Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nr 49
SVENSK LÄRARETIDNING.
983
Kyrkomusikerfrågan.
Enar de två reservanterna mot Lilla Edet-Lödösekretsens uttalande ang. kantorsfrågan i nr 47 av Sv. Ltg avgivit ett slags förklaring, ber jag att med anledning av denna också få tillägga ett par rader.
Enligt det åberopade mötesreferatet hade reservanterna påstått, att förslaget till lag angående kantorer av den 6 mars 1920 »ej upptager särskilda bestämmelser för skol-kantors tjänstgöring, utan denne skulle fortfarande kunna åläggas en orimlig tjänstgöringsskyldighet». Det föreföll också, som om man varit angelägen att få denna mening offentliggjord. Därför nödgades jag påvisa fakta och kan icke gilla senare försök att blanda bort korten.
Jag antydde ej heller, »att skolkantor skulle få mindre tjänstgöringsskyldighet, an § 8 angiver»^ fast mindre an självständig kantor) utan vände mig mot det ovan citerade plståendet, vilket jag fann sa mycket mer »orimligt», som det i stadgans § 2, näst sista mom., uttryckligen lyder: »och -skola, där sådan befattning inrättats såsom skol-kantorsbefattning - - -, de till kantorsbefattningen hörande förrättningar och andra göromål, som behöva förläggas till socken-dagar, sa ordnas, att befattningshavarens lärarverksamhet icke därav hindras». Vilka punkter, som enligt lagförslagets § 8 skulle åligga skolkantor, kan en var själv inhämta, om han vill läsa rätt innantill.
Skulle »punkt 7 kunna bli en lämplig och outslitlig t vis t ef r aga mellan skolkantorn, pastorn, kyrkoråd och kyrkobetjäning», beror detta nog icke alltid blott på endera parten. Där man ar upplagd för sliiningar och glömmer, att självständighet bör vara parad med hänsyn, hjälpa inga paragrafer. Man kan icke lagstifta för undantagen. När det här gällde att i några få punkter avfatta bestämmelser for hela riket, fick man icke vara allt for snäv utan giva något utrymme för en behövlig lokal anpassning, alldeles som t. ex. i folkskolstadgan. På andra villkor kunde man icke slippa klockarsysslan och stiftsinstruktionerna. Hade lagen antagits, kunde man efter ett tiotal ar väntat ett nytt steg mot fullkomning. De, som hindrade detta, bära ansvaret för stillaståendet.
En stor fråga måste också ses i stort.
Lekaryd, Alvesta den 21 nov. 1924.
Per Borgh.
De kommunala ungdoms* skolorna.
Nordyästra Skånes lärarkrets av
Sveriges kommunala ungdomsskolors lärarförening höll den 15 november sitt höstmöte i Hälsingborg.
Till medlemmar av föreningens styrelse valdes rektorerna L. F. Bäckström, Malmö, och M. E. Fries, Hälsingborg, samt hr Rickard Agvald, Stockholm. Vidare valdes till revisorer H. Bjellerup, Arlöv, och K. Lindahl, Norrköping; till styrelsesuppleanter Fanny Månsson, Söderköping, och J. Stall-berg, Norrköping; till revisorssuppleanter M. Strandberg, Ystad, och P. Jahrén, Hälsingborg.
Kretsen beslöt uttala sig för att en förändring av föreningens namn och framtida uppgift måtte vidtagas i huvudsaklig överensstämmelse med Ystadskretsens motion.
Ärendet om förhållandet mellan högre folkskolan och fortsättningsskolan inleddes av hr P. Jahrén, Hälsingborg. Kretsen anslöt sig till inledarens mening,
att det vore lämpligt med en viss likformighet olika orter emellan i denna sak och att genomgåendet av en hel årskurs i högre folkskola borde befria från fortsättningsskolplikt.
Frågan om statsbidrag till de högre folkskolornas undervisning i praktiska ämnen inleddes av rektor Fries. Inledaren framhöll vikten av att det genom särskilt statsbidrag gjordes möjligt att anordna gruppundervisning i flera praktiska ämnen och framhöll som önskvärt, att det minimitimantal, som skulle fyl-
las, innan detta särskilda bidrag finge utgå, icke måtte sättas sa högt som 28 timmar utan ej obetydligt lägre. Kretsen beslöt uttala sig i enlighet med inledarens framställning.
