Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
40
SVENSK LÄRÅKETIDNING.
Nr 3
Under genomsnitt.
Gävleborgs län .............................. 70,0 %
Kalmar län ............... . ................. 67,8 »
Västernorrlands län ..................... 64,7 »
Värmlands län ........................... 63,4 »
Västerbottens län ........................... 60,0 »
Kronobergs län .................... ... 54,9 »
Östergötlands län ..................... 54,1 »
Jönköpings län ........................ 47,2 »
Skaraborgs län ........................ 46,4 »
Göteborgs och Bohus län ......... 34,2 »
Älvsborgs län ........................... 31,6 »
Att kommunalskattetrycket icke kan vare sig enbart eller i huvudsak ha inverkat till de i skolorganisatoriskt hänseende sämst ställda distriktens nackdel utvisas av följande tabell, gällande för ar 1923 och upptagande det genomsnittliga skattebeloppet pr bevillningskrona inom de olika länen. För hela riket utgjorde genomsnittet pr bevillningskrona 6 kr. 94 öre.
Kommunalskatt pr bevillningskrona.
Under genomsnitt (6: 94).
Malmöhus län ............. .................... 5:10
Uppsala län .................................... 5: 89
Kristianstads län ........................... 6:17
Stockholms län .............................. 6:30
Östergöt lands län ..................... 6:34
S karaborgs län ........................... 6:39
Örebro län ....................................... 6:41
Älvsborgs län .............................. 6:48
Jönköpings län ........................... 6:49
Kopparbergs län .............................. 6:54
Södermanlands län ........................... 6: 76
Över genomsnitt:
Kronobergs län ........................... 7:17
Jämtlands län ................................. 7:29
Gävleborgs län ...... ........................ 7:46
Västerbottens län .......................... . 7:52
Värmlands län ........................... 7:54
Västmanlands län ........................... 7:82
Hallands län ................................. 7:83
Västernorrlands län ........................ 7:98
Kalmar län .................................... 8:33
Göteborgs och Bohus län ............ 8:55
Norrbottens län .............................. 8:78
Gotlands län .................................... 8:89
Blekinge län ................................... 10:46
Att ej häller i de län, som beröras av den ifrågavande agitationen, folkskolbudgeten upptagit sa stor del av utgiftsstaten, att denna förklaringsgrund kan begagnas som ursäkt för sämre skolformer ådagalägges av följande tabell från ar 1919 (det senaste med avslutade och statistiskt bokförda räkenskaper). Folkskolbudgeten angives länsvis i procent av hela budgeten. Siffrorna gälla, som i det föregående, uteslutande landsbygden.
Folkskolbndgreten i procent ar hela badgeten.
Västerbottens lan ...
Norrbottens län......
Uppsala län .........
Gotlands län .........
Kristianstads län ...
Gävleborgs län ......
Kronobergs län...
Blekinge län .........
Värmlands län ...
Malmöhus län........
Älfsborgs län .....
Örebro län ............
Västernorrlands län Västmanlands län...
\ /
56 %
52 »
50 »
49 »
46 »
45 »
Hallands län ..............................
Skaraborgs län...........................J> 44 %
Jämtlands län ...........................
Södermanlands län ........................) ^ >;>
Kalmar län..................................../
Kopparbergs län........................... 41 »
Jönköpings län...........................\ AQ y>
Bohus län..................................../
Östergötlands län........................ 39 »
Stockholms län .............................. 38 »
Tidningen Såningsmannen
later ett par av sina såningsmän strö ut följande små korn, som vi icke vilja undanhålla våra läsare.
Huru verkar vanligen den lärdom, som nu inpluggas i ungdomen? Jo, i förakt för hederligt arbete, olydnad mot föräldrar och målsmän och respektlöshet for nästan i allmänhet. Den positiva behållningen däremot ar nöjes- och njutningslystnad och övertygelsen om att man skall »leva om» i ungdomen - sedan ar det samhällets skyldighet att ta hand om en.
En från gamla tiden.
- Det nuvarande skolväsendet förtjänar sannerligen att synas i sömmarne. Vad går det ut på eller varthän syfta de maktägande med det? Jo, i huvudsak det nuvarande privatkapitalistiska samhällets bestånd. Och dyrt ar det, sa att det förslår. Klasserna göras mindre och lärarna flera, och numera äro de bra avlönade. Kunde åtminstone ej skolinspektörsbefattningarna indragas? Deras varde ar omtvistat. Skolråd och skolstyrelser kunde gott ha uppsikten. Dessutom har man i många församlingar underinspektörer (överlärare). De täta ombytena av läroböcker gagna endast bokförlagen. Gymnastikövningen ar egentligen en militarismens förskola. Det intellektuella utbytet av .skolplugget når i allmänhet inte sa långt, att ungdomarna kunna läsa och förstå en tidningsartikel. Men supa, röka och spela kort kunna de - liksom lärarna. Ensam jordvän.
