Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nr 49
SVENSK LÄRARETIDNING.
981
ken Petersson vid Rönö kyrkskola, varefter hon fick platsen i Å, i vilken församling hon ar född.
M.
Sveriges allmänna folkskollärarförening.
De flesta kretsar
hava nu till kassaförvaltaren insänt sina medlemsavgifter och fått dem kvitterade i Svensk Läraretidning. Även i nästa kommande två nummer komma avgifter att kvitteras, de nämligen som komma sa snart, att detta medhinnes. Medlemsavgifter, som anlända senare, kvitteras genom särskilt kvitto till varje krets.
Enligt stadgarna för föreningen skola medlemsavgifterna vara inne den l nov., for att kretsen och medlemmarna skola komma med i årskatalogen. På denna bestämmelse kunna vi icke tänja hur långt som helst, om bokslutet skall kunna utföras strax på nyåret och årsskriftens första häfte med medlemsförteckningen icke skall alltför länge fördröjas. Jag vill därför uppmana de kretsar, som ännu icke insänt sina medlemsförteckningar och avgifter, att snarast möjligt göra detta.
De, som redan insänt sina rapporter, böra företaga en sista granskning av sin medlem s f or teckning och undersöka, om icke några av de strukna skulle kunna förmås att kvarstå, samt om ytterligare några lärare inom kretsens område finnas, som icke anslutit sig till S. A. F.
Kassaförvaltaren.
Ännu en ny krets
av S. A. F. ar bildad, nämligen i Flise-ryd, Kalmar län. Kretsen har 17 medlemmar. Ordförande ar folkskolläraren K. Åström i Fliseryd och sekreterare folkskolläraren K. Levin, Finsjö.
En vacker framgång
rapporterar Skellefteåkretsen. Den har nämligen ökat sitt medlemsantal från 52 till 64, d. v. s. med över 23 %\
Motioner.
Utöver de förut refererade hava från kretsföreningar till centralstyrelsen inkommit ytterligare följande två motioner.
Skolans läroböcker.
Sydvästra Upplandskretsen har i detta ärende ingivit en framställning av i huvudsak följande lydelse:
Sydvästra Upplandskretsen ber härmed
enligt mötesbeslut av den 11 oktober i ar få hemställa till centralstyrelsen, att densamma med det snaraste måtte vidtaga de åtgärder, som kunna anses mest lämpliga och effektiva for att
1) större enhetlighet i fråga *bm läroböcker inom skolans olika ämnen måtte vinnas,
2) en sund begränsning av antalet upplagor av en och samma lärobok må åvägabringas samt
3) prisen å utkommande läroböcker sa långt som möjligt ar må sänkas.
Som motivering för denna motion vill kretsen framhålla följande synpunkter:
1) Nu rådande uppsjö på i skolans olika ämnen användbara läroböcker jämte friheten att for varje enskild skola antaga vilken som helst av dessa böcker till lärobok medför en förbistring, som särskilt i trakter, där täta förflyttningar äro vanliga, blir till en plåga både for barnen själva och deras föräldrar samt icke minst for den, som skall leda barnens skolundervisning.
2) De allt emellanåt omarbetade nya upplagorna av en och samma lärobok synas kretsen ofta vara alldeles i onödan förändrade. Genom dessa ständiga förändringar av uppställningen såväl som av en och annan detalj i en och samma lärobok hämmas också i hög grad sammanhållningen och enhetligheten i undervisningen.
3) Nu gällande höga priser å läroböcker i folkskolan synas icke längre vara motiverade samt medföra stora svårigheter i ekonomiskt avseende för dem, som ha att bekosta skolböcker, ja, nära nog omöjliggöra anskaffandet av läroböcker i skolans olika ämnen åt många svenska barn.
Svensk Läraretidnings prenumerationspris.
Beträffande denna fråga har Sydöstra Närkes kretsförening hemställt, att centralstyrelsen måtte verka för tidningsprisets sänkning.
Från kretsmötena. Sydvästra Upplandskretsen hade den
11 okt. sitt höstmöte i Enköping.
Centralstyrelsen beviljades ansvarsfrihet för 1923.
Sekreterarens och kassaförvaltarens arvoden bestämdes till respektive 5,000 och 1,000 kr.
Kretsstyrelsen omvaldes i sin helhet, varjämte sockenombud utsagos.
En av kretsen ar 1921 tillsatt kommitté för undersökning av möjligheten att vid samtliga skolor införa samma läroböcker, sa långt detta med hänsyn till skolform vore möjligt, avlämnade redogörelse för sitt arbete.
