Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nr
SVENSK LÄRARETIDNING.
35
anställda i arbete, tjänst eller yrke, vederbörande pastorsämbete eller barnavårdsnämnden i det skoldistrikt, inom vilket barnet linnes, lämnat föreskrivna intyg; skolande vid utbetalande av statsbidrag for kortare tid an helt ar varje månad, beräknas till trettio dagar.
Denna kungörelse träder i kraft den l juli 1924, till följd varav ansökning om stats-
bidrag, som jämlikt nu i ämnet gällande bestämmelser bör göras före utgången av januari 1924, skall avse allenast förra halvåret 1923.
Det alla som vederbör, etc.
GUSTAF.
(L. S.)
Sam. Clason.
Studiekursen for hjälpskollärare.
Den av Sydsvenska Hjälpskolföreningen anordnade utbildningskursen för hjälpklassernas lärare och lärarinnor, som hållits i Göteborg under tiden 2-9 jan. 1924, har nu avslutats. Vid kursen hava föreläsningar hållits rörande hjälpskol-väsendets historia och organisation med särskild hänsyn till Tyskland, varest denna skolform nått sin största utveckling, och Sverige, varest ävenledes redan en vacker utveckling föreligger, sedan i Stockholm 1905 de första hjälpklasserna bildades; vidare över hjälpskolans undervisnings- och uppfostringslära, över psykologi och psykopatologi i den mån hjälpskolans lärare hava ett särskilt behov av dessa ämnen, samt över de önskvärda sociala åtgärderna för omvårdnaden i vissa fall av hjälpskolans elever efter skolans slut. Kursen, som delvis har haft mera ren kurskaraktär, delvis dock mera utgjort en kongress för alla, som arbeta i och äro intresserade för hjälpskolorna, har vunnit en synnerligen glädjande anslutning, i det att över 100 deltagare infunnit sig till densamma, och föreläsningar och föredrag ha hållits av rörelsens ledande krafter i Sverige, Norge och Danmark. Om programmet har tidigare meddelande lämnats; här förtjänar särskilt att nämnas, att kursen haft förmånen att få föredrag av bland andra den norske psykiatern professor R. Vogt, den danske Vaerneskolens vetenskapligt och praktiskt banbrytande man dr Ortim, det Nordiske Hjälpskoleförbun-dets ordförande Fr. Monrad Jacobssen, Kristiania m. fl. Särskilt förtjänar att bland svenska talare och föreläsare näm-
nas: generaldirektör B. J:son Bergqvist, seminarieläraren L. G. Sjöholm och slöjdinspektör Hallen (Göteborg), folkskolinspektör D. Andersson (Vänersborg), fru Anna Tengstrand (Alingsås) - som ar den Sydsvenska Hjälpskolföreningens ledande kraft - och professor G. A. Jaederholm, Göteborg m. fl. Men med dem ha samverkat en grupp, synnerligen intresseväckande och sakligt givande föreläsare från de tre skandinaviska länderna. De flesta av hjälpskolans angelägenheter ha här blivit belysta och med rika erfarenhetsinslag diskuterade.
Efter kursens avslutning har densamma antagit ett antal resolutioner, bland vilka ett par äro förtjänta av särskilt intresse. På förslag av fru Tengstrand beslöt kursen uppdraga åt styrelsen att ingå till kungl, skolöverstyrelsen med en hemställan om åtgärders vidtagande för åstadkommande av lagstiftning i syfte att i folkskolstadgan måtte intagas bestämmelse om att hjälpklasser för psykiskt efterblivna barn skola anordnas i de skoldistrikt, där antalet sådana barn uppgår till minst 10, och där skolväsendets omfattning i övrigt det medgiver; att riktlinjer for avsöndring av barn till och undervisning i hjälpklass måtte utarbetas, samt att vid seminarierna undervisning rörande hjälpklassväsendet och dess teoretiska förutsättningar måtte komma att meddelas.
Vidare beslöto kursdeltagarna uppmana Sydsvenska hjälpskolföreningen att tillställa skolstyrelserna i städer och större samhällen, där hjälpklasser ännu icke finnas eller ännu icke uppnått den
utveckling, förhållandena kräva, en rundskrivelse innehållande uppgifter om h j alp -skolarbetets syften och krav.
Därjämte antogo kursdeltagarna uttalanden i syfte att organisera inom föreningen studier över hjälpklassernas allmänna undervisnings- och uppfostringslära, över hjälpklassernas speciella metodik, och rörande den sociala omvårdnaden av hjälpklassbarnen efter skolans slut.
Slutligen beslöts det att uttala önskvärdheten av att en permanent till prov-, årsseminarierna, bland annat även Göteborgs folkskolseminarium, förlagd utbild-ningskurs för hjälpklasslärare och lärarinnor måtte anordnas, i vilket sammanhang det också uttalas, att behov föreligger av en av specialister på de olika områdena utarbetad Nordisk bandbok i hjälpskolväsendet och dess teoretiska förutsättningar. Särskilt påpekas önskvärdheten av att en sådan kurs förbindes med auskultation och praktisk övning i hjälpklassundervisning, samt förbindes med tillfälle till att avlägga tentamina i till kursen hörande ämnen.
Ett metodikspörsmål i geografiundervisningen det fjärde skolåret.
Vi ha i geografiundervisningen att dras med en hel del indelningar, såsom den gamla historiska landskapsindelningen, den något yngre stiftsindelningen oeh den på 1600-talet tillkomna länsindelningen; ytterligare kan man nämna häradsindelningen och domsageindelningen. Men man hör också åtminstone på de sista åren ofta talas om en s. k. naturlig indelning av landytan, antingen det nu gäller större områden såsom världsdelarna* eller mindre f åsom enskilda länder eller riken. Vad Sverige beträffar, vet jag blott en svensk geografisk lärobok, som i framställningen lägger tyngd-vikten på denna s. k. naturliga indelning. Det ar en lärobok för folkskolan av Fridtjuv Berg. Om den har fått någon större användning vid våra folkskolor, har jag mig inte bekant. Alltnog, den ar en översiktlig och tack vare de många kartorna åskådlig lärobok i geografi. Denna bok ar enligt min mening en fullt modärn lärobok. De flesta geografiska läroböcker använda den gamla landskapsindelningen i dispositionen och beskriva Sverige landskap efter landskap och ge till sist i en översikt de stora dragen, en s. k. repetitionskurs.
Jag tar från den ovannämnda geografien av Berg huvuddragen av hans framställningsmetod. Det måste då framhållas, att landskapen även här ge namn åt huvudrubrikerna. Sålunda beskrives först Lappland, men underrubrikerna äro karaktäristiska: »ovan snögränsen» -
* Jfr prof. Nordenskjölds senaste bok »Människor och natur i Sydamerika».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
