Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
546
SVENSK LÄRARETIDNING.
’Nr 28
mäktigt stöder arbetet: tiden själv. Intet ar sa starkt som en idé, vars tid ar kommen.
Mötets sista föredrag hölls av folkskolinspektören Carl Sehlin, Östersund, om Uppfostran till personlighet.
Han började med en liten varning mot att vänta sig för mycket av skolans fostran. Dess inflytande ar, vad man an skulle vilja önska, mycket begränsad. Detta till trots bör dock dess bidrag till personlighetens fostran kunna bli större an vad det nu i allmänhet ar. Kravet på hänsyn till personlighetens utveckling vid uppfostran ar icke något nytt för vår tid. Det bottnar ju i hela den kristna livsåskådningen, som sa starkt hävdar den enskildes värde och betydelse, och det bär upp reformationens kamp för frigörelse från traditionen och auktoritetstro. Rousseau var individualismens förkämpe, och Pestalozzi hänvisar oupphörligt till den enskilda själens liv. Men det ar ingen tillfällighet, att kravet på att uppfostra till personlighet nu starkare an förr gör sig gällande, ty tanken på den enskildes rätt och det personligt självständiga växer med makt fram i vår tid. Personlighetsgrundsatsen har slagit igenom i vårt samfällda liv, ehuru man å andra sidan starkt betonar den enskildes plikt att med alla sina krafter träda i samhällets tjänst. Detta återverkar självfallet på skolan, som följer tidens kretslopp och undergår förändringar med samhällslivets utveckling. Tänka vi på skolans ämnen, veta vi ju alla, att vissa ämnen taga barnens själ v verksamhet i anspråk i större utsträckning an andra. I dessa få de sålunda tillfälle att själva ge något av sitt eget och utveckla sin egen skaparkraft i uppgifter som givas dem.
Vi återkomma framdeles till detta föredrag.
Härefter följde mötets egentliga avslutning. Åt centralstyrelsen uppdrogs att vidtaga åtgärder för anordnande av nästa allmänna folkskollärarmöte, varpå ordföranden, folkskolinspektör Lidman, höll följande avslutningsanförande:
»Förhandlingarna vid det sjuttonde allmänna svenska folkskollärarmötet äro nu avslutade. De förhoppningar, som vid mötets öppnande uttalades, att mötet måtte erhålla en god prägel och giva rik behållning, synes mig hava blivit förverkligade.
De föredrag och överläggningar, som vid mötet förekommit, ha varit belysande och klarläggande i avseende på den gradvisa förändring, skolans hela verksamhet de senare åren undergått, förändringar i riktning mot undervisnings- och upp-fostringsarbetets individualisering och anpassning till det verkliga livets krav, barnens och ungdomens uppfostran till självständigt arbete och självständigt tänkande, till duglighet för det praktiska arbetslivet och till goda karaktärer.
En utmärkt illustration till denna förändrade riktning inom vår skola utgör också den synnerligen värdefulla och - efter vad jag funnit - av mötesdeltagarna högt uppskattade utställning av undervisningsmedel och lär j ungarbeten, som i samband med skolmötet blivit anordnad.
Jag ber att å bestyreisens och mötets vägnar få frambära ett tack till dem, som under dessa dagar hållit föredrag
eller inledande anföranden, liksom också till dem, som deltagit i överläggningarna och genom sin från skilda orter hämtade erfarenhet bidragit till att giva de uppställda frågorna en allsidig belysning. De hållna föredragen och de förda överläggningarna ha varit ägnade att giva starka och bestående intryck.
Ett tack riktar jag också till mötets huvudsekreterare överläraren Osvald Hydén, som länge ägnat mötet ett betydande arbete, av vilket det mest omfattande dock torde återstå. På samma gång vill jag framföra ett tack till de mötesdeltagare, som på bestyreisens anmodan fungerat som avdelningsordförande eller referenter.
Jag ber vidare att till ordföranden i bestyreisens utställningsutskott undervisningsrådet Hjalmar Berg och till hans intresserade medarbetare inom och utom utskottet få framföra mötets tack för det framstående arbete, som nedlagts på anordnande av mötets, vårt aktuella skolliv synnerligen belysande utställning.
Till mötesbyråns föreståndare överläraren Karl Steenberg, som ombänderhaft de mycket krävande yttre anordningarna för mötet, liksom ock till hans stab av medarbetare vill jag framföra mötets tack för det utmärkta sätt, varpå denna viktiga del av mötets anordnande blivit utförd.
