Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nr 20
SVENSK LÄRARETIDNING.
387
Personliga bemärkelsedagar.
Victor Haak.
Den 22 april fyllde folkskolläraren och organisten i Lönneberga, A. J. Victor Haak, 50 ar. Efter några års studier vid allmänt läroverk övergick H. till seminariet och tog folkskollärarexamen i Linköping 1896. Efter vikariat i Östergötland, Värmland och Gästrikland återbördades han till sitt hemland-skåp, Småland, och tillträdde 1898 ord. lärar-befattningen vid Ljusnefalls folkskola i Rumskulla. Ar 1901 avlade H. organistexamen i Strängnäs och tillträdde 1921 förenade tjänsterna i den församling, där han tillbragt sin barn- och ungdom, Lönneberga. H. har träget och troget arbetat i sitt kall. Han har utarbetat en lärobok i geografi, innehållande redogörelser för varje landskaps fysiska beskaffenhet, befolkning, näringar, flora och fauna m. m. Ortspressen har under årens lopp innehållit av honom författade naturskildringar samt berättelser av dels historisk art, dels ock ur folklivet. Särskilt har han ägnat sig åt hemortens sägner och folkliv. Sa föreligger »Boken om Rumskulla», ett digert verk om denna sockens natur, minnesmärken, historia, folk och folkliv samt en mängd sägner och »historier». H. har även skrivit »Rumskullasången», till vilken han ock komponerat en vacker musik. Som botanist har H. företagit vidsträckta exkursioner i vårt land. I närheten av Ljus-nefall anlade han en trädgård, där han inplanterade en hel mängd för traktens flora främmande vilda blomster, hämtade från olika trakter av vårt land. »Ljusnefallskören» var ock H:s verk, en blandad kor, som, när den stod i sitt flor, väckte berättigad uppmärksamhet. En lång följd av ar var H. ordförande i Ljusnefalls skytteförening. Det kommunala livet har H. just ej intresserat sig för utöver skolväsendet och dess utveckling. Han ar dock ledamot av kommunalfullmäktige.
Om vi sa till sist påpeka en viss originalitet, oskiljaktig från en sa rik begåvning, och en osviklig vänfasthet, sa ha vi sökt att i allra kortaste drag giva en koncentrerad bild av Victor Haak.
H. blev på sin femtioårsdag föremål för hjärtliga och storartade hyllningar. På morgonen uppvaktades han av lärjungar och kamrater. En deputation från kamraterna inom Tunalän-Sevedekretsen av S. A. F. frambar genom överlärare I. Ängquist i Vimmerby kamraternas lyckönskningar och överlämnade en minnesgåva.
Under dagens lopp inströmmade en mängd lyckönskningar, såväl brevledes som ock i form av telegram.
Ä.
All prenumeration (även pr kvartal) å tidningen göres alltid å närmaste postanstalt, aldrig å tidningens exp.
Sveriges allmänna folkskollärarförening.
Gratisserier av »Vara husdjur».
Vid anmälningstidens utgång den 15 april hade till centralstyrelsen inkommit 196 ansökningar om gratistilldelning av planschserien »Våra husdjur». Av de sökande ha 92 tilldelats var sin serie, vilken i dagarna utsändes direkt från Albert Bonniers förlag, Stockholm. Som förut nämnts, uppgår kostnaden för porto och emballage till kr. 1: 65, vilken summa vid mottagandet alltså får erläggas.
Här nedan följer en förteckning på dem, som tilldelats planschserier:
Stockholms län. Helga Carlsson, Drottningholm; Victor Pehrsson, Värmdö kyrkplats.
Uppsala, län. Augusta Westerberg, Ekolsund; S. Öhman, Marma.
Södermanlands län. Carl Granstrand, Valla; Emanuel Grave, Hölö.
Östergötlands län. Hedvig Ekstedt, Tingstad, Kummelby; Lydia Karlsson, Kanstor-pet, .Ringstorp; A. F. Nilsson, Ödeshög; Martin Östberg, Björsäter.
Jönköpings län. Carl Hartman, Ullavi, Jönköping; Ida Magnusson, Holkaryd, Vrigstad.
Kronobergs län. Martin Davidsson, Räve-måla; Jonas F. Holmdahl, Vederslöv; C. A. Johansson, Yxnaiiäs.
Kalmar län. Gustaf A. Hartman, Visse-f.järda; Harry Hedén, Storebro; J. A. Lindh, Jämserum; Elsa Norman, Hellingsfall, Solve-sta; J. V. Palmgren, Vickleby; Nanny Petersson, Gamleby; P. A. Unzell, Finlabo, Dynekärr.
Gotlands län. Dagmar Lind, Burs, Stånga; Aug. Lindvall, Slite.
Blekinge län. Carolina Håkansson, Ljusa-ryd, Åkeholm.
Kristianstads län. Ellen Andersson, Ullstorp, Önnestad; Birger Nihlén, Värestorp, Immeln.
Malmöhus län. Adolf Johansson, Knutstorp, Axelvold; Ester Jönsson, Gessie, Hököpinge; Inge Lundberg, Håslöv; Hulda Nilsson, Löddeköpinge; Blenda Persson, Veberöd.
Hallands län. Jenny Andersson, Gunnars-stom; Anna Henrikson, Torpa, Tofta; Sigfrid Johansson, Steninge, Brännarp; Erik Mar-kander, Kullavik; Anna Nilsson, Haga, Oskarsström; Maria Olsson, Fj äras.
