Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
22
SVEMSE LÄRARETIDNING,
Nr 2
mötets tack till föredragshållaren for ået intresse han ägnat åt sakem.
Diskussionen.
Därefter förklarades orået fritt för diskussion.
Under densamr&a påpekade rektor K is-ber g, att medicinalstyrelsen nyligen yttrat sig över det nya förslaget till orånande av skolväsendet i vårt land, bottenskolförslaget, och ur hygienisk synpunkt fullständigt underkänt detsamma. Styrelsen hade bi. a. uttalat, att det vore av största betydelse att få klarlagt, hur mycket intellektuellt arbete nian kunde fordra av ungdomen, utan att den fysiskt komme att lida därav. Den ansåg vidare en béskärning av kurserna nödvändig med hänsyn till de ungas hälsa, då den hälsoskada, som kan tillfogas dem i skolan, kan bli kvarstående för livet. Ytterligare en varningssignal alltså. Vara skolmyndigheter synas vara rädda for den medicinska auktoriteten. Domkapitlet hade hos vederbörande begärt ett medicinskt utlåtande om den längsta vag, som ett barn pålandet kan ha till skolan utan att i hälsoavseende lida men därav. Skolmyndigheterna ha emellertid icke på annat sätt beaktat denna framställning, an att de uppdragit åt folkskolinspektörerna att vidtaga en undersökning. Denna har tillgått sa, att inspektörerna uö-dersökt i sjukjournalerna, hur det ställde sig med antalet sjukdomsfall bland barn med under och över tre km. vag till skolan, och denna undersökning hade icke utfallit till men for den längre vägen. Men nu ar det sa, att barnet inte nödvändigt måste bli liggande sjukt men ändå i många avseenden kan lida till sin halsa. Om de bli överansträngda och slöa, står icke i sjukjournalerna. (Många instämmanden.) Och sa länge den medicinska auktoriteten ej har visat motsatsen, kommer domkapitlet (!) att hålla på, att tre km. ar för långt för barnen vid heltidsläsning.
F. d. folkskolläraren Norlén i Höcker-stad framhöll, att han som lärare hade haft tillfälle iakttaga verkan av de båda skolformer, här vore fråga om. Man såg det lättast, när det gällde barn, som kommit till skolan från en med annan skolform. De barn, som kommo från vardagsläsande skolor, hade ej alls bättre kunskaper an de från varannandagsläsande. Man behövde knappast fråga i vad slags skola, de förut gått. Barn från vardagsläsande skolor voro som re^el mera slappa och slöa, men Sedan de tillbragt en tid i den varannandagsläsande skolan, hade de fått energi och intresse(l). Vardagsläsningen kunde vara bra i städerna, men omöjlig(!) på landet.
Hr Kinnander, också f. d. folkskollärare, hade under sin lärartid gjort samma erfarenhet.
På ordförandens förslag beslöts att till ecklesiastikminister Clason avsända ett telegram, vari uttalades en förhoppning om beh j ärtande av de önskningar och behov beträffande skolväsendet, som göra sig gällande på stiftets landsbygd.
Bli inte nu de tre talarna valda till riksdagsmän, sa finns väl ingen rättvisa i Östergötland.
Skolbyggnadslyx?
Som illustration till den omtalade skolbyggnadslyxen återgiva vi här nedan en notis ur Västerbottens Kuriren.
En skamfläck för Umeå landsförsamling och dess skolråd ar Obaeka skola, varom förste provinsialläkaren avslöjar följande
trevligheter i sin inspektionsberättelse för i ar:
Skolan ar inhyrd i en gårdsbyggnad, på vars nedra botten befinna sig vedbod, tvättstuga och avträdet(!). Detta senare till yttermera visso rakt under en av skolsalarna, den norra. Att klagomål Över dålig lukt i denna sal försporjas, ar mindre att förvåna sig över. Den andra av de på övre bottnen liggande skolsalarna har omnämnda tvättstuga under sig. Bagge salarna skola vara kalla. Skolbänkarna äro uppställda allt for nara kaminerna, Även den tredje skolsalen, som ar belägen på undre bottnen i samma hus, skall vara svår att hålla varm. Kaminen där för liten. I en av salarna måste barnens ytterkläder på grund av brist på tambur upphängas i skolsalen, en ohygienisk anordning. Hela skolans snarliga förflyttning till annan lokal ar här den enda utvägen, som kan tillrådas for att rada bot på det nuvarande tillståndet.
etagen.
Tjänstgöringsbetygen.
