Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
874
SVENSK LÄRARETIDNING.
Nr 44
arbetet med upprättande av översikter över de inkomna yttrandena.
Emellertid hade k. m:t remitterat betänkandet direkt till vissa andra myndigheter : statskontoret, socialstyrelsen, länsstyrelserna, domkapitlen m. fl. och i man som deras yttranden inkommo, överlämnades de under hand till skolöverstyrelsen. Sistnämnda yttranden hade icke fullständigt inkommit till överstyrelsen förrän i början av september.
Att på den korta tid, som då återstod till den l okt., penetrera det ofantliga materialet, genomdiskutera alla frågor, fatta ståndpunkt i dessa och få utlåtandet utskrivet var tydligen en ren omöjlighet. Tack vare ett ytterligt forcerat arbete har dock överstyrelsen nu kunnat till k. m:t överlämna sitt utlåtande den 25 oktober.
Det ligger i sakens natur, att detta utlåtande blivit ganska digert. Det innefattar följande fem huvuddelar: I. Allmänna synpunkter, II. Lärarnas placering i löngrader, III. Pensionsförhållanden ; övergångs anordningar, IV. Avlöningsreglementena, V. Kostnader för lönregleringen.
Då det givetvis ar för folkskol-kåren av allra största intresse att erhålla kännedom om skolöverstyrelsens ståndpunkt i alla dessa frågor men det icke ar möjligt att i korthet sammantränga den mångfald av viktiga uttalanden och förslag, som överstyrelsen gör, skola vi i flera följande nr närmare redogöra för desamma. För dagen vilja vi emellertid lämna några for; folkskolkåren glädjande meddelanden.
Överstyrelsen vitsordar behovet av en snar lönreglering’ och avvisar för sin del med bestämdhet lönfrågans sammankoppling med frågan om skolväsendets omorganisation. Beträffande tillämpningen av kommunikationsverkens lönsystem på lärarna uttalar överstyrelsen som sin mening, att, ehuru en sådan tillämpning medför vissa olägenheter, dessa dock icke äro av den art eller få tillmätas den betydelse, att de vid ett vägande mot de fördelar, som det nya lönsystemet i viktiga avseenden har att erbjuda, kunna motivera ett avvisande av förslaget. Vad angår naturaförmånerna har överstyrelsen på angivna skäl frångått kommitténs förslag och förordar i stället ett system för naturaförmånernas inräknande i avlöningen, som bättre överensstämmer med det för kommunikationsverken gällande lönsystemet. Därav följer, att de lärare, som åtnjuta naturaförmåner, bliva i regel placerade två löngrader högre, an som skett i kommitténs tjänstförteckning. I fråga om undervisningstidens utsträckning tillbakavisar överstyrelsen tanken på att fortsättningsskolor eller hushållsgöromål eller slöjd skulle inordnas i lärartjänsterna,
likaså att övertidsläsning skulle kunna åläggas lärarna utan särskild ersättning.
Sveriges allmänna folkskollärarförening".
Den 22 mars 1880 utfärdade styrelsen for Stockholms folkskollärarförening ett upprop till samtliga de folkskollärarföreningar i riket, som det var möjligt att erhålla uppgift om. I cirkuläret hette det bi, a.:
Skola medlemmarna av Sveriges folk-skollärarkår med hopp om att deras åsikter varda beaktade uttala sin mening; skola de förmå arbeta för folkskolans lyckliga framtid sa, som de böra och kunna; skola de slutligen kunna verka därhän, att de med stigande bildning även intaga den plats inom samhället, som dem med rätta tillkommer, sa böra de sluta sig tillsammans for att med förenade krafter sträva mot målet.
En sådan sammanslutning skulle kunna vinnas genom bildande av en allmän svensk folkskollärarförening.
Cirkuläret ar en av Sveriges allmänna folkskollärarförenings urkunder. Föreningen kom till stånd den 13 augusti 1880. Den har sålunda verkat i 44 ar, och om resultatet torde ingen påstå annat, an att det i väsentlig grad motsvarat förväntningarna.
Tar man reda på Sveriges allmänna folkskollärarförenings historia, skall man finna, att föreningen verkat i hög grad befrämjande på vår folkskolas utveckling. De gångna fyra decennierna kunna uppvisa genomgripande reformer på folkundervisningens område, och de meningar, som inom föreningen kommit fram och av denna förts vidare till myndigheterna, ha vid reformernas genomförande varit av stor, ofta avgörande betydelse. Som exempel på frågor, där folkskolkåren genom Sveriges allmänna folkskollärarförening verkställt utredningar, gjort uttalanden eller framställt förslag, kunna nämnas halvtidsläsningens minskande, barnantalets nedbringande i undervisningsavdelningarna, ljudenligare stavsätt, uridervisningsplanens förbättring, omorganisation av fortsättningsskolan, folkskolväsendets överflyttande till stadsfullmäktige i vissa städer, lärarkårens representation i
skolrådet, upprättandet av en särskild folkskolöverstyrelse, folk- och småskolseminariernas reformering, fortbildningskurser av olika slag, res-stipendier, lönefrågan, pensionsfrågan, frågan om ordinarie anställning för småskolkåren m. fl.
För närvarande äro sa viktiga skol-spörsmål aktuella som frågorna om ny lönreglering, om enhetsskolans genomförande, om folkskolväsendets överflyttning till den borgerliga kommunen, om tillträde till universiteten för folkskolans lärare och lärarinnor, om småskolseminariernas förstatligande m. fl. De krav på en för folkskolan och dess lärarkår god lösning av dessa frågor, som framställas av folkskolans målsmän, komma att vinna beaktande, i den mån de framföras med sakligt underlag och med enig anslutning.
Sveriges allmänna folkskollärarförening omfattar f. n. omkring 17,000 av landets vid folk- och småskolor anställda lärare och lärarinnor och ar sålunda redan nu en sammanslutning av betydande omfång. Men omkring 8,000 lärare och lärarinnor stå ännu utanför den gemensamma allmänna lärarorganisationen. Det sistnämnda innebär en svaghet för hela folkskolkåren. Det lider nämligen intet tvivel, att föreningen, om även de nyss nämnda 8,000 vore med, skulle vinna större gehör för sina önskemål, och att den således skulle kunna med an större kraft, an som hittills skett, föra skolans och lärarkårens sak framåt.
Anledningen till att sa många ännu stå utanför Sveriges allmänna folkskollärarförening torde väsentligen vara att finna i bristande förståelse for betydelsen av en fast och stark organisation. Om inte annat borde emellertid jämförelsen med andra kårer, som enhälligt slutit sig tillsamman för att tillvarataga gemensamma intressen, göra klart för de lärare och lärarinnor, som ej ännu kommit med i föreningen, att om man i våra dagar vill försvara sin rätt och föra sin sak framåt, ar sammanslutning och sammanhållning ett oeftergivligt villkor. Hos lantbrukare och arbetare, hos ämbets- och tjänstmän av alla grader växer sig organisations-tanken allt starkare, det anses alltmer på all^ håll som en självklar plikt att tillliöra sin organisation.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