Göteborgs och Bohus län. J. H. Hansson, Tjärnö; Greta Lindgren, Lin gatans skyddshem, Hallinden; Ebon Lindqvist, Rålanda, Taylebord.
Älvsborgs län. Maria Abrahamson, Eke-fors; Astrid Andersson, Brered, Gullered; Verner Ervall, Stenkullen; Emil Hagelin, Hällestad, Floby; Klara Heintz, Ö. Korsbyn, Ånimskog; Hedvig Hermansson, Edsleskog; Ellen Hjäiström, Tostared; Klara Larsson, Skyarp, Håcksvik; Wilh. Lundskog, Sträng-sered; Anna Wenner, Surte.
Skaraborgs län. Edvin Andersson, Åskyrka; Fiken Frydén, Ulvåker; Hugo Hendén,Floby; R. Karlsson; Beateberg; Edith Larsson, Eke-skogsby; E. G. Nordahl, Torso; Gunhild Pettersson, Vartofta, Åsaka; T. E. Sandell, Skånings Åsaka, Skara; A. J. Schill, Vinninga.
Värmlands län. Rickard Andersson, Värml. Nysäter; Amanda Bengtsson, Falla, Kristinehamn; Ernst Bengtsson, Molkom; Nils Erlandsson, Gustafsfors, Geijersholm; Birger Libert, Storbron, Filipstad; Anny Magnusson, Medhamn, Värml. Säby; Emma Pettersson, Elofsrud.
Örebro län. Anna Andersson, Ervalla; Olov E:son Auié, Ladufallet, Bjurtjärn; Gustav Ekeberg, Klacka-Lerberg; Arvid Fagerlund, Frösvidal, Latorps bruk; Nelly Franzén, Åm-
meberg; Signe Petersson, Storkforsen, Kedjeåsen.
Västmanlands län. Ester Andersson, Ulvi, Munktorp; Olof Fryklund, Salbohed; K. J. Palme, Ängelsberg.
Kopparbergs län. Anna Blomberg, Övre Tjärna, Borlänge; Axel Dannvitz, Blötberget; A. W. Heimer, Vikmanshyttan; Per Johannes, Häradsbygden; Ernst Lindberg, St. Tuna.
Gävleborgs län. Emma Oskarsson, Västan-byn, Sandviken; Fredrik Palm, Bergsjö; C. A. Zetterberg, Torsåker; Marta Åkersten, Norr-Edsbyn.
Västernorrlands län. Artur Jacobsson, Nor-dantjäl; Konrad Sjöstedt, Gullgård, Fränsta.
Jämtlands län. Beda Forsgrén, Svenstavik; Karolina Fridsberg, Lofsdalen.
Norrbottens län. Ingeborg Bertils, Axelsvik, Båtskärsnäs; Tea Englund, Töre; Hildur Nyman, Håkansö.
Centralstyrelsen.
Från kretsmötena. Stockholms folkskollärarförening hade
torsdagen den 8 maj ett talrikt besökt sammanträde i Högalids folkskola.
Sedan en flickkör under överlärare Karl Steenbergs ledning utfört några sånger, höll riksdagsman Fabian Månsson ett längre kåserande föredrag om Kyrkan före reformationen, vilket åhördes med spänt intresse och hälsades med livligt bifall.
Till föreningens ombud vid sommarens ombudsmöte utsagos fru Maria Hindersson, fröknarna Frida Hamer, Ingegerd Palmer och Cecilia Sahlin samt hrr Adolf Edén, Hjalmar Ericsson, J. P. Lindén, John Nilsson och Osvald Rydén med hrr Olov Jonsson, G. A. Westerin, Johnny Johansson och B. Selander samt fröken Maria Olson som suppleanter.
Strängnästraktens lärarförening hade
sitt vårmöte vid Åkers styckebruks skola den l maj. Sedan värden på stället, hr K. Elmer} hälsat deltagarna välkomna, höll rektor H. Dahlgren ett föredrag om Tal- och skriftsspråkets ställning i skolundervisningen.
Tal. gav först en redogörelse för de viktigaste skillnaderna mellan vårt talspråk och skriftspråk. Det hade funnits en tid, då skriftspråket ansågs som det rätta svenska språket. Sedermera hade den förändringen i betraktelsesättet gjort sig gällande, att det icke vore skriftspråket utan talspråket, som vore det naturliga. Detta levde, växte och förändrade sig, men skriftspråket vore en konstprodukt. Därför krävdes en reformering av vårt skriftspråk i den riktningen, att det sa mycket som möjligt matte komma att ansluta sig till talspråket. Denna stora omgestaltning av synpunkterna vore onekligen av stor nytta. Den hade verkat befriande på oss i vår användning av språket och rensat bort mycken formalism.
Emellertid, när tal. hörde de många förklenande orden om vårt skriftspråk, sa reagerade han. Han menade, att skriftspråkets former och uttryckssätt vore icke blott av ondo utan ock av godo, ty givetvis innebure de den Cörmånen, att vi ägde större språkliga möjligheter att kunna efter behovet skifta våra språkliga uttryck. Skriftspråket innebure en bättre anpassning till den mänskliga intelligensen, åtminstone då den rörde sig på mindre vardagliga områden. För övrigt vore skriftspråket likaväl som talspråket ett levande språk. Det levde i vår littera-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
