Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
470
SVENSK LÄRARETIDNING.
Nr 24
Personliga bemärkelsedagar,
G. LILJEBLAD.
C. M. STEEN.
G. Liljeblad.
Folkskolläraren Sven G-ustav Liljeblad fyllde den 8 juli 50 ar. Han föddes i Drot-hem 1874 och avlade folkskollärarexamen i Linköping. Efter kortare vikariat i Tingstad anställdes han ar 1896 vid Jönköpings folkskolor, där han således verkat i 30 ar. L. har särskilt tagit sikte på ungdomens fostran och vård utom skolan och under den tid, som följer närmast efter fullgjord skolplikt. I Jönköping verkar sedan flera ar en feriebarnskommitté. Då det visade sig svårt för kommittén att anskaffa »sommarföräldrar» till gossarna, drog Liljeblad försorg om, att en lämplig bondgård inköptes, å vilken uppfördes ett sommarhem för en koloni gossar. Vid denna koloni sysselsättas barnen med lämpligt arbete. De röja i skogen, odla jorden, tillverka efter bästa förmåga mindre möbler m. m. L. har sökt bibehålla kontakten med sina forna elever genom att bland dem bilda ungdomsklubbar, vilka visserligen haft självstyrelse, men inom vilka dock L. varit livligt verksam som föredragshållare och därigenom sökt giva de unga det stöd, de i övergångsåldern sa väl behöva. Jönköpings folkskolor ha sedan mer an tio ar tillbaka en gossorkester, vars duglighet ar erkänd. Att denna kommit till stånd och ännu ar verksam, torde till allra största delen vara L:s förtjänst. Hans egentliga gärning, frånsett arbetet som lärare, ligger inom nykterhetsverksamhetens område. Han var med bland stiftarna av Sveriges lärares nykterhetsförbund och har hela tiden tillhört centralstyrelsen, de senaste åren som sekreterare och kassör. Att förbundet nått en sådan utveckling, torde i icke ringa grad vara hans förtjänst, och tillkomsten av förbundets första allmänna årsmöte i hans hemstad var till allra största delen hans verk.
L. står ännu i sin fulla mannakraft, ung i håg och sinne, och man kan ännu vänta många goda uppslag och mycket ärligt arbete från honom.
_____ Eda.
C. M. Steen.
Folkskollärare 8. M. Steen i Skartofta höll den 31 maj sin 39:e och sista årsexamen i Skartofta skola. Hr S. föddes i Veberöds församling ar 1863 och utexaminerades från Lunds seminarium 1885. Höstterminen samma ar tillträdde han lärarbefattningen vid-Skartofta folkskola inom Öveds församling som vakansvikarie och blev ordinarie lärare därstädes den l januari 1886. I jämnt 39 ar har han tjänstgjort vid skolan och avgår med pension den 31 augusti innevarande ar. Utom sitt skolarbete har hr S. tagit verksam del i församlingens och kommunens arbete. Vid olika tider har han skött kantorsbefattningen vid Öveds kyrka. Han har varit lärarkårens representant i skolrådet. Åtskilliga ar var han ordförande i Färs härads krets-förening av S. A. F. I 20 års tid har han fört kommunens räkenskaper, varit ledamot i taxeringsnämnden och efter 1910 länsstyrelsens ombud vid taxeringen. Sedan 1915 ar hr S. pensionsnämndens ordförande.
Vid sin sista examen avtackades hr S. av skolrådets ordförande kyrkoherde A. Ahlert, som i sitt tal framhöll lärargärningens vikt och betydelse icke endast för den innevarande dagen utan for kommande tider, tackade å skolrådets och föräldrarnas vägnar och överlämnade som minne av högtidsdagen en minnesgåva från skolråd och andra församlingsmedlemmar.
En kamrat.
Från kretsmötena.
Göteborgs Skolförening hade fredagen den 30 maj sitt sista sammanträde för terminen. Därvid förekom överläggning över ämnet: Ar en ytterligare linjeuppdelning av folkskolans överbyggnader önskvärd?
Inledaren av frågan, hr Olof Em. Olsson, ingick på en kritisk granskning av de nuvarande lokala överbyggnadernas tillkomst och organisation.
Enligt talarens mening borde en kommunal mellanskola i enlighet med på sin tid från folkskollärarhåll framförda förslag inrättas, i vilken de för teoretiska studier mest lämpade barnen kunnat upptagas. Härigenom . hade den s. k. högre avdelningen kunnat tillföras de i praktiskt hänseende val rustade eleverna, och dess undervisningsplan inrättas därefter.
