Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
996
SVENSK LÄRARETIDNING.
Nr 50
skolstadgan, att lärjunge, som med godkända betyg genomgått en sjunde folkskolklass, måtte få fullgöra skolplikten genom deltagande i ettårig fortsättnings-skolkurs. Överstyrelsen förklarade sig i sitt yttrande över denna motion vara ense med motionären däri, att nu gällande bestämmelser rörande fortsättningsskolan behöva modifieras i sådan riktning, att de icke äro ägnade att motverka utan i stället främja folkskolans utveckling till sjuårig skola, men fann sig dock icke kunna utan vidare biträda det av motionären framlagda ändringsförslaget. Överstyrelsen erinrade nämligen därom, att det finnes olika typer av sjuåriga folkskolor, som arbeta under mycket olika förutsättningar och därför icke kunna jämställas med varandra. Uti en del av dessa skolor utgör den sjunde klassen en verklig påbyggnad och utveckling av den vanligen förekommande sexåriga folkskolan. Även om den icke enligt nu gällande undervisningsplan erbjuder lärjungarna nytt lärostoff i någon större omfattning, tjänar den dock att fördjupa och befästa lärjungarnas kunskaper och färdigheter utöver vad som i allmänhet kan bli fallet i denna senare skola. Uti ett annat slags sjuåriga skolor däremot utgör tillökningen med ett skolår allenast en kompensation för en avkortning i den årliga undervisningen, förorsakad av varannandagsläs-ning eller särskilda lokala förhållanden, exempelvis fäbodslivet i vissa bygder. Att låta en sjunde klass av det senare slaget ersätta en del av fortsättningsskolan torde icke böra ifrågasättas. Vid sådant förhållande fann överstyrelsen det icke välbetänkt, att bestämmelser utfärdades med en sa allmän avfattning, att en sjunde folkskolklass, oberoende av dess organisation och undervisningens beskaffenhet, skulle utan vidare kunna förklaras ersätta fortsättningsskolkurs. Enligt överstyrelsens mening borde visserligen möjlighet beredas att, där sa befinnes vara till fördel för skolväsendet, ordna lärjungarnas övergång från folkskolan till fortsättningsskolan på sätt, som av motionären föreslagits, men medgivande till sådan anordning borde dock meddelas endast av k. m:t eller skolöverstyrelsen efter av vederbörande skolstyrelse därom ingiven ansökning och på grund av prövning i varje särskilt fall.
Såsom ett nödvändigt villkor för dylikt medgivande framhöll överstyrelsen, att uti lärokursen för sjunde folkskolklassen borde upptagas det väsentligaste av vad som meddelas i första årskursen vid distriktets fortsättningsskolor. För en tillfredsställande omläggning av undervisningen i sådan riktning, vore emellertid erforderligt, att skoldistrikten erhölle större frihet an de nu äga att på lämpligaste sätt anpassa arbetet inom den sjunde klassen efter de inom distriktet rådande förhållandena, en frihet, som även från andra synpunkter måste anses önskvärd. Enligt överstyrelsens me-
ning vore det ock behövligt, att det.i samband med den ifrågasatta förändringen beträffande övergången till fortsättningsskolan från sjunde folkskolklassen även toges under övervägande, huruvida icke en revision av de nuvarande bestämmelserna angående förhållandet mellan fortsättningsskolan och andra överbyggnader på folkskolan vore av behovet påkallad.
Ehuru överstyrelsen sålunda på anförda skäl icke ansåg sig kunna tillstyrka bifall till motionärens slutyrkande, fann den dock skäl tala för att motionen på sa sätt vunne beaktande, att det föranstaltades en utredning av hithörande förhållanden och särskilt angående under vilka former och förutsättningar, fortsättningsskolstyrelse skulle kunna beviljas rätt medgiva lärjunge, som med godkänt betyg avgått från obligatorisk sjunde folkskolklass, någon inskränkning i fullgörandet av hans fortsättningsskolplikt, ävensom att förslag utarbetades till sådana jämkningar i gällande författningsbestämmelser, som på grund av den företagna utredningen kunde finnas erforderliga.
Till vad överstyrelsen sålunda anfört anslöt sig utskottet i allt väsentligt uti sitt över motionen avgivna utlåtande och i överensstämmelse med utskottets förslag beslutade riksdagen en skrivelse till k. m:t med hemställan, att k. m:t täcktes efter nödig utredning vidtaga åtgärder för sådan ändring i fortsättnings-skolstadgan, att skoldistrikt med obligatorisk sjunde folkskolklass må kunna anordna fortsättningsskola med ettårig kurs. Utskottet förutsatte i sitt utlåtande, att beslut angående de nödiga ändringarna i fortsättiiingsskolstadgan må kunna fattas före utgången av den för fortsätt-niiigsskolan bestämda övergångstiden.
