- Project Runeberg -  Svensk Läraretidning / 43:e årg. 1924 /
176

(1891-1933)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Flaskor med inslipad propp. Flaskor med
inslipad propp och etsad signatur.

Svavelsyra, saltsyra, salpetersyra,
ammoniak, natriumhydrat, kaliumhydrat m. fl.
Knallgasapparat, enkel. Kolvar av
vanligt glas med plana bottnar. Kolvar av
Jenaglas. Mortlar
av porslin. Retorter
med tub. Trattar
av glas. Urglas.
Stativ,
kraftigt på järnplatta med en dubbelmuff,
en klämmare och en ring. Vanna av plåt.
Apparat att visa den styrka, varmed fasta
kroppar sammandraga sig vid avkylning.
Termometer med tre skalor C., R. och F.,
på träskiva, Fönstertermometer med
skala på skiva av mjölkglas. Brännare för
gas. Slitsbrännare för gas. Ångmaskin,
mindre. Modell av explosionsmotor.

Mikroskop med successiv förstoring
40-225 ggr. Apparat för att visa ljusets
brytning. Fickspektroskop.
Spektroskop,
större. Stativ för linser. Lampa
stativ, för optiska försök.

Deci- och centigramvikter.
Tarerbägare
av trä. Decimalvåg, modell.
Bägare av glas med avloppsrör. Bägare av
mässing med avloppsrör. Pyknometer.
Apparat för vägning av luft.
Pump
till d:o med tillhörande ventil.
Hydraulisk press av glas. Kompass, enkel i etui
och av trä. Klämmare på fot.
Klämskruvar med träskruv.

För dagen.
Folkskolreaktionen.


I.
Agrarpedagogiken.



Av de kommunala
folkskolförbundens agitatorer har dr Wykman i
Linköping nu i sina ivriga strävanden
för halvtidsläsning åt folkets barn
skaffat sig förstärkning hos
Östergötlands läns provinsialläkare och extra
provinsialläkare samt Linköpings
läkarsällskap, och i högerpressen
cirkulerar nu som bäst under kolossala
rubriker en av hr Wykman lämnad
redogörelse för - såsom det heter
- de synpunkter läkarna ute i länet
anfört, vilka synpunkter dock visa
sig vara inga andra än de, som dr
Wykman tidigare angivit såsom sina
egna. (Se Sv. Ltg nr 2). För
Stockholms Dagblad har detta varit
gefundenes Fressen. I sitt nr för den 29
febr. har denna tidning ett kort
referat av dr Wykmans ovannämnda
redogörelse, varefter tidningen
tillägger följande visdomsord:

Den opinion, som i vissa landsdelar
vuxit sig stark mot vardagsläsningen är
således icke grundad på lösan sand utan
har tvärtom ett kraftigt stöd i den
medicinska sakkunskapen, vars auktoritet
det näppeligen torde falla någon
in att bestrida.


Svenska Dagbladet söker inbilla sina
läsare detsamma.

Men det är just denna auktoritet
vi måste på det bestämdaste
bestrida.
Hela den nämnda
redogörelsen innehåller nämligen ingenting
annat an lösa påståenden, i vad den
angår heltids- och halvtidsläsningens
samband med barnens
hälsoförhållanden; bevisen fattas, såsom helt
naturligt är. Och därför att en
person är läkare, ar han icke därmed
någon auktoritet i fråga om olika
skolformer. Vi skola framdeles
upptaga till granskning hr Wykmans
rörande ömhet om folkskolbarnens
hälsa och hans sätt att verka för
skolhygienen, liksom vi skola något
närmare belysa lektor Risbergs
»modärna pedagogik». Innan vi inlåta
oss därpå, synes det oss emellertid
vara lämpligt att i allra största
korthet erinra om den gamla
»agrarpedagogik», som för ett kvarts sekel
sedan åstadkom så mycket buller,
och i vars spår hrr Wykman och
Risberg m. fl. nu trampa.