Vid val av styrelse för kretsen omvaldes till ordförande rektor Edvin Nilsson, Väsby, och till Övriga ledamöter fröken Malada Andersson, Jonstorp, samt rektorerna A. Ce-dervall, Kattarp, M. E. Fries, Hälsingborg, och O. Thelander, Allerum. Revisorer blevo hr P. Jahrén, Hälsingborg, och fröken Vasti Johansson, Brunnby.
Dödsfall.
P. "E, PERSSON.
INGEBORG FRIDH.
P. E. Persson.
Förre överläraren vid Katarina norra folkskola i Stockholm Per Erik Persson har avlidit på Karlstads lasarett.
P. var född i Västmanland. Avlade ar 1875 folkskollärarexamen i Karlstad. Efter att under några ar ha innehaft förenade tjänster i Nora.i Västmanland och därefter i Järnboås, Örb., erhöll han ar 1880 anställning vid Stockholms folkskolor. Som ordinarie lärare verkade han vid Adolf Fredriks folkskola från ar 1891 till 1897, då han erhöll förordnande som det nybildade skolkarhem-mets föreståndare. Efter en sexårig förtjänstfull verksamhet vid denna anstalt utnämndes han ar 1903 till överlärare vid ovannämnda folkskola, i vilken befattning han kvarstod till sitt avskedstagande med utgången av ar 1920. Härmed äro de yttre konturerna av hans liv och verksamhet i korthet angivna.
P:s stora duglighet som lärare och uppfostrare gjorde sig tidigt gällande. Med varmt intresse för sitt kall ägnade han sig med stor hängivenhet åt de plikter det ålade honom. Ömmande för barnens bästa även i rent materiellt hänseende var han i påfallande grad verksam för utvecklandet och främjandet av skolans sociala uppgifter. Hans tjänster i detta avseende togos flitigt i anspråk inom de korporationer i hans församling, som tillkommit för att understödja och befordra denna sida av skolans strävanden. Sa var han under många ar sekreterare i församlingens skollovskolonistyrelse, ledamot i styrelsen för dess arbetsstugor och av barnbespisningsnämnden, ordförande i centralkommittén för feriebarns utsändande ävensom ledamot i styrelsen för Stockholms stads barnhärbärge. Av Stockholms folk-skollärarkår hedrades han vid flera tillfällen med förtroendeuppdrag. I flera ar var han medlem av Stockholms folkskoldirektion och tjänstgjorde tid efter annan som suppleant i nämnden för bedömande av lärarprov. En följd av ar var han ledamot av Stockholms stadsmissions styrelse. Var även medlem av S. A. F.
Sitt intresse för undervisningen lade P. i dagen bi. a. som läroboksförfattare. Tillsammans med A. Blomqvist och K. J. Ahlberg utgav han Biblisk historia för folkskolor, under många ar använd vid Stockholms folkskolor, samt Bibliska berättelser för småskolan. Som ensam författare står han för arbetet Kristendomsundervisningen vid våra barndomsskolor.
Både som kamrat och förman omfattad med vänskap och sympati, blev han även av alla, som i övrigt lärde närmare känna honom, högt skattad för sitt öppna, flärdfria och glada väsen. Närmast sörjande äro maka, son och syster.
N. E. Barle. ~9’
Den 17 nov. avled i Trälleborg folkskolläraren Nils Elof Barle i Grönby, Malmöhus län. B. var född ar 1886 i Västra Nöbbe-löv och avlade folkskollärarexamen i Lund ar 1907. Han tjänstgjorde först i Sövestads församling, där han blev ordinarie lärare ar 1908, och tillträdde sin ordinarie lärarbefatt-ning i Grönby 1911, där han alltsedan tjänstgjort.
Om B. kan utan överdrift sägas, att han helt uppgick i sitt kall. Skolan fick alltid det bästa av hans krafter. Grundlighet, reda och saklighet präglade hans undervisning, och han ägde synnerlig förmåga att vinna sina lärjungars tillgivenhet. Rikt begåvad och med synnerlig läslust fortsatte han nästan hela livet att studera och följde noggrant med undervisningens utveckling. Genom sin karaktärsfasthet och humoristiska läggning vann han mycken sympati bland alla, med vilka han kom i beröring. Den 24 nov. vigdes hans stoft till griftero å Trälle-borgs kyrkogård under stor tillslutning av skolrådsledamöter, föräldrar till hans skolbarn och övriga av ortsbefolkningen samt kamrater från Söderslätt. Jordfästningen förrättades av skolrådets ordförande, kyrkoherden E. Netz, Anderslöv, som frambar skolrådets och föräldrarnas tack, varpå en kamrat minde om hans livsgärning och frambar kamraternas tack. Närmast sörjes den hädan-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
