Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
894
SVENSK LÄRARETIDNING.
Nr 45
Denna anordning skulle, säger överstyrelsen, innebära, att även de befattningshavare, som nu åtnjuta fri bostad (ev. med bränsle) eller ersättning därför, placeras i de löngrader, dit de med hänsyn till alla i sådant hänseende betydelsefulla synpunkter anses böra hänföras. För dem bland dessa befattningshavare, vilka icke fått tjänstbostäder åt sig upplåtna utan blott uppburit ersättning därför, bortfaller denna ersättning, och den kontanta avlöningen utgår utan vidare enligt den löngrad, dit de hänförts. För de befattningshavare åter, åt vilka tjänstbostäder (ev. med bränsle) upplåtits, göres avdrag å den kontanta lönen för naturaförmånernas uppskattade värde. I fråga om uppskattningen av naturaförmånerna torde det, enligt överstyrelsens mening, åtminstone vad lärarpersonalen vid folk- och småskolor angår, knappast kunna undgås att för samtliga ortsgrupper fastställa enhetliga medelvärden för tjänstbostäder av olika storlekskategorier. Därvid kan man även tänka sig, att för ortsgrupp, inom vilken större variationer visa sig förekomma i fråga om hyreskostnader, två medelvärden fastställas, varigenom större rättvisa skulle kunna skipas.
Överstyrelsen har undersökt, huru vid nu föreslagna anordning förhållandena skulle gestalta sig för de olika intressenterna, nämligen befattningshavarna, kommunerna och staten, och därvid funnit sig kunna i stort sett konstatera följande:
De befattningshavare, som icke erhålla bostad in natura, röna ingen inverkan av huru naturaförmånerna uppskattas. Men väl komma de lärare i samhällen med höga hyreskostnader, vilka enligt kommitténs förslag skulle erhålla dubbel kompensation for denna kostnad, att få en mindre gynnad ställning an enligt nämnda förslag.
För befattningshavare, åt vilka bostad, eventuellt med bränsle, upplåtes in natura, sker avdrag å den kontanta lönen enligt ett i vederbörlig ordning fastställt medelvärde for naturaförmånerna inom den ortsgrupp, befattningshavaren tillhör. Denna anordning medför, att lärare tillhörande de lägsta ortsgrupperna få vidkännas mindre och rättvisare avvägda avdrag för naturaförmånerna, an som enligt kommitténs förslag skulle bliva fallet.
Kommunerna skulle, vad beträffar lärare vid folk- och småskolor, liksom hittills erhålla statsbidrag å den del av läraravlöningen inom varje ortsgrupp, som ligger under det för ortsgruppen fastställda värdet av naturaförmånerna. Detta värde åter skulle kommunerna ha att ersätta antingen, där tjänstbostäder finnas, genom upplåtande av dessa eller i annat fall genom utfyllnad av befattningshavarnas avlöning till de belopp, som galla för vederbörande löngrader.
För staten skulle ingen annan förändring i hittillsvarande förhållanden inträda, an att statsbidragens, resp. de
kontant utgående avlöningarnas storlek bleve beroende av de för de olika ortsgrupperna fastställda värdena å naturaförmånerna.
Överstyrelsens förslag i nu nämnda avseende innebär, att befattningshavare, vilka åtnjuta naturaförmåner, bliva i regeln placerade två lön grader högre, an som skett i kommitténs t j änstf or teckning.
Utbildning av hjälp-klasslärare.
Centralstyrelsen för Sveriges allmänna folkskollärarförening har till k. m:t angående inrättandet av särskilda utbildningskurser för lärare till hjälpklasser ingivit en skrivelse av följande lydelse:
Till Konungen.
Under de senaste årtiondena har i ett antal skoldistrikt upprättats särskilda under visningsavdelningar for barn, som på grund av alltför svaga intellektuella förutsättningar icke lämpligen kunnat erhålla sin undervisning tillsammans med mera normalt begåvade lärjungar. Avdelningarna benämnas allmänt hjälpklasser. Organisationen av dessa har sa småningom på grund av vunna erfarenheter åtminstone på en del orter ernått en viss stadga.