Under den närmaste framtiden torde man sålunda ha att förvänta en utredning av här berörda förhållanden samt på grundvalen av denna utredning utarbetade förslag till ändringar i fortsätt-ningsskolstadgaii i den riktning, som av riksdagen beslutats.
I fråga om dessa ändringar synes det emellertid vara välbetänkt, att en viss varsamhet iakttages. Till de svårigheter, som uppstått inom en del samhällen, bör givetvis skälig hänsyn tagas, men de böra dock ej få utöva något alltför stort inflytande på frågans avgörande. Det bör nämligen icke förglömmas, att de nya fortsättningsskolorna igångsatts under en därför synnerligen ogynnsamm tid av starkt ekonomiskt betryck, vilket medfört, att svårigheterna därvid blivit större an vad som sannolikt blivit fallet under mera normala förhållanden. Och det bör vara helt uteslutet, att den synpunkten far göra sig gällande, att fortsättnings-skolan ar ett mer eller mindre nödvändigt ont, som det gäller att komma undan sa lindrigt som möjligt. Tillbörlig hänsyn bör ock tagas till sådana samhällen, där man redan på sjuårig folkskola anordnat eller håller på att an-
ordna tvåårig fortsättningsskola eller annan överbyggnad avsedd att ersätta denna. Det gäller att se till, att de åtgärder, som komma att vidtagas rörande fortsättniiigsskolaii i syfte att befordra en önskvärd utveckling av folkskolan icke komma att bryta ner, vad som redan byggts upp för främjande av de ungas utbildning efter avgången från folkskolan eller sa försvaga fortsättnings-skolaii, att denna sättes ur stånd att fylla den betydelsefulla uppgift, som genom riksdagens beslut blivit den förelagd. I varje fall bör det icke komma i fråga att medgiva någon avkortning i den av riksdagen för folkskola och fortsättnings sk ola fastställda obligatoriska undervisningstiden av sammanlagt minst åtta ar.
Den nya fortsättningsskolan ar ännu en späd planta i sin första växt. Trots allehanda ogynnsamma förhållanden, har den dock i yttre måtto utvecklat sig i ungefär den omfattning, som man trodde sig kunna förvänta. Enligt beräkningar grundade på uppgifter angående under ar 1923 till fortsättnings s kolorna utbetalade statsbidrag funnos i dessa skolor under nämnda ar omkring 5,300 under-visningsavdelniiigar.
Liksom allt, som ar växande, ar även fortsättningsskolan för sin fortsatta utveckling i behov av skydd och omvårdnad. Den har kommit till först efter många års strävan och arbete, ej minst från lärarkårens sida. På lärarkårens intresse för fortsättningsskolan och dess villighet att åtaga sig det krävande arbetet i densamma beror i främsta rummet, huruvida denna skola skall kunna motsvara vad man av den hoppats och väntat. Men de lärare, som påtaga sig detta maktpåliggande värv, böra då ock äga rätt att påräkna stöd och hjälp i sina strävanden av vederbörande myndigheter och samhällets alla övriga aii-svarskännande medlemmar. Ännu kräves dock mycket upplysningsarbete, innan behovet och betydelsen av en ordnad fortsatt utbildning för den från folkskolan utgångna ungdomen trängt igenom i det allmänna medvetandet. Mycket återstår ock att göra i fråga om fort-sättningsskolans inre verksamhet, för att denna skola på ett tillfredsställande sätt skall kunna fylla sin uppgift samt tillvinna sig såväl lärjungarnas som målsmännens förtroende och sympati. Arbetet härmed kan dock till huvudsaklig del utföras endast av dem, som stå mitt uppe i skolans liv och gärning. Mångenstädes ar man emellertid på god väg härutinnan.
Enligt en uppgift i en av våra skoltidningar vittnade för kort tid sedan vid ett folkskolförbundsmöte en skolrådsord-förande, att fortsättningsskolan uti det skoldistrikt, inom vilket han verkade, blivit populär bland ungdomen. Låt oss hoppas, att vi sa småningom skola nå därhän, att det vittnesbördet kommer att gälla var fortsättningsskola i det hela.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>