Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1040
SVENSK LÄRARETIDNING.
Nr 52
styrelsen att verkställa utredning och till k. m:t inkomma med förslag till gymnastikinspektionens ändamålsenliga ordnande.
Stödd på folkskolinspektörernas uttalande och egna undersökningar vitsordar skolöverstyrelsen det stora gagn, som gymnastikinspektionen onekligen har medfört, och framhåller, att den förmärkta ändring i åskådningssätt till förmån för ett ökat uppskattande av den fysiska fostrans betydelse till väsentlig del måste tillskrivas gymnastikinspektörernas oavbrutna sakliga och vederhäftiga upplysningsverksamhet.
Skolöverstyrelsen föreslår, att gymnastikinspektörernas framtida uppgifter må omfatta dels en vidgad instruktionsverksamhet, dels en rådgivande verksamhet åt skolmyndigheter och statens folkskolinspektörer beträffande den fysiska fostran, dels slutligen en mera begränsad inspektion i rikets folkskolor m. fl. läroanstalter. Däremot bör det fortlöpande regelbundna Övervakandet åligga statens folkskolinspektörer. Skolöverstyrelsen ifrågasätter även, att benämningen gym-n&stikinspeJctör utbytes mot konsulent eller instruktör, utan att härom framlägga något förslag. Överstyrelsen angiver, att avsikten ar att medverka till en inskränkning av antalet tjänstgörande inspektörer till omkring 15.
Hela kostnaden för den omlagda inspektionen fördelar sig sålunda:
till arvoden åt gymnastikinspektörer ..........-......................... 26,000 kr.
» ersättning för expenser ......... 3,000 »
» res- och dagtraktamente......- 40000 »
S:a 69,000 kr.
Skolöverstyrelsens förslag avser en provisorisk omläggning av gymnastikinspek-tionen och skall säkerligen effektivt kunna bidraga till avskrivning av det irriterande wspektionsmomentet. Överstyrelsens tveksamhet i fråga om gymnasii k inspektörernas titelförändring ar emellertid ägnad ingiva farhågor för att inspektion trots allt skall komma att fortgå på ett och annat håll. Redan titeln bör klart angiva tjänstuppdragets natur. Den spar-samhetsiver, som varit anledning till riksdagens intresse för denna skolfråga och som föranlett skolöverstyrelsen att föreslå en nedskrivning av omkostnaderna med omkring 30 % ar likaledes högst beklaglig. Endast den, som tror sig ha funnit »de vises sten», må ha rätt att tala om obehövligheten av ordnad gymnastikinstruktion. Erfarenheterna från gymnastikkonsulenternas arbete i landets bada största städer utgöra de starkast tänkbara bevis