Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nr 39
SVENSK LÄRARETIDNING.
775
I kyrkomusiker- och klockarfrågan gjordes följande uttalande:
1. Kretsen anser, att f olkskollärar- samt organist- eller kantorsbefattningar må vara lagligt förenade, i fall bestämmelse därom utfärdas i huvudsaklig överensstämmelse med kommittéförslaget av den 6 mars 1920.
2. Enligt nämnda lagförslag bleve olägenheterna av tjänstföreningen borttagna, men fördelarna av befordran till en bättre ekonomi avsevärt utökade för en väsentlig del av kåren.
3. Kretsen önskar icke, att en dylik tjänstförening må fortfara även med hittills gällande förordningar (den gamla par. 27 i folkskolstadgan).
4. De kyrkliga tjänsterna böra ej vidare upprätthållas på bekostnad av folk-skollärarlönen, och otidsenliga stadgar m. m. avskaffas.
5. Kretsen anser icke, att bestämmelsen om förening av hithörande tjänster under alla förhållanden bör upphävas.
6. Saken kan till såväl församlingarnas som tjänstinnehavarnas belåtenhet ordnas genom reformer enl. lagförslaget av den 6/s 1920.
7. Centralstyrelsen för Sveriges allm. folkskollärarförening bör i likhet med årets kyrkosångsmöte i Skara hos k. m:t anhålla, att lagförslaget av den 6 mars 1920, sådant detta antagits av kyrkomötet, ånyo snarast möjligt förelägges riksdagen.
Sedan mötesprogrammet därmed ge-nomgåtts, vidtog middag och samkväm å Ryssby hotell.
Västerviks lärarförening, Norra Tjust-krefsen och Södra Tjustkretsen hade gemensamt möte i Västervik den 13 dennes.
Mötet öppnades av Västerviksförenin-gens ordförande hr M. Reinhard. Särskilt betonades betydelsen av att de »tre Tjustkretsarna» samlades till gemensamt möte, vilket inträffade senast 1920. I hälsningstalet berördes skolans uppgift och betydelse för samhället. Till mötets ordförande valdes enhälligt hr M. Reinhard.
Folkskolinspektören E. Moberger höll ett med största intresse åhört föredrag över ämnet: »kampen om folkskolan». Likasom samhället ar statt i ständigt vardande och omvandling, sa ar också skolväsendet statt i ständig omvandling. Större politiska omstörtningar åtföljas alltid av reformer i undervisningsväsendet. Folkskolan ar ett barn av bondeklassen, liksom folkskolinspektionen ar en bondeklassens skapelse. Visserligen har inom samma klass sports motstånd mot folkskolans utveckling. Detta kan bero på särskilda förhållanden. Bland annat har det visat sig, att, då landsbefolkningen blivit van vid en viss skolform, vill den icke gärna vara med på ombyte. På senare tiden har kampen rört sig om heltidsskolan, en strid, som dock kan betraktas som - i stort sett -utagerad. Svenska statsmakterna komma
ej att gå med på att söndra samhället i två läger: ett for landsbygden med halvtidsläsande skolor och ett för städer och större samhällen med heltidsskolor. De vanligaste argumenten mot heltidsskolan på landsbygden, såsom långa skolvägar (varav en särskild sjukdom, kilo-metritis», på senare tid uppkommit) äro överdrivna och härleda sig ofta av obekantskap med Skolförhållandena, Genom att bevilja barn med de längsta skolvägarna (där deras antal ej ar alltför stort) extra ledighet, behöver man ej frukta för överansträngning. Verkliga skälet för bibehållande av halvtidsskolan ar av privatekonomisk art: särskilt jordbruksbefolkningen vill draga största möjliga nytta av barnens arbetskraft, ett skäl, som dock ej får stå hindrande i vägen för landsbygdsskolorna att hålla jämna steg med utvecklingen i övrigt.
Ett viktigt mål för folkskolan ar dess anknytning till den högre undervisningen, om folkskolan skall bli den verkliga enhetsskolan.
Skolbiblioteksfrågan inleddes av folkskolläraren Karl Karlsson i Hummelstad. Centralstyrelsens 6 första frågor jämte frågan 8 besvarades med ja, frågan 7 med nej, varjämte mötet uttalade sig för bibliotekskurser i ökad utsträckning.
Kyrkomusiker- och klockarf rågan inleddes av kantor V. Hillén i Loftaham-mar. Den förda diskussionen fick utgöra mötets svar på frågorna, och lämnades åt de särskilda kretsarna att närmare behandla varje fråga för sig.
