Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
494
SVENSK LÄRARETIDNING.
Nr 25
boken häri - sedan den blivit vederbörligen i upplagd» - endast införts årsresultatet på de olika kontona, varefter bokslut på vanligt sätt verkställts.
- Sättet erbjuder onekligen vissa fördelar.
Till det övriga innehållet har fogats en deklaration om inkomster och förmögenhet på grundvalen av bokslutet, och i slutet av boken förekommer förklaring över en del främmande ord.
Ett par anmärkningar må till sist göras. Att börja bokföringen med att upplägga huvudboken kan näppeligen vara riktigt. Visserligen motiveras i förklaringarna denna ordning med behövligheten att redan från början söka vinna förtrogenhet med orden konto, debet, kredit, an och per. Men då dagboken föres enligt kohbnnsystemet, kunna nämnda begrepp klargöras - och måste klargöras
- redan Vid affärshändelsernas notering i denna bok. Den riktiga gången vid undervisningen i bokföring torde väl ändå vara att i enlighet med ett genetiskt förfaringssätt övergå till huvudboken, då behovet a\H densamma gör sig gällande, alltså efter den första månadsavslutningen i dagboken. - Mot den i det hela ändamålsenliga anordningen av kolumnerna i dagboken kan endast den an-märkningeiji göras, att de konton, i vilka enbart utgifter noteras, och som därför äro representerade av endast en enkel penningkol jimn, synas lämpligen hava bort föras tillsamman i en sluten grupp i stället föi* att, som här skett, placeras på skilda ställen bland övriga kolumner. Dessa anmärkningar förringa emellertid icke arbetets värde och lämplighet i övrigt.
Läroboken suppleras - i och för den praktiska Övningen med två bokföringsböcker.
Priset måste betecknas som mycket billigt. 8.
Nya test4mentet med Psaltaren i västfiQksformat. Svenska bibelsällskapets edition nr 10. A. B. Svenska kyrkansi diakonistyrelses bokförlag.
I olikhet med ett av samma förlag förut publicerat nya testamente med blott ett urval psalmer föreligger här en ny edition upptagande hela psaltaren. Arbetet ar tryckt på extra tunt, fint Oxford-indiapapper och finnes att tillgå i sju olika band till priser mellan 2: 75 och 9: 25. pFrämst fäster man sig vid det lilla bekväjma formatet, om vilket man säkert kanj påstå, att det ar Sveriges minsta ny^ testamente med psaltaren. Slår man upp det, frapperas man av det ovanligt lättlästa och tydliga trycket, då man i stallet väntat sig en hälften sa stor stil. Arbetet kan rekommenderas åt en var, som önskar att för dagligt bruk kunna bekvämt bära ett nya testamente med sig.
Nytt i bokhandeln.
Hugo Gebers förlag:
Vid sjuttio ar. Minnen och anteckningar från ett växlingsrikt liv av Carl Forsstrand. 6 kr. 50 öre.
Trädgårdens anläggning vid det egna hemmet av Olle Piehl. 3 kr.
Wahlström & Widstrands förlag:
Kamerakonst och kamerakonster. Råd och rön för fotografer av Helmer Bäckström. 3 kr. 75 öre.
Svenska Andelsförlaget:
Lilian. Roman av Arnold Bennet. 3 kr. 75 öre.
J. A. Lindblads förlag:
Småbrukens trädgårdsbok. Handledning vid skötseln av trädgårdar vid mindre lantbruk och egna hem av Gustaf Lind. 3:e omarb. och tillökade uppl. l kr. 50 öre.
Hemmet. Roman från den Schlesiska bergsbygden av Paul Keller. Översättning av Sigrid Elmblad. 4 kr. 75 öre.
Musikaliskt reallexikon. En kortfattad uppslagsbok över musikaliska fackord och fackuttryck av Vilhelm Lundgren. 2 kr. 75 öre.
I vårtid. En samling råd till ungdom av flera författare. 2 kr. 25 öre.
Liberi. Berättelse av Ernst Zahn. Till svenska av Hugo Hultenberg. 4 kr, 25 öre.
En författares resa - Nordafrika - av Nils Vilhelm Lundh. 5 kr. 50 öre.
Mors dag. Samtal mellan okända av Jeanna Oterdahl. 50 öre.
Formulärboken för inlagor till stats-, domstols-, kyrkliga och kommunala myndigheter samt affärs- och allmänna medborgerliga formulär av Axel Carlborg. Omarbetad och tillökad av A. Bergström, l kr. 50 öre.