IL Ett prejudikat.
I förra numret av Sv. Ltg erinrade vi, att skolråden enligt hittillsvarande prejudikat icke ägt att efteråt sänka förut givna vitsord i en lärares tjänstgöringsbetyg, då läraren efter de-sammas erhållande icke varit i tjänst på sin gamla plats. Det finns emellertid prejudikat, som visar, att ett skolråd icke ens i sådant fall ägt sänka vitsorden, då läraren fortsatt sin tjänstgöring på samma plats, men skolrådet icke efter det föregående tjänstgöringsbetygets utfärdande förvärvat ny erfarenhet om densamma. Sådant prejudikat gavs av k. m:t ar 1918.
Då detta prejudikat ar i flera avseenden belysande för frågan om lärares tjänstgöringsbetyg och icke minst for det här förevarande Ockelbomålet, skola vi lämna en närmare redogörelse för detsamma. Spärrningarna i de följande citaten äro gjorda av oss.
Vikarierande folkskolläraren Hjalmar Karlsson, som tjänstgjort från och med den 15 augusti 1916 vid Ramnereds folkskola i Vassända-Nag-lums skoldistrikt, erhöll den 31 oktober 1916 tjänstgöringsbetyg med vitsorden med beröm godkänd for undervisningsskicklighet och berömlig för förmåga att i skolan upprätthålla ordning och i övrigt leda ungdomens uppfostran. Under höstterminen 1917 vikarierade han ånyo från och med den 15 oktober till terminens slut å samma tjänst, men då skolrådet den 10 december ly 1 7 utfärdade tjänstgöringsbetyg åt honom, sänktes de båda nämnda vitsorden till resp. icke utan beröm godkänd och med beröm godkänd. Häröver anförde Karlsson besvär hos domkapitlet i Skara un-
der yrkande, att, då någon anledning att sänka de honom den 31 oktober 1916 tilldelade vitsorden ej förekommit och ingen av skolrådets ledamöter under hans senare tjänstgöring besökt skolan, domkapitlet matte med upphävande av skolrådets klandrade beslut tillerkänna honom samma vitsord i omförmälda avseenden, som han förut erhållit.
I avgiven förklaring anförde skolrådet, bi. a., följande:
Då vitsord angående undervisningsskicklighet första gången av skolrådet skulle avgivas beträffande klaganden, meddelade ordföranden, att ban vid visitation i sept. 1916 tillsamman med annan person åhört lektioner i kristendom av skoldistriktets samtliga lärare och lärarinnor i folk- och småskolor, o?h att klagandens lektion varit den svagaste av alla. Klaganden fick ändå, om an med tvekan, med beröm godkänd i undervisningsskicklighet samt högsta betyg i övriga ämnen.
Då andra gången, den 10 dec. 1917, betyg skulle utfärdas för klaganden, anfördes klagomål över att barnen på rasterna samt på väg till och från skolan visat ett odisciplinerat uppförande. Vidare klagades över att under klagandens tjänstgöringstid en högst betänklig byteshandel kommit i bruk bland barnen, vilket haft till följd stölder från skolbarns sida. Med hänsyn till vad som anförts angående klagandens oförmåga att upprätthålla ordning ansåge sig skolrådet nu icke såsom vid det föregående tillfället kunna giva klaganden högsta betyg i förmåga att i skolan upprätthålla ordning och i övrigt leda ungdomens uppfostran utan stannade vid vitsordet med beröm godkänd. På grund av vad ordföranden förut anfört angående klagandens undervisning ansåge skolrådet, att klaganden nu hade två besvärande vittnesmål emot sig och att därför ordförandens intryck vid åhörande av klagandens kristendoms-lektioner icke mer finge lämnas utan inflytande vid bestämmande av hans betyg i undervisningsskicklighet. Klaganden fick därför i undervisningsskicklighet vitsordet icke utan beröm godkänd.
Domkapitlet yttrade i sitt utslag den 10 april 1918,
att domkapitlet funne besvären, i vad de avsåge betyget i förmåga att upprätthålla ordning och i övrigt leda ungdomens uppfostran, icke förtjäna avseende, men att domkapitlet beträffande betyget i undervisningsskicklighet, enär, trots vid visitation i församlingen i september 1916 uttalat missnöje med klagandens undervisning, skolrådet kort tid efteråt tilldelat klaganden ett högre betyg an det senast avgivna, vilket givits utan att någon av skolrådets ledamöter under tiden mellan de båda betygens sättande åhört hans undervisning, prövade skäligt återför-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