Efter rast, varunder Västerviks lärarkår bjöd på kaffe, höll folkskolläraren K. O. Nilsson i Hallingeberg ett mycket intressant föredrag om »skolväsendet i Vena för 50 ar sedan». På 1860-talet voro de skolpliktiga i Vena 760, men blott en skola fanns. Hr N. fick redan vid 7 års ålder tjänstgöra som monitor i sin fars skola och blev vid 11 ar anställd som biträdande lärare i samma skola. På ett mästerligt sätt tecknade talaren bilden av skolan och arbetssättet, de lokala förhållandena, flyttningen från rote till rote m. m.
Mötet beviljade centralstyrelsen full ansvarsfrihet för 1923 års förvaltning. I arvode åt sekreteraren föreslogs 5,000 kr. och d:o åt kassaförvaltaren 1,000 kr.
Efter gemensamma mötet hade de särskilda föreningarna enskilda överläggningar.
Karlshamnskretsen av S, A. F. höll
lördagen den 13 september sitt höst-sammanträde å Vagga Saltsjöbad vid Karlshamn.
Mötet öppnades av kretsordföranden, överlärare N. Brorsson, Asarum, som i ett stämningsfullt anförande hälsade de till ett hundratal närvarande kretsmedlemmarna välkomna.
Förhandlingarna började med behandlingen av det från vårsammanträdet vilande förslaget till nya stadgar för kretsen. Ärendet föranledde en längre de-
batt, varefter de nya stadgarna definitivt antogos.
Därefter följde allmänna föreningens ärenden. Centralstyrelsen beviljades full och tacksam ansvarsfrihet. I sekreterarearvode beviljades 5,000 och i kassaförvaltarearvode 1,000 kr.
Skolbiblioteksfrågan, inledd av Ellen Palm, Mörrum, föranledde livlig diskussion. Kretsen beslöt att med »ja» besvara frågorna l, 2, 3, 4, 5 och 8. I frågan 6 ville kretsen ej uttala sig om behövligheten av en tredje konsulent men ansåg dock, att en av konsulenterna borde vara med arbetet i skolbib-. liotek förtrogen. Kretsen gjorde dessutom det uttalandet, att statens bidrag till skolbibliotek borde vara dubbelt sa stort som det anslag, man från annat håll kunde erhålla.
Rörande kyrkomusiker- och klockar-frågan beslöt kretsen uttala sig för att förenade tjänster avskaffades. Särskilt ville kretsen som skäl härför betona den inskränkning de förenade tjänsterna utgöra i lärares rätt att söka vilken ledig-förklarad plats som helst. Sådana som förhållandena nu äro, blir det ofta lä-rarlönen som får utgöra ersättning för organisttjänstgöringen. Om tjänsterna skola skötas, sa kräva de var för sig sin man.
Härefter följde dagens stora evenemang, föredrag av f. statsrådet Värner Rydén över ämnet »Den Clasonska skolpolitiken». Till detta hade infunnit sig ett stort antal medlemmar från de närliggande kretsarna i Ronneby, Sölvesborg, Jämshög och Bräkne-Hoby, vilka kretsar inbjudits. Föredraget refereras utförligt på annat ställe i dagens nr.
Det med spänt intresse åhörda mer an timslånga föredraget mottogs med applåder och bravorop. Efter föredraget intogs gemensam middag, varvid flera tal förekommo, bi. a. av f. statsrådet Rydén, som därvid betonade den stora insats S. A. F. gjort för kulturen i vårt land.
Talaren ville särskilt framhålla lärar-mötenas stora betydelse. De flesta stora tankar, som under de sista decennierna omskapat undervisningsväsendet hos oss, ha kommit fram på lärarmötena. Det har funnits en tid, då biskop Billing karaktäriserade S. A. F. som tidens stora-förbrytare, men talaren var viss om, att den tid skulle komma, då det skulle erkännas, att S. A. F. var en svenska folkets välgörare. Sedan talaren första gången bevistade ett S. A. F.-sammanträde just i Karlshamn, hade åtskilligt hänt, som tydde härpå.
Lärarmöte i Färgelanda. Sedan många ar tillbaka existerar i Dalsland en institution, som kallas Provinsmötet. Det avser att en gång vart tredje ar samla provinsens lärare och lärarinnor jämte andra för skolan intresserade till gemensam rådplägning. Den 5 och 6 september hölls det sjätte provinsmötet i Färgelanda.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