Som lärare i hjälpklasserna ha oftast anställts lärare och lärarinnor i folk- och småskolan. I några fall ha för hjälpklass-undervisningen efter i vederbörlig ordning medgiven behörighet förordnats lärarinnor, som utexaminerats från Slagsta seminarium för utbildning av lärarinnor för undervisning och uppfostran av sinnesslöa.
Någon permanent anordnad utbildning för undervisning i hjälpklasser har hittills icke förekommit i vårt land. Lärarna i hjälpklasserna ha i huvudsak själva på ett eller annat sätt måst söka sig kunskap om hjälpklasselevernas säregna psykiska läggning och karaktärsegenskaper ävensom om den lämpligaste metoden för undervisningens bedrivande. Vad vidkommer utbildningen vid Slagsta seminarium ar att märka, att denna närmast avser vården av sinnesslöa och sålunda icke kan anses tillfredsställande som kompetens for handhavandet av undervisningen i hjälpklasser, där eleverna, ehuru intellektuellt efterblivna, likväl höra till en annan kategori an de sinnesslöa. Olikheten i uppgifter måste självfallet kräva olikhet även i utbildning av lärarkrafter.
I viss mån ha statsmakterna redan beaktat nödvändigheten av särskild utbildning åt hjälpklasslärare. Sålunda anvisade 1920 års riksdag medel till anordnande av utbildningskurser; kurserna kommo till stånd under tiden den 15 augusti-l september 1921. Emellertid ar det uppenbart, att den föreliggande
utbildningsfrågan genom den nämnda, mera tillfälliga åtgärden icke blivit löst. En lösning skulle kunna vinnas därigenom, att vid något eller några seminarier upprättades hjälpklasser och i samband därmed ställdes en provårskurs på t. ex. en termin för lärare, som önskade utbilda sig för hjälpklassunder-visning. Under provårskursen skulle åt deltagarna kunna meddelas såväl undervisningsvana inom hjälpklassområdet som ett behövligt mått av teoretiska insikter i den del av barnpsykologien, som ar av särskild betydelse för den ifrågavarande framtida verksamheten.
Ändamålsenligt vore, om utbildningen av hjälpklasslärare bleve förlagd till städer med val ordnat hjälpskolväsen, enär därigenom möjliggjordes, att de blivande hjälpklasslärarna kunde hospitera även i kommunala skolor.
För lärare inom mindre skoldistrikt, som icke kunna anordna hjälpklasser utan måste på annat sätt tillgodose behovet av undervisning for intellektuellt efterblivna barn, skulle en fast provårskurs som den här ifrågasatta kunna bliva till avsevärt gagn. Värdefulla anvisningar om undervisningsmetoder skulle där kunna lämnas och råd och upplysningar om de efterblivna barnens behandling meddelas.
Med stöd av vad sålunda anförts hemställer centralstyrelsen för Sveriges allmänna folkskollärarförening,
att e. k. m:t måtte för nästa års riksdag framlägga proposition om anvisande av medel till särskilda utbildningskurser vid något eller några seminarier för lärare, som önska antaga tjänstgöring i hjälpklasser.
Stockholm den 30 oktober 1924.
Underdånigst
Å centralstyrelsens för Sveriges allmänna folkskollärarförening vägnar: (Underskrifter.)
Jultomtens provsatser.
Härigenom meddelas, att Jultomtens alla hittills rekvirerade provsatser blivit till vederbörande avsända.
Skolöverstyrelsen. K. m:t har förordnat folkskolinspektören i Västerbottens norra inspektionsområde N. J. F. Almkvist att fortfarande under tiden fr. o. m. den l t. o. m. den 16 nov. 1924 uppehålla undervisningsrådet N. O. Bruces befattning, i den mån Bruce av skolöverstyrelsens chef ej ålades att själv handlägga de till hans befattning hörande göromål eller medhunne detsamma.
Seminarierna. K. m:t har beviljat lektorn vid folkskolseminariet i Falun P.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