I samband härmed riktar jag ett tack till hr Paul Andersson och hans medhjälpare, som på ett förträffligt sätt synes ha lyckats med den just nu ingalunda lätta uppgiften att ombesörja mötesdeltagarnas inkvartering.
Med den anslående välkomstfesten i friskt minne bringar jag mötets tack till överläraren Cyrus Granér, som haft till uppgift att leda anordningarna av fäster och utfärder i samband med mötet liksom ock att svara för den musikaliska delen av mötets program. I detta tack inneslutes jämväl hans medarbetare och särskilt Sveriges allmänna folkskollärarförenings sångkör.
Till de aktade medlemmar av vårt samhälle, vilka mottagit inbjudan till mötet och tagit del i våra förhandlingar, hembär jag mötets tack.
Jag begagnar detta tillfälle att ge uttryck åt bestyreisens och mötets tacksamhet gent emot statsmakterna och Stockholms stad, vilka genom betydande anslag möjliggjort mötets anordnande.
Slutligen hembär jag mötets hjärtliga tack till våra kära utländska gäster: de ärade representantanterna för Danmarks lärarförening, de välkomna om an senkomna representanterna för den Finlandssvenska lärarkåren och representanten för Tysklands lärarkår. Det har berett oss glädje och tillfredsställelse att få räkna dem som deltagare i vårt möte. Jag ar viss om att jag uttalar mötets mening, då jag anhåller, att de måtte till sina föreningar och kårer framföra mötets hälsning.
Jag uttalar den förhoppningen, ärade mötesdeltagare, att detta möte måtte ha motsvarat Edra förväntningar, att Ni
mottagit angenäma minnen från vår vackra huvudstad och att Ni med friskt mod och stärkta sinnen återvända till fullföljande av Edra viktiga uppgifter på skilda orter och arbetsfält.
Med uttalande av denna förhoppning förklarar jag det sjuttonde allmänna svenska folkskollärarmötet avslutat.»
Vice ordföranden, överlärare Stålfelt, tackade hr Lidman för det förträffliga sätt varpå han fyllt sitt uppdrag som mötets och bestyreisens ordförande. Riksdagsman J. P. Johansson i Hornsberg framförde mötesdeltagarnas tack till bestyreisen, och sedan psalmen Ära ske Herren avsjungits, upplöstes mötet.
I mötets program ingingo två konserter, förlagda till tredje mötesdagen kl. 8 e. m., den ena till biograflokalen Palladium, den andra till Engelbrektskyrkan. Den förra gavs av den synnerligen väl sammansatta S. A. F.-kören efter ett utsökt fint program under direktör Cyrus Granérs kända skickliga ledning samt med hrr F. Erlanson, Göteborg, och K. G. Hyde, Stockholm, såsom solister och genomfördes på ett sätt, som väckte stormande bifall. Åtskilliga nummer måste bisseras. Den andra gavs under medverkan av operasångerskan Karin Branzell, operasångaren Åke Wallgren och direktör Otto Olsson, Stockholm. Båda konserterna beredde var för sig mötesdeltagarna en konstnjutning, som säkerligen hos dem stannar i angenämt minne.
Efter konserternas slut den tredje mötesdagen samlades medlemmar av bestyreisen, S. A. F.-kören, mötets föredragshållare, ordförande och referenter, mötesbyråns personal m. fl. funktionärer vid mötet till ett enskilt samkväm å Stallmästaregården. Till fastigheten hade även infunnit sig medlemmar av skolöverstyrelsen, ordföranden i Stockholms folkskoldirektion borgarrådet Larsson, representanterna för de tyska och danska lärarföreningarna, de finska lärarna m. fl. Vid supén hälsade överläraren Karl Stenberg de närvarande välkomna. En mängd tal förekom. Folkskolinspektör Lidman framförde ett tack till byråföreståndaren överläraren Karl Steenberg och föreståndaren för utställningen undervisningsrådet Hjalmar Berg samt deras medhjälpare. Överläraren Edvin Stålfelt tackade sångarna och deras anförare direktör Cyrus Granér. Eiksdagsman Värner Rydén talade för de utländska gästerna och bad dem att till sina hemlands lärarföreningar framföra mötets hälsning. Överläraren Algot Jungnell frambar ett tack för den uppmärksamhet, som Stockholms stad hade visat mötet. Undervisningsrådet Nylund talade för de allmänna lärarmötena och riksdagsman Rydén för skolöverstyrelsen. Å de utländska gästernas vägnar talade hrr Haugaard, Köpenhamn, Trensch, Berlin-Hermsdorf, och lektor Jansson, Nykarleby. Kanslirådet Sandberg tackade å skolöverstyrelsens vägnar och borgarrådet Larsson uttalade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
