
landsända, då många af dem aldrig
förut sett någon flagga. Läraren J. R,
Sigfridsson deklamerade ett poem, och
barnen sjöngo en fosterländsk sång,
hvarefter skolrådets ordförande tackade
församlingen för visad offervillighet samt
nedkallade välsignelsen öfver den nya
skolbyggnaden och arbetet där. På
enskild bekostnad bjödos barnen slutligen
på förfriskningar.
Den 9 dennes invigdes ett naturskönt
beläget, rymligt och tidsenligt skolhus i
Elmeboda, Kron. Det är det tredje
skolhus, som där kommit till stånd på
två år.
Skolväsendet å västra
Värmlands landsbygd måtte lämna
mycket öfrigt att önska, att döma af de
skildringar, som en meddelare till oss
lämnat. Särskildt tyckes det stå illa
till i ett par namngifna socknar,
Lång-serud och Gunnarskog. Alla skolor
uppgifvas vara flyttande och småskolorna
flytta på tre stationer; den enda fasta
folkskola, som funnits i den ena
socknen, har förändrats till flyttande, fast
barnantalet uppgår till öfver 60.
Materiell saknas nästan och inrymmes i en
liten kista, som flyttas mellan
stationerna. Skolhusen äro nästan utan
undantag gamla ruckel med flerstädes blott
ett rum och kök; för läraren, som stundom
kan få takdropp i sin bädd. Reparationer
äro svåra att få gjorda, då
skolrådsordföranden oftast nekar att betala dem.
Lekplaner saknas vid en del skolor, och
då barnen vid en skola gingo ut och
lekte på en åker, kom det räkning från
ägaren, men då ville nian att den, som
släppt ut dem, skulle betala(l).
Lagstadgade möten mellan lärarepersonal och
skolråd"hållas sällan: lärare, som
tjänstgjort 25 år, hafva varit med om två
möten.
Men hvad gör inspektören?
Helsingborgs folkskolor 1902
är titeln på ett 120 sidor drygt häfte,
som i dagarna utgifvits af
folkskoleinspektören A. Gierow. Porträtt af stadens
förste folkskoleinspektör, numera pastorn
vid svenska kyrkan i Paris Sam. Stadener,
och aflidne förste läraren P. J. Norén
nryda det i allo väl utstyrda häftet.
Ät dessa tvänne personer ägnas ock ett
varmt erkännande för det omskapande
arbete, som de i förening genomförde
vid Helsingborgs folkskolor. Särskildt
gäller detta om runan öfver Norén:
vackert är vedermälet om hans
lifsgärning.
Lärarepersonalen utgjorde vid årets
slut 88, däraf 17 ordinarie och 4 e. o.
lärare samt 19 ordinarie och 3 e. o.
lärarinnor vid folkskolan, 2 biträdande
lärarinnor, 32 småskollärarinnor, l
slöjdlärare och 7 slöjdlärarinnor, 2
sånglärare och l skolkökslärarinna»
De skolpliktiga barnen utgjorde vid
årets slut 3,475, eller 14 % af
församlingens folkmängd. Däraf undervisades
i stadens folk- och småskolor 79,9 %,
i enskilda skolor 9,64 %> i allmänna
läroverk 4,31, i folkskolor å annan ort
1,38 % och i hemmen 0,32 %. Befriade
från undervisning voro enligt §§47 och
48 inalles 3,8 %, och uppgifter
saknades om 0,2 %.
Frånvnrodagarna utgjorde på grund
af sjukdom 6,9 och utan lof 0,2 för
hvarje barn under hela året.
7 vanartade barn voro genom
skolrådets försorg utackorderade. En
särskild hjälpklass var inrättad. Den hade
11 gossar och 2 flickor, som på grund
af kroppslig och andlig svaghet blifvit
efter. .Redogörelsen för dessa barns
behandling är särdeles intressant.
Om barnbespisningen meddelas, att
8,836 matportioner till ett pris af 15 öre
utdelades till 313 barn under 81/’2
veckor. Sommarkolonierna vårdade 62 barn.
För öfrigt har berättelsen en mängd
intressanta saker att meddela rörande
slöjd, huslig ekonomi, friluftslekar,
samkväm m. m.
Donationerna för skolväsendet
uppgingo till 15,481 kr. 42 öre.
Utgiftssumman utgjorde 211,482 kr.,
medelkostnaden för hvarje undervisadt
barn 60 kr. 86 öre, uttaxering på hvarje
invånare för skolväsendet 8 kr.
Om Lunds stads folkskolor
under år 1902 är berättelse utgifven af
stadens folkskoleinspektör, fil. kand.
Alfred L. Vennström.
Det ganska digra häftet innehåller
icke mindre än 38 sidor bilagor
angående skolbyggnader och beslut rörande
Gaddeska skolan.
Lärarepersonalen utgjordes af 10
ordinarie och 2 e. o. lärare samt 12
ordinarie och 2 e. o. lärarinnor vid
folkskolan, 18 småskollärarinnor, 4
hand-arbetslärarinnor, l skolkökslärarinna, l
sånglärare och l biträdande
sånglärarinna i småskolan eller inalles 51.
Distriktets skolpliktiga barn voro 2,221.
Af dem undervisades i distriktets
folk-och småskolor 74,9 %, i enskilda
skolor 9,05, i allmänna läroverk 7,5, i
folk-och småskolor utom distriktet 2,57 och
i hemmen 0,85 %. Utan undervisning
voro enligt 47 och 48 §§ utexaminerade
3,33 %, och uppgifter saknas om l, 17 %.
Kostnaden för vård af försummade
och vanartade barn uppgick till 743
kr. 87 öre.
Högsta antalet barn var i
folkskoleklass 54, i småskoleklass 34; lägsta 26
och 27, medeltalet 38 och 31.
4 skollofskolonier utsändes med
inalles 80 barn. Medelkostnaden pr dag
och barn var 80 Öre.
Utgifterna för skolväsendet belöpte sig
under året till 93,678 kr.
Skolrådsvalen. Till medlem af
skolrådet är vald förste läraren i Karlstad
E. V. Gelin*
" Vid val af fem nya ledamöter i
Eskilstuna skolråd den 14 dennes
uppträdde arbetarna med egen lista, därå
bl. a, var upptagen folkskolläraren B. J,
Landegren, som förordats af lärarekåren.
Emellertid lyckades vänstern ej bli enig,
och endast en af dess kandidater,
kassör K. Ekman, som stått både å
arbetarnes och vänster f öreningen s lista, gick
in i skolrådet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
