- Project Runeberg -  Svensk Läraretidning / 43:e årg. 1924 /
668

(1891-1933)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

668

SVENSK LÄRARETIDNING.

Nr 34

Når reaktionen gör "försök".

Från en i fråga om skolreformen synnerligen initierad insändare ha vi mottagit följande artikel. *

Då det för någon tid sedan blev bekant, att läroverkslärarnas riksorganisations styrelse uppvaktat chefen för vårt undervisningsväsende och begärt en ny utredning i skolfrågan enligt de riktlinjer, som angivits av minoriteteten inom skolöverstyrelsen, syntes detta försök att förmå ecklesiastikministern att ställa till ofog, vara dömt att misslyckas. Man hoppades på goda grunder, att regeringens övriga medlemmar skulle sätta p för en sådan utmanande och mot all »samförståndspolitik» stridande åtgärd.

Men försöket har lyckats, och detta säkerligen långt bättre an vederbörande någonsin haft anledning hoppas. Hela skolreaktionen, läroverksavdelningen i skolöverstyrelsen och läroverkslärarnas riksförbund med undervisningsrådet Johansson i spetsen, högerpressen från N. D. A. till Dag. Nyh. och icke minst halvtidsprofeterna i Öster- och Västergötland, ha sannerligen anledning att jubla - tills vidare. Genom att kasta ett ben även åt de sistnämnda - det skall undersökas, huruvida inte också på halvtidsskolorna, förmodligen deras lägsta klasser, skall kunna byggas läroverk - har man sökt åstadkomma ett enda reaktionärt block i skolfrågan, förmodligen till ömsesidigt värn mot den anstormande bottenskoldemokratin.

För att ge Sv. Ltgs läsare en liten föreställning om anledningen till högerjublet må i korthet angivas det resultat, som väntas av den igångsatta utredningen. Utredningsdirektivet avklädes därvid alla dess förskönande omskrivningar.

Det grundläggande i skolkommissionens förslag, den fullständiga folkskolan som bottensJcola skall skrinläggas. I stället skola läroverken byggas på fjärde (eller femte) folkskolklassen. Folkskolan måste brytas sönder. Lärjungarna måste sorteras redan vid 9 års ålder. Allt detta och mer till för den teoretiskt kortare skoltidens skull och alldeles oberoende av om lärjungarna i verkligheten genomgå skolan på den angivna tiden.

Men inte nog med att de nuvarande kvarsittarläroverken skola i allt huvudsakligt bibehållas, även de kommunala mellanskolorna skola attackeras. Det partiella genomförandet av enhetsskolan, som i femton års tid varit prövat och vunnit sådan anslutning, att antalet skolor av detta slag ar större an antalet läroverk, och som lett till lika gott, i vissa fall bättre examensresultat an läroverksorganisationernas, skall nu raseras. Det ar sannerligen en »reform» i hr Clasons anda.

De praktiska ungdomsskolorna, som hittills byggt helt på folkskolan, skola nu öppnas for lärjungar från realskolorna. Dualismen skall helt genomföras.

Naturligtvis ar det meningen, att betyg från realskolorna skola utan vidare berättiga till inträde i de praktiska skolorna. På sa sätt kan man efter hand utestänga folkskolornas lärjungar även från dessa studiebanor.

Frågan om flickornas undervisning skall »lösas» genom bibehållandet av de nuvarande flickskolorna, som äro praktiskt taget oåtkomliga för den stora skaran av barn från de fattiga arbetar- och bondehemmen, och beviljande av ökade statsbidrag trots de i riksdagen påtalade uppenbara missbruken.

Man skall kanske invända, att vi här göra hr Clason orätt. Han vill ju bara »göra försök», och om dessa lyckas, kan väl ingen ha något däremot. Sa oskyldiga äro emellertid inte dessa »försök». Endast ett må utväljas: försöket att intaga lärjungar från folkskolans fjärde klass i en femklassig mellanskola. Officer sfamil j erna i Sollefteå veta grant, vad det försöket betyder. Jo, först och främst, att de få hålla sina barn skilda från arbetarnas ungar redan från fjärde skolåret. Vid sa tidig ålder kan nämligen sällan någon arbetare bestämma sina barn för studier. För resten, om han an kunde det, sa blir utsikten för ett arbetarbarn att komma in, i fall det uppstår någon tävlan, ringa, då barnets far inte kan kosta på det någon privat undervisning. Arbetarnas barn komma sålunda att gå den ett ar längre vägen. Men officerarnas hinna med kursen på ett ar kortare tid. »Försöket» har utfallit till den femåriga skolans fördel - tack vare att denna skolas lärjungar i vissa fall hjälpts fram genom privatläsning.

