Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SVENSK LÄRARETIDNING.
Nr l
skolans förmåga att konkurrera med gymnasiet och hindra en osund sugning in på den rent teoretiska studiebanan blir större, om dess kurs blir två ar kortare an gymnasiekursen. Utan att taga bestämd ståndpunkt till frågan om flick-skolkursens längd förordar överstyrelsen, att detta spörsmål blir föremål for ytterligare omprövning.
Beträffande frågan om sam- eller Särundervisning uttalar överstyrelsen den uppfattningen, att samundervisning bör anordnas, där ekonomiska eller andra särskilda skäl det föranleda, men att i övrigt Särundervisning i regeln bör förekomma. Tydligt ar, att under alla förhållanden samundervisning måste anordnas på jämförelsevis många platser, om det skall bliva möjligt att tillbörligen tillgodose flickornas undervisning.
Praktiska utbildningslinjer.
Enligt överstyrelsens mening kan en verklig lösning av läroverksfrågan icke komma till stånd, utan att tillbörlig hänsyn i samband därmed tages till de läroanstalter, som skola förbereda de unga för mera praktiska uppgifter i livet. Överstyrelsen har därför kompletterat skolkommissionens framställning med en ingående redogörelse för de praktiska bildningslinjer, till vilka grunden blev lagd genom 1918 års riksdagsbeslut. Det gäller här såväl med realskolan parallella yrkesutbildningsanstalter som tekniska gymnasier och tekniska fackskolor samt handelsgymnasier. Mycket återstår ännu att på detta område utföra, innan nämnda riksdagsbeslut i fråga om yrkesundervisningen blivit i erforderlig grad förverkligat. Åtskilliga av de behövliga åtgärderna äro av den art, att de måste hora samman med uppbyggandet av en väsentligen ny skolorganisation. Överstyrelsen uttalar sig för ett kraftigare stöd åt dessa läroanstalter från statsmakternas sida, an vad hittills kommit dem till del. I samband härmed framläggas vissa förslag även beträffande den högre folkskolans ställning och framtida uppgift i skolsystemet.
Statliga, kommunala och enskilda skolor.
Utom upprättandet av statliga flickskolor föreslår överstyrelsen, att de kommunala mellanskolorna i regel övertagas av staten. Möjlighet bör emellertid finnas för kommunerna att under vissa förutsättningar med understöd av statsmedel uppehålla mot de statliga läroverken svarande skolor.
I samma mån som staten ombesörjer flickornas utbildning samt övertager de uppgifter, som för närvarande fyllas av enskilda mellanskolor samt högre goss-och samskolor, och kommunerna jämväl utnyttja nyssnämnda möjlighet, minskas givetvis behovet av enskilda skolor. Frihet att upprätta sådana skolor bör naturligtvis fortfarande finnas. I likhet med kommissionen anser överstyrelsen, att
statsunderstöd bör tillkomma privata skolor, endast i den mån de såsom verkliga försöksskolor eller komplementsläroverk fylla ett behov, som ej tillgodoses av statsskolorna. Dylika läroverk torde bliva ganska fåtaliga. Det ligger i sakens natur, att även den enskilda skolverksamhet, som ej kan bliva föremål för statsunderstöd, bör stå under det allmännas kontroll.
Lärarfrågan.
Beträffande lärarnas utbildning och kompetens ansluter sig överstyrelsen i huvudsak till av kommissionen framlagda förslag. Utan att vilja framlägga något förslag om särskilda ämneslärarin-nebefattningar vid realskolor och flickskolor har överstyrelsen dock anfört vissa omständigheter, som kunna tala for dylika befattningars bibehållande.
I fråga om regleringen av de nuvarande lärarnas ställning vid övergång till en ny läroverksorganisation betonar överstyrelsen starkt, att deras berättigade intressen såväl i fråga om anställningsmöjligheter som i löne- och pensionshänseende böra tillgodoses.
Övriga frågor.
Beträffande frågan om inträdes f ord-ringar samt examina har överstyrelsen i huvudsak biträtt kommissionens förslag men betonar, att sa väl inträdesprövningar som examina, särskilt vad beträffar realskolan, böra sa ordnas, att de såvitt möjligt icke förorsaka överansträngning och oro hos eleverna.
