Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
806
SVENSK LÄRARETIDNING.
Nr 41
to miska museet, zoologiska museet, museet for fornsaker o. s. v. På grund av bristande utrymme kunde tyvärr ej alla, som önskat det, få bese röntgenavdelningen.
Men i stadens grannskap ar det gott om minnesrika platser, och till sådana har man också sökt komma. Redan första arbetsdagen den 16 augusti på e. m. samlades deltagarna på Odens hög i Gamla Uppsala. Där talade docent T. Andrse och erinrade, att man stod på historisk mark och att de tre högarna, efter vad man tror sig veta, äro minnesmärken över konungar, som kunna sägas vara Svea rikes grundläggare.
En vecka senare var eftermiddagen anslagen till besök i Linnes Hammarby, som visades av professor O. Juel, och påföljande dag åtgick helt för en båtfärd Skokloster-Sigtuna, varvid på det förra stället samlingarna och på det senare ruinerna togos i betraktande.
Som verkliga högtidsstunder för deltagarna kan nämnas dels vesper gudstjänsten i domkyrkan den 17 augusti med predikan av ärkebiskopen och dels de bada orgelkonserterna i Trefaldighetskyrkan av musikdirektör Wirén.
Stora salen i Södermanland-Närkes nationshus har varit upplåten för dem, som på kvällarna genom dansleken velat skaffa sig en nog sa behövlig motion såsom omväxling till arbetet på dagarna.
Kursernas organisationskommitté, for vilken prof. V. Hultkrantz varit verkställande ledamot och docent J. Palmgren sekreterare, ar all heder och tack värd för det arbete, den nedlagt att ordna allt på bästa sätt.
Men organisationen har ej varit riktigt belåten med det jämförelsevis ringa antalet deltagare, vilket uppgått till knappt 200, under det man väntat omkring dubbelt sa många. Vid en diskussion, där man dryftade anledningarna härtill, framhölls å ena sidan konkurrensen från de många kurserna av skilda slag både in-och utrikes och å andra sidan den for en del av folkskolans lärare och lärarinnor ej riktigt lämpliga tiden. Majoriteten menade, att de två första veckorna i augusti skulle varit lämpligare. För deltagarna har det emellertid varit en fördel att ej vara sa många, ty det har varit bättre utrymme vid demonstrationerna, och man har utan inskränkning fått bevista just de föreläsningar, man önskat.
Avslutningsföreläsningen hölls av prof. U. Quensel i universitetets aula om den medicinska vetenskapens uppgift i det modärna kultur- och samhällslivet. Därefter uttalade folkskollärare T. Widolf deltagarnas tack till organisatörer och föreläsare, varpå man avslutade med Du gamla, du fria.
N. D-t.
Karlskrona nya folkskola invigd.
Den nya folkskolan i Karlskrona, Tullskolan, blev vid höstterminens början invigd under högtidliga former och under stor tillslutning av föräldrar och målsmän. Bland de närvarande märktes ledamöter av skolstyrelsen, stadsfullmäktige och drätselkammaren, m. fl. Högtidligheten inleddes med att Karlskrona gre-nadjärregementes musikkår spelade Kröningsmarschen ur operan Profeten. Sedan utförde en barnkör under ledning av folkskollärare Fritz Eriksson: »Vid skolhusinvigningen» av C. Granér och »Hemmet» av O. Holmberg.
Stadens folkskolinspektör Karl Aurell meddelade därefter en kort historik över skolans tillkomst, varefter en blandad
kör av lärare och lärarinnor sjöng »Israels herde» och »Vårt land».
Fästtalet hölls av kontraktsprosten Thorsten Pihl, och akten avslutades med att barnkören sjöng Stenhammars »Sverige». Slutligen besågos skolans lokaliteter av de närvarande.
Tullskolan har förut varit länslasarett. Omändringsarbetena ha endast berört byggnadens inre och kunna betecknas som ganska lyckade. Att byggnaden emellertid ej kunnat bliva sa ändamålsenlig som en ny skolbyggnad ar tydligt. Med tanke harpa ar det frapperande, huru dyrbar den nya skolan ställer sig. Utom inventarier gå kostnaderna till omkring 600,000 kronor. Hade en ny folk-
skolbyggnad, motsvarande behovet i stadens norra del, uppförts, hade ovannämnda summa säkerligen räckt till för ännu en folkskola, som ar synnerligen behövlig i västra delen av staden. Då hade den bedrövliga dubbelläsningen kunnat helt avskaffas inom skoldistriktet. Nu få fortfarande ett stort antal klassavdelningar duplicera. Att skolbyggnadsfrågan kunnat lösas på ett vida mer praktiskt och lyckligt sätt ar tämligen säkert.
G. L B. T.
Från 17:e allmänna svenska folkskollärarmötet
Sambandet mellan geografi-och biologiundervisningen.
Inlednin gsföredrag av lärarinnan Siri Ohlson, Göteborg.
(Forts. fr. nr 40.)
Det kan tyckas, att vad jag nu sagt inte har mycket med sambandet mellan undervisningen i geografi och biologi att göra. Men kursplaner, ämnen och skolschema äro inte fristående saker. De måste behandlas i ett sammanhang, om det skall kunna bli tal om en verklig förbättring i undervisningen.
Vad då ämnena geografi och biologi angår, sa fä de en helt annan betydelse för varandra, om hänsyn tages till de fordringar, man i vår tid ställer på undervisningen. Man skall då märka, hur de på grund av sin egen natur ibland komma att liksom gå upp i varandra men till andra tider däremot skiljas eller ingå i andra kombinationer.
I stället för att teoretisera om hur sambandet mellan geografi och biologi bör vara, synes det mig enklare att redogöra för hur det praktiskt har ordnats i ett enstaka fall.
Det ar nämligen till större delen på grund av egen erfarenhet genom försök under flera ar vid Göteborgs högre samskola, som jag bygger min uppfattning om undervisningen i dessa ämnen. Där detta inte ar fallet, därför att en lärarinna som jag inte far börja från början, skall jag särskilt framhålla det. Och på annat sätt söka motivera mina åsikter.
Ännu en gång vill jag då betona, ätt jag räknar geografi och biologi till de relativt, ej absolut värdefulla ämnena. Kunskaperna i dessa båda ämnen äro i själva verket mera godtyckliga. Därför måste deras värde ligga på ett annat plan. Och detta synes mig vara, att de i hög grad äro lämpliga som arbetsuppgifter för barnen. Ordet arbete tages då i den betydelsen, att endast om barnets verksamhet beror på dess eget spontana intresse, blir det för barnet värdefullt. Och målet med skolan ar väl, att den skall lära barnen, hur de kunna och skola arbeta. Meningen kan ju inte vara att göra någon slags skolungdom - i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