Kommitterade ansågo, att det av flera skäl för närvarande vore omöjligt att nå enhetlighet i fråga om läroböcker genom beslut av kretsen. Uppgift på de böcker, som för närvarande me^t användas, hade inhämtats, vilken uppgift delgavs mötet. Frågan behandlades därefter under en mycket livlig diskussion. Den stora förbistring, som för närvarande råder på läroboksmarknaden samt de svårigheter, främst ekonomiska, som härigenom uppstå, konstaterades. Vidare uppvisades exempel på hur läroboksförfattare genom att vidtaga endast mycket oväsentliga förändringar och omplaceringar av lärostoffet i nyutgivna upplagor försvåra eller rent av omöjliggöra användandet av exempelvis året förut utgivna och utgångna upplaga parallellt med den nya, varigenom barnens föräldrar åsamkas onödiga utgifter. S. A. F. borde fästa vederbörandes uppmärksamhet på lä-
rarpersonalens uppfattning i denna sak och snarast söka i möjligaste mån förebygga upprepande av detta missförhållande.
Mötet beslöt i enlighet härmed, att till centralstyrelsen göra framställning om frågans vidare behandling. Vidare beslöts på förslag av kommitterade, att till de olika kommunerna inom kretsen utsända en rundskrivelse med framställning om önskvärdheten av att läroböcker bekostas av kommunen.
Frågan om skolbibliotek inleddes av krets ordföranden, vars anförande i huvudsak var följande:
Ett av var skolas förnämsta ämnen, för att inte säga det allra förnämsta, har varit och ar innanläsningen. Från den första dagen i småskolan till den sista före avgångsexamen gå våra barn till skolan för att lära sig den betydelsefulla färdighet, som heter: konsten att läsa i bok.
Men hur många barn ar det egentligen, som redan under skoltiden lära sig förstå, vilken dyrbar gåva, som räckes dem i och med det att de få lära sig läsandets konst. Hur lätt blir icke läsningen för dem blott ett medel till att kunna läsa på i de olika slagen av läxböcker och till att efter skolans slut kunna »läsa sig fram».
Nar skolan ar slut och »läsningen» fullbordad, kasta de böckerna och fröjdas åt, att nu ar det slut med »plugget», nu börjar det fria livet.
Men hur annorlunda blir det icke, om i skolan finnes ett bibliotek, där barnen kunna få tillgång till fri läsning vid sidan om lax-plugget. Därigenom börja barnen redan under skoltiden förstå, att de i böckernas värld kunna upp’eva underbara ting. De börja mer och mer erfara läsningen som ett nöje samt förstå, vilken välsignad gåva de fått, då de fingo lära sig läsa i bok. I stället tör leda vid boken få de kärlek till densamma. Och den i barndomen väckta läslusten försvinner icke sa lätt. Ett skolbibliotek ar sålunda ett nödvändigt komplement till Jäsningen i skolan, for att göra denna fruktbringande for framtiden.
Men det ar ock ett betydelsefullt hjälpmedel i vår modersmålsundervisning. Ju mer ett barn kan beredas tillfälle att få läsa l ocker med lättfattligt och tilltalande innehåll samt god språkbehandling, desto lättare lär det sig att läsa rent. Det ar därav klart också, av vilken betydelse det ar att redan l småskolan giva barnen möjlighet till fri läsning.
En annan betydelsefull uppgift som hjälpmedel åt modersmålsundervisningen fyller ett skolbibliotek därigenom, att barnens fria läsning giver dem ett rikare och säkrare ord-förrå’). Genom umgänget med välskrivna böcker blir barnens både tal- och skriftspråk ledigare och vackrare.
Även för skolans övriga ämnen kan ett skolbibliotek, väl valt och riktigt skött, bli till stor nytta.
Ett skolbibliotek ar dessutom icke minst värdefullt för barnens moraliska fostran. Det ar för de små ett rent och oförfalskat glädjeämne, som det nästan ar synd förneka dem. De goda böckerna fora barnens livliga fantasi in på goda vägar och giver dem ädla intressen att hänföras av. Härigenom far ett skolbibliotek till sist icke sin minsta uppgift såsom en motvikt mot all den smutslitteratur, som i frestande omslag, men m«-d förråande innehåll sprides över vårt land i form av både tidningar och böcker.
Ett skolbibliotek bör alltså kunna vara både ett nödvändigt och följdriktigt komplement till och ett verkligt gagneligt hjälpmedel i vår skolas undervisning såväl som ett kraftigt karaktärsfostrande medel för vara barn.
J)ärför hora vi alla sträva for och hoppas på den dag, då en boksamling i skolan an-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