Högre avdelningen för gossar hade kunnat givas i stort sett samma karaktär som den senare tillkomna tekniska högre folkskolan och högre avdelningen för flickor gjorts i stort sett lika med den nuvarande högre folkskolan för husligt arbete. I sa fall hade båda dessa slag av högre folkskolor icke behövt komma i fråga. Tal. uttalade farhågor för en for långt driven linjeuppdelning och specialisering. Om den unge skall ha något gagn av specialundervisning, måste förutsättningen vara, att han kan komma in i ett yrke, där han får användning för sina kunskaper. I den mån en skola medverkade till att skapa ett proletariat inom ett yrke, vore den till skada i stället for gagn. Det kunde därför ifrågasättas, om de högre folkskolorna i längden skulle komma att anses lika värde fulla som man från början tänkt sig. Något som i detta sammanhang även borde tagas med i räkningen vore, att genuin högre folkskolorna arbetsfältet för folkskolans lärare i stort sett avgränsades till folkskolans fyra klasser, varigenom lärarintresset i hög grad hämmades.
Tal. berörde vidare förhållandet mellan högre avdelningen och fortsättningsskolan samt kritiserade fortsättningsskolstadgans bestämmelse, att fortsättningsskolkursen skall fördelas på två ar. Den uppfattningen, att det vore till gagn för elevernas fostran att stå under skolans hägn dessa båda ar, hade knappast visat sig hålla streck, vilket vore ganska naturligt, då skolan blott en enda dag i veckan finge taga hand om barnen. Gäller det elevernas undervisning och fostran, torde det stå klart, att ett sammanhang1 ande skolår med daglig skolgång vore ägnat att ge betydligt bättre resultat an två års endagsskola.
Sa länge genomgången av en klass i högre avdelningen eller någon annan skolform inom överbyggnaderna fått kompensera de två f ort-sättningsskolåren hade också fortsättningsskolplikten i stor utsträckning fullgjorts på ett ar. Nu kräves emellertid från fortsättningsskolhåll, att genomgången av en allmänt hållen sjunde klass icke skall få kompensera något fortsättningsskolår, ehuru det finns även allmän fortsättningsskola. För att en sådan kompensation skulle få äga rum, anses det, att sjunde klassens undervisning bör omläggas efter fortsättningsskolans principer, i vilket fall den skulle få kompensera ett fortsättningsskolår.
I ett av folkskolinspektören uppgjort förslag har också påyrkats, att högre avdelningens sjunde klass skulle omläggas i praktisk riktning, nämligen uppdelas på två linjer, en teknisk linje och en handelslinje för gossar samt en huslig linje och en handelslinje för flickor, under det att övriga klasser i högre avdelningen skulle bibehålla sin nuvarande karaktär. Då såväl teknisk linje som handelslinje redan finnas inom högre folkskolan, vore det tvivelaktigt om en sådan anordning kunde anses behövlig. Att inom ramen av ett ar sammantränga vare sig teknisk eller handelsutbildning med sa omogna elever som från sjätte klass vore dessutom olyckligt. En ytlig specialutbildning, efter vars inhämtande eleverna ansåge sig vara inställda på viss levnadsbana, skulle särskilt inom kontoristfacket leda till en ytterligare stegring av antalet arbetslösa, mindre väl kvalificerade kontorister.
Om sålunda en omläggning av enbart högre avdelningens sjunde klass icke vore lycklig, kunde måhända en förändring av hela denna skolform vara möjlig. Men i sa fall torde högre folkskolorna för teknisk utbildning och husligt arbete bli överflödiga. Tal. ansåg att vissa förändringar såväl ifråga om fortsättningsskolan som överbyggnaderna i övrigt vore önskvärda, dock utan att därigenom någon ökad linjeuppdelning behövde ifrågakomma.
Efter föredraget följde en långvarig och livlig debatt, varunder isynnerhet förhållandet mellan fortsättningsskolan och sjunde klassen ventilerades. Särskilt underströks faran av att högre avdelningen helt och hållet skulle avfolkas, om icke ett sammanhängande skolår där finge kompensera fortsättningsskolan. Starka betänkligheter uttalades även mot en för långt driven linjeuppdelning i högre avdelningen.
Föreningen beslöt tillsätta en kommitté med uppgift att undersöka och framkomma med förslag rörande vilka åtgärder, som inom folkskolans överbyggnader kunna tänkas böra vidtagas, för att de olika skolformerna på ett lyckligt sätt må kunna komplettera varandra. I kommittén invaldes hrr Viktor Fredriksson, Axel Hedfors, Jul. Ingwarsson, Johan Nord, Gust. O. Olsson och Olof Em. Olsson, fröknarna Emma Frankman,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