Människosjälen och andevärlden. Dunkla frågor rörande själslivet belysta for sökande människor av Eduard Juhl. 2 kr. 25 öre.
Småråd for hus och hem. Samlade och bearbetade av Märta Ramel. Andra genomsedda och tillökade uppl. l kr. 50 öre.
Gud och vi. Lärobok för undervisning i kristendom av Karl Forsselius. l kr. 25 öre.
Kristustro och gudstro av Carl Stange. Till svenska av Anna Bohlin. 2 kr. 50 öre.
C. W. Gleerups förlag:
Rättskrivning siar a av Nils Krok och Pelle Holm. Med stavning enligt svenska akademiens ordlista åttonde uppl. l kr. 25 Öre.
Nordiska museets förlag:
Södermanland i Nordiska museet. En översikt av den sörmländska allmogens kultur, utgiven av Sigurd Erixon. 3 kr.
Fredrik I:s tid sådan den representeras i Nordiska museets avdelning för de högre stånden. 3 kr.
Axel Holmströms förlag:
Börsbaronen. P]n amerikansk mångmiljonärs saga av Upton Sinclair, l kr. 75 öre.
Itttanctet.
De tyska skolornas organisation.
Av G. Trensch.
Ehuru alla kulturländer hava väl utvecklade skolsystem, intaga dock de olika skolarterna mestadels en självständig och fristående ställning vid sidan av varandra, sa att en eventuell övergång från en av dem till en annan ar försvårad och städse förorsakar tidsförlust. Men särskilda böjelser och anlag för viss livsverksamhet ut-
veckla sig och framträda med större tydlighet hos åtskilliga barn först vid en senare barndomsålder. Detta medför ofta nödvändigheten för sådana lärjungar att byta om skolart. En fullt ändamålsenlig skolorganisation måste givetvis vara enhetlig, sa att ett dylikt ombyte kan ske utan större skada för studiernas fortsättning och fullföljande. Därför ar också frågan om enhetsskolan sedan flera ar tillbaka en av de viktigaste punkterna på de flesta lärarföreningars program.
För yngre stater, såsom Bulgarien, varest enhetsskolan ar i det närmaste fullständigt genomförd, erbjuder tillämpningen av principen inga svårigheter. Långt större svårigheter i det hänseendet äro för handen i äldre kulturstater med ett av ålder fastslaget och invant skolsystem. Och likväl måste svårigheterna övervinnas. De tyska lärarna, i främsta rummet de i den tyska lärarföreningen (Der deutsche Lehrerverein) organiserade folkskollärarna, hava sedan lång tid tillbaka fört och föra allt fortfarande en livlig kamp för enhetsskolan. Men först på den allra senaste tiden har det lyckats dem att i det väsentliga bringa den viktiga reformen närmare idealet genom införandet av den allmänna bottenskolan, die Grundschule.
De flesta högre skolor hade tidigare särskilda förskolor eller förberedande klasser (Vorschulen), till vilka bättre situerade föräldrar sände sina barn, i följd varav dessa allt ifrån sina första skoldagar höllos skilda från de lägre folklagrens barn, vilka uteslutande besökte folkskolan. Den nya lagen om bottenskolan innehåller nu den bestämmelsen, att alla barn skola åtnjuta. gemensam undervisning under de fyra första skolåren. Länge har striden pågått om det antal ar, undervisningstiden i bottenskolan bör omfatta. En stark strömning har gjort sig gällande till förmån för en sexårig bottenskola. Mot denna åsikt vände sig emellertid framförallt de högre skolornas lärare, vilka befarade, att en utsträckning av bottenskolan till sex ar skulle komma att medföra minskad arbetsförmåga hos deras lärjungar. Redan en fyraårig bottenskola synes dem vara för mycket; många företrädde den meningen, att hittills rådande förhållanden vore att föredraga, och att de särskilda förberedande treåriga skolorna borde stå kvar. Genom införandet av den fyraåriga bottenskolan har studietiden fram till universitetet utökats med ett ar. Utbildningstiden har förut varit 3 ar i förskolan och 9 ar i den högre skolan; i den sistnämnda 3 ettåriga klasser på det lägre stadiet och 3 tvååriga klasser på det högre. De olika klasserna ha varit och äro ännu nedifrån räknat: 6:e, 5:e, 4:e, 3:e nedre, 3:e övre, 2:a nedre, 2:a övre, l:a nedre och l:a övre. Studietiden var tidigare 12 ar, men ar numera 13 efter införandet av den fyraåriga bottenskolan. Skoltidens förlängning med ett ar utgjorde huvudargumentet vid bekämpandet av bottenskolan. Förslaget
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