Ville man verkligen tillgodogöra sig erfarenheter genom försök, sa låge det väl närmast till hands att taga lärdom av dem, som redan blivit gjorda. Under 15 ar ha de kommunala mellanskolorna arbetat sida vid sida med läroverken. Ehuru de förra arbetat under i de flesta fall mycket ogynnsammare förhållanden, ha de likväl kommit till ett resultat, som ar väl sa gott, och detta utan att medelåldern vid avgång från skolan behövt nämnvärt höjas. Det finnes skolor, i vilka mellanskolklasser och läroverksklasser arbetat parallellt i flera ar, undervisats av samma lärare i samma lokaler och med tillhjälp av samma undervisningsmateriell. Varför gör män sig inte till godo dessas erfarenheter? Nej, de passa tydligen inte. »Sollefteåförsöken» äro tjänligare för det syfte, skolreformens motståndare vilja uppnå.

De erfarenheter, som generaldirektör Bergqvist, undervisningsrådet Åström, rektor Fåhraeus, rektor Nordfelt, m. fl. genom otaliga inspektioner av båda slagen skolor och genom granskning av deras skriftliga lär j ungarbeten förvärvat, duga heller inte. Det måste arrangeras försök. De utfalla säkert till belåtenhet, därom kan ingen tvivla.

Men vore det inte på tiden, att Sveriges demokratiska folk visade vederbö-

rande, att de först måste taga konsekvenserna av det experiment, som de själva voro med om, då den kommunala mellanskolan infördes, innan nya experiment företagas. Detta experiment ar slutfört. Det har utfallit sa, att denna skola utfört ett fullgott arbete och nått ett fullgott resultat. Det har uppnåtts med den fullständiga folkskolan såsom bottenskola. Konsekvenserna äro i längden ofrånkomliga. N-s.

Från nordiska yrkes-skolmötet
Utbildning av yrkeslärare.
Föredrag av lektor W. Hallström.
Till de viktiga spörsmål, som man hoppas kunna befrämja genom det med detta möte påbörjade samarbetet mellan Nordens yrkesskolmän, hör även den viktiga frågan om utbildningen av lärare för yrkesskolorna. På grund därav, att vi ordnat yrkesutbildningen sa olika i de olika länderna, måste också lärarutbildningen få mycket olika karaktär. Den art av lärarutbildning, som i det ena landet ar naturlig och riktig, skulle i ett av de andra vara ganska malplacerad. Jag vill med detta icke säga, att denna fråga icke bort upptagas här. Jag ar tvärtom glad över att sa har skett, ty jag tror, att vi kanna ge varandra nyttiga impulser, men jag tror icke att vi kunna ge varandra mer. Det enda land, som mig veterligt sedan länge arbetat för utbildning av lärare för de tekniska skolorna, ar Danmark. I Finland ha en del anstalter vidtagits. I Sverige började vi först 1920, vår erfarenhet ar därför ännu ganska begränsad, och vi behöva väl impulser från länder med längre och rikare erfarenhet på detta område, an vad vi själva äga.
Det ar ganska egendomligt att iakttaga, att medan lärare vid folkskolor och läroverk sedan länge ansetts behöva och därför också måste underkasta sig en grundlig utbildning av både saklig och pedagogisk art, sa har man hos oss länge saknat blick för att sådan utbildning borde vara lika behövlig även för de tekniska skolornas lärare, och man kan ännu få höra personer i framskjuten ställning, som icke inse detta behov. Ännu i dag finns icke heller några bestämmelser om eller anstalter för utbildning av lärare för våra tekniska läroverk, d. v. s. de skolor, som utbilda lägre ingenjörer.
När emellertid våra gamla tekniska aftonskolor skulle omorganiseras till lärlings- och yrkesskolor förstod man, att dessa skolor icke skulle kunna rätt fylla sin uppgift med mindre an att särskilda anstalter vidtoges för att utbilda lärare till dem. Redan den kommitté av ar 1907, som framlade förslaget om inrättande av lärlings- och yrkesskolorna, framlade förslag om inrättandet av en

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:46:58 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svlartid/1924/0676.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free