Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
706
SVENSK LÄRARETIDNING.
Nr 36
skal att hoppas, ett antal lärare med goda förkunskaper undergår tentamen och erhåller vitsord om kunskaper enligt de akademiska fordringarna, torde statsmakterna icke i längden kunna avvisa kravet, att dessa vitsord erhålla officiell karaktär. Enligt undertecknads mening utgör ovannämnda kurs en vändpunkt i frågan om lärarnas fortbildning. Ett tillfälle har nu beretts oss lärare att visa, om vi verkligen förmå tillgodogöra oss den akademiska undervisningen. Först som sist bör man därvid klargöra för sig, att det icke ar fråga om (och att vi icke heller önska) några genvägar till examen; att endast intresserade, energiska personer med behövliga språkkunskaper böra göra försöket; att ovan omtalade kurs icke ar något slags »sommarnöje» utan intensivt arbete.
Kursen råder bot på en stor olägenhet. Bland deltagande lärare fanns åtskilliga, som avlagt studentexamen. Flertalet av dessa äro genom sin tjänstgöring förhindrade att under terminerna deltaga i universitetens undervisning. Nu ha de fått ett tillfälle att inhämta de kunskaper, for vilkas tillgodogörande närvaro vid högskolan fordras, varefter de efter några rent formella åtgärder äro berättigade att avlägga examen utan att därför behöva spilla en för deras huvudsakliga arbete dyrbar tid.
Hittills har jag berört några av de fördelar för lärarkåren, som kurser av här omtalade slag kunna ha. Andra icke mindre betydelsefulla värden torde dock härur kunna utvinnas. Huruvida de deltagande lärarna avsluta sina påbörjade studier med tentamen eller ej ar av mera privat intresse. Den stora förtjänsten ar utan tvivel den, att deltagarna genom dylika föreläsningar bibringas en annan syn icke blott på det behandlade ämnet utan kanske på hela skolarbetet. Att komma i beröring med vetenskapens målsmän och vetenskapliga forsknings metoder har ovedersägligen for läraren sin mycket stora betydelse. Den kontakt mellan den teoretiska och praktiska pedagogikens representanter, som ett dagligt samarbete under 5 veckor åstadkommer, måste ovillkorligen medföra vissa resultat, kanske för båda parterna, och de impulser, som under föreläsning-
arna givits, ha med all säkerhet hos mången väckt lusten att tränga djupare i de samhälleliga problemen. Ytterst blir det sålunda skolan, som får nytta av det nedlagda arbetet, och man lår därför hoppas, att vederbörande såväl statliga som kommunala myndigheter med tiden skola inse detta och skänka det stöd åt dessa strävanden, varav de otvivelaktigt äro förtjänta. Att generaldirektör Bergqvist redan från början varit livligt intresserad av den kurs, för vilken här ovan i korthet redogjorts, ar för undertecknad bekant, och man får hoppas, att det lärarkårens intresse för fortsatt utbildning, som såväl han som initiativtagarna till kursen räknat med, inte skall slappna.
Göteborgs högskola, eller åtminstone några av dess lärare, har visat sig förstå vad tiden kräver, och denna vidsynthet och obundenhet av föråldrade akademiska traditioner skall med säkerhet tillförsäkra denna högskola folkskol-lärarkårens icke blott tacksamhet utan även intresse, och man kan tryggt förutsätta, att denna högskola, där folkskollä-rarkåren redan på förhand rönt välvilja och förståelse, med tiden kommer att bli en kårens samlingspunkt i fortbildningshänseende. Utan tvivel komma initiativtagarna, och kanske också högskolan, att från akademiskt håll bli utsatta för både kritik och smälek, men därpå ar man tydligen beredd.
Paul Jahrén.
Georg Kerschensteiner 70 ar.
Den 29 juli fyllde den bekante tyske skolmannen, den geniale banbrytaren på uppfostrans område, Georg Kerschensteiner, 70 ar.
Det ar ett betydande och originellt livsverk, som ligger bakom honom, känt av en var, som gjort sig bekant med de senaste decenniernas pedagogiska strömningar. Han har fattat ståndpunkt till och på sitt satt löst alla de frågor, som under denna tid varit aktuella inom den pedagogiska världen. Han har icke alltid rönt enbart bifall, tvärtom har han
ofta fått segt kämpa för sin åsikt. Men under denna kamp har han vuxit och står sedan länge såsom en auktoritativ, skarpt karaktäriserad, skapande personlighet av stora mått.
Som pedagogisk författare ar K. känd över hela den civiliserade världen; som studieresande, talare och gäst har han besökt de flesta kulturländer. Vårt land besökte han ar 1910 och höll därvid bi. a. föredrag i Stockholm på inbjudan av därvarande pedagogiska sällskap.
K. ar född i Munchen. Efter slutad folkskola genomgick han ett seminarium, erhöll som 17-årig sin första anställning, lämnade 2 ar därefter sin folkskollärar-tjänst för att avlägga mogenhetsexamen; studerade sedan naturvetenskap vid Münchens universitet, promoverades där till fil. doktor, var flerstädes verksam som gymnasielärare, blev vid 40 års ålder folkskolinspektör i Munchen, förvaltade detta ämbete under ett kvarts sekel, och utvecklade sig därvid till en storstilad, handlingskraftig skolreforma-tor, blev invald i tyska riksdagen och utnämndes slutligen till professor i pedagogik vid Münchens universitet, varest han ännu ar verksam.
K. har gjort sig bekant som en framstående metodiker på folkundervisningens område. Hans omfattande arbeten rörande teckningsundervisningen ha vunnit allmänt erkännande. Sin största ryktbarhet torde han vunnit såsom grundläggare av Münchens utmärkta yrkesskolor, som tillgodose omkring 30 olika yrken och äro obligatoriska för den ungdom, som genomgått folkskolan och som avse ej blott yrkesskicklighet utan framför allt uppfostran till goda samhällsmedborgare.
K. har gjort sig bekant såsom en varm förkämpe för enhetsskolan. Vid en stor lärarkongress i Kiel 1914 höll han huvudföredraget med ämne: »Den nationella enhetsskolan.» Han bekände sig därvid såsom avgjord anhängare till en nationell, organiskt uppbyggd enhetsskola, vilken har en enhetlig lärarkår till nödvändig förutsättning, och i vilken allt åtskiljande efter sociala och konfessionella hänsyn ar uteslutet.
Vid samma tillfälle präglade han såsom ett uttryck för denna skolas väsen ordet arbetsskola, vilket sedan såsom ett pedagogiskt slagord gått ut över världen.
Georg Kerschensteiners mest bekanta verk äro: »Gordens Vorlesungen iiber Invarianten theori» ; »Wesen und Wert des naturwissenschaftlichen Unterrichts»; »Betrachtungen zur Theorie des Lehr-plans»; »Das Grundaxiom des Bildungs-progresses»; »Entwicklung der zeichne-rischen Begabung der Jugend»; »Begriff der staatsbiirgerlichenErziehung»; »Staats-burgerliche Erziehung der deutschen Jugend». (Översatt till svenska. Pedagogiska skrifter, 60:e häftet). »Charakter-begriff und Charaktererziehung»; »Die Seele des Erziehers»; »Der Begriff der Arbeitsschule» ; »Grundlagen der Schul-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