*



I alla tider och i alla länder har,
såsom vi vid ett föregående tillfälle
erinrat, den allmänna folkbildningen
varit en nagel i ögat på alla dem,
vilka i denna folkbildning trott sig
se sin egna intressen hotade och
vilka varit för kortsynta att inse
folkbildningens betydelse och
oumbärlighet för samhället i dess helhet.
Därför hava de också mot sagda
folkbildning rest ett energiskt motstånd.
Och då folkskolan är det organ,
genom vilket folkbildningen
grundlägges, har motståndet riktats först och
främst mot folkskolans tillkomst, men
sedermera, då denna skolas
inrättande icke kunnat förhindras, hava
de på detta område reaktionära
krafterna åter sökt göra sig gällande i
tider av allmän politisk reaktion och
överhuvud taget vid varje tillfälle, då
tidsomständigheterna tyckts kunna
gynna deras planer. Företeelser,
liknande de kommunala
folkskolförbundens uppträdande, hava därför
periodvis återkommit. Den senaste gången,
då vi här i vårt land hade en
starkare känning av förberörda
reaktionära strävanden, hänför sig till slutet
av 1890-talet och början av
1900-talet.

Då som nu var det en
läroverkslärare och vissa politici, som gingo
i spetsen. Då som nu voro vissa av
högerns pressorgan genast färdiga
att lämna sin medverkan. Göteborgs
Aftonblad och Smålandsposten gingo
främst i elden för bakåtsträvandena.
I det förstnämnda av dessa organ
hade nämnda läroverkslärare sitt
stamhåll. Och liksom lektor Risberg
nu i bokform utgivit sina
förutvarande tidningsartiklar,
»Lyxuppfostran av medborgare,» utgav sagda
skribent sina tidningsartiklar under
rubriken »Vårt farligaste
samhällsonda och botemedlen därför» i
bokform. Sedermera utgav han även en
ny serie dylika artiklar i en broschyr
med titeln »De stora reformfrågorna
på 15-majprogrammet, Några brev
om det allmänna skolväsendet i
Sverige,» och broschyren utsändes till
riksdagens medlemmar.

Då som nu agiterades våldsamt
bland allmogen å olika orter för
folkskolans försämring - »rent av ett
evangelium» kallades det av en
skolrådsordförande - och härdarna för
denna agitation voro de då stiftade
s. k. agrarförbunden. »Nu bör det
slås ett stort slag,» ropade Göteborgs
Aftonblad.

Då som nu voro de reaktionära
agitatorerna starka i fraserna.
»Kultursjuka», »skolvurm», »skolraseri»,
»folkskolfåfänga», »folkskoltyranni»,
»skolmästarmanövrer» m. m. dylikt
voro slagorden, och våldsamma
klagorop höjdes i pressen och vid
agrarförbundens möten. När 1897 års
folkskolstadga hade utkommit, hette det
i Göteborgs Aftonblad:

Såväl den nya som den gamla
folkskolstadgan ar ett sannskyldigt
tyranni
mot det svenska folket, som väl
- i mån av verklig upplysning om
saker och ting - i sinom tid skall
avskaka det.

Det finns knappast något bättre sätt
att i grund förstöra en nation än genom
ett långt utsträckt folkskoltvång.

Då som nu utgåvo sig
reaktionärerna såsom varmhjärtade talesmän
för de stackars barnen och deras
föräldrar samt för samhället:

Det allt olidligare vordna
folkskoltyranniet måste bort och folkskolan
återföras till sina naturliga proportioner.
Detta i de stackars plågade
barnens,
de undanskuffade
föräldrarnas
och det tynande samhällets
namn. Därtill hör ock, att i tid sättes en
damm för »fortsättningsskolor»,
»repetitionsskolor», »högre avdelningar» och allt
vad dessa nya politiskt-pedagogiska
påfund heta.

Och vid ett annat tillfälle hette det:

I själva verket har man svårt att
tänka sig ett värre tyranni än det,
att en utsvulten barnunge från ett
utblottat hem tvingas att läsa skolläxor
och just därigenom hindras att förrätta
de småtjänster, som kunde stilla hungern.

Vid ett annat åter:

Folkskolans fortsatta förmynderskap
kännes tungt i tusentals hem och är
för tusentals unga människors framtid
av högst tvivelaktigt värde. Ville man
anställa en folkomröstning angående
fortsättningsskolan, skulle man få ett föga
uppmuntrande svar. Betryckta
familjefäder
och fattiga änkor i massa
skulle kunna göra omröstningsresultatet
till ett utrop av harm över det tryckande
förmynderskap, som staten genom en
fortsatt folkskola utövar mot de fattiga.

Då som nu målade man farorna
av skolgången i bjärta färger, ehuru

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:46:58 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svlartid/1924/0184.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free