Enligt referat i Filipstads stads och bergslags tidning yttrade ledamoten av stadens fullmäktige Nordqvist, som själv lär vara taxerad för omkring 60,000 kronors inkomst:
Det finnes ingen kår i Sveriges rike, som sa systematiskt pressar stat och kommun i ekonomiskt hänseende och med sådan glänsande framgång som folkskollärarna.
Med anledning härav har hr Nordqvist i ett följande nr av samma tidning erhållit följande svar:
Öppet kortbrer till herr stadsfullmäktige-ledamoten Nordqyist.
Enligt ref. i denna tidning har Ni vid senaste stadsfullmäktigesammanträdet yttrat: »Det finns ingen kår i vårt land, som sa pressat stat och kommun som folkskollä-rarkåren. Och med sa glänsande resultat.» Omedelbart efter får Ni stadsfullmäktige med på två inkomstreduceringar för samma kår. Ett glänsande resultat för - hr stadsfullmäktigen.
Som jag ej vill tillvita Eder att tala mot bättre vetande, måste jag utgå från, att Ni i denna sak talat utan något vetande alls. Ehuru anande det hopplösa i företaget, ber jag dock Eder lyssna till vissa fakta, som tala ett helt annat språk an Ni själv. Alltså. Vid den s. k. löneregler ing f or folkskollärar-kåren, som föregick den sista »regleringen»; begärdes av kårens representantskap 300 kr. mindre an vad en vidlyftig utredning visat vara existensminimum. Som högste ledare för undervisningsväsendet satt då en folk-
skollärare. Den tidens folkskollärare voro i de två lägre lönegraderna sämre ställda i lönehänseende an stationskarlar och kust-roddare m. fl., d. v. s. de lägst avlönade av statsbetjänte, som det på den tiden hette. I och med den sista »löneregleringen» »pressade» sig folkskollärarna upp i jämnhöjd med konduktörer och vederlikar. Någon kompensation för den knappa men dock dyra utbildning folkskollärarna måste kosta på sig, har kåren ej kunnat pressa fram. Vidare. Ett helt ar senare an statstjänstemännen fingo folkskollärarna sitt dyrtidstillägg ordnat efter indextalet. Det ar inte småsummor staten det året sparade på folkskollärarkårens bekostnad. - De statsanställda lärarna, som fingo sina löner »reglerade» i sammanhang med folkskollärarna, ha utom dyrtidstillägg varje ar erhållit ett extra lönetillägg. »Något sådant sågo vi aldrig» för folkskollärarnas del. - En lärare i en västkuststad försökte »pressa» kommunen på samma bränsleersättning, som utgår för statstjänare. Han fick två tredjedelar av denna. Ett glänsande resultat. Sist några personliga erfarenheter. I det nu förflutna årets sista manad pressade jag staten på 312 kr., utgörande lön och dyrtids- och barntillägg (3:dje lönegrad). Samtidigt krävde staten mig på 456 kr. i skatter och pension. Som jag dessutom hade en privat uppgörelse med ett penninginstitut (dyningar från dyrtiden), ber jag få försäkra herr stadsfullmäktigeledamoten, att jag kände mig mera som objekt an subjekt gentemot verbet pressa. En »utpressare».
Jay en.
Statsverkspropositionen.
Den starka inskränkning i statsutgifterna, som utmärker den nu framlagda statsverkspropositionen, har icke lämnat kulturbudgeten oberörd. Beskärningar, i flera fall av betydande omfattning, föreslås. Särskilt gäller avknappningen vissa utgiftsposter för lärarbildningen. ukade anslag ha dock begärts till de kommunala mellanskolorna, och till folkskolorna samt nytt anslag -till skolbyggnader i de norra gränstrakterna. Närmare uppgifter rörande de före^ slagna utgiftsbeloppen på de särskilda punkterna framgå av nedanstående kortfattade översikt.
Skolöverstyrelsen.
Det ordinarie anslaget föreslås utgå med samma belopp som under innevarande budgetår eller 522,400 kr., och beträffande övergångsstaten föreslås likaledes oförändrat belopp eller 1,900 kr. I anslaget till inspektion och sakkunniga biträden, vilket förra året nedsatts från 28,000 kr. till 1 6,000 kr , föreslås ytterligare minskning till 9,000 kr., motiverad med att det synts lämpligt M fortgå på den förut »inslagna vägen att ersatta jårs-avlönade inspektörs- och konsulent-befattningar med mera tillfälligt anställda biträden.» Till avlönande av byggnadssakkunnigt biträde föreslås ett extra anslag för budgetåret 1924 -1925 av 4,800 kr.; till bestridande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