Även vad angår frågorna om fysisk uppfostran, terminsavgifter och studieunderstöd samt lokalstyrelse för läroverken har överstyrelsen i huvudsak anslutit sig till skolkommissionens förslag, dock med modifikationer i vissa enskildheter. Särskilt har överstyrelsen betonat, att den fysiska uppfostran vid skolorna bör tillbörligt tillgodoses vid skolreformens genomförande och därvid överansträngningsproblemet särskilt beaktas.
Hemställan.
Vid sin behandling av skolkommissionens föreliggande förslag har överstyrelsen, såsom av det anförda framgår, ägnat särskild uppmärksamhet jämväl åt de sidor av den tilltänkta nya organisationen, vilka äga sammanhang med och betydelse för andra grupper av läroanstalter, som äro ställda under överstyrelsens inseende. Att utlåtandet erhållit en sådan läggning har sin naturliga förklaring däruti, att överstyrelsen har att taga befattning med samtliga grenar av det allmänna skolväsendet. Överstyrelsen har också ansett, att en belysning ur dessa synpunkter skulle vara agnad att bidraga till ett allsidigare bedömande av det betydelsefulla och i olika hänseenden djupt ingripande spörsmål, det här gäller.
Då såsom av det anförda framgår, överstyrelsen anser, att skolkommissionens här ifrågavarande förslag till ny
läroverksorganisation bör i olika hänseenden undergå modifikationer och förändringar, innan beslut fattas med anledning därav, hemställer överstyrelsen, att k. m:t täcktes vid den ytterligare beredning av ärendet, som erfordras för dess föreläggande för riksdagen, låta de synpunkter och uttalanden, som innehållas i överstyrelsens utlåtande, komma till beaktande.
ef a y on.
Tjänstgöringsbetygen.
I nr 52 för ar 1923 redogjorde vi för k. m:ts senaste utslag i småskollärarinnan Anna Norrlanders besvärsmål rörande hennes tjänstgöringsbetyg. Beträffande frågan om sagda betyg skola vi först göra en kort rekapitulation.
Efter ingången av ar 1916 har Norrländer icke varit i tjänstgöring inom Ockelbo skoldistrikt. Den 27 april 1917 utfärdade skolrådet i Ockelbo tjänstgöringsbetyg åt henne och tilldelade henne härvid vitsordet godkänd för förmåga att i skolan upprätthålla ordning samt i övrigt leda ungdomens uppfostran. Den 29 november 1921 utfärdade skolrådet på Norrlanders begäran nytt tjänstgöringsbetyg och sänkte därvid vitsordet i nyssnämnda avseende till försvarlig. Häröver anförde Norrländer besvär hos domkapitlet.
Den 15 mars 1922 beslöt domkapitlet i Uppsala att lämna Norrlanders besvär i fråga om tjänstgöringsbetyget (vitsorden) utan avseende,
»varemot domkapitlet, med bifall till Anna Amalia Norrlanders anhållan om rättelse angående tjänstgöringstiden i det av skolrådet den 29 november 1921 för henne utfärdade tjänstgöringsbetyget, beslöt i denna del återförvisa målet till skolrådet för vidtagande av behörig komplettering av betyget i fråga om tjänstetiden.»
- Det sistnämnda fastställdes av k. m:t den 15 december 1922, på samma gång k. m: t upphävde domkapitlets resolution i fråga om betygsgraderna. K. m:t fällde nämligen följande utslag, vilket vi an en gång återgiva:
Enar Anna Amalia Norrländer icke efter ingången av ar 1916 varit i tjänstgöring inom Ockelbo skoldistrikt, men skolrådet, som -alltså efter den 27 april 1917, då tjänstgöringsbetyg för henne utfärdats, ej kunnat vinna ytterligare erfarenhet om det sätt, varpå hon utövat sin lärarinnebefattning, icke dess mindre genom tjänstgöringsbetyget av den 29 november 1921 tilldelat henne vitsord, som innefattat nedsättning i betyget av den 27 april 1917, prövar k. m:t utan ändring i det slut, vartill domkapitlet i övrigt i målet kommit, skäligt att, med upphävande av domkapitlets beslut i vad det angår vitsordet jför förmåga att i skolan upprätthålla ordning och att i övrigt leda ungdomens uppfostran, visa jämväl frågan härom åter till skolrådet för ny behandling.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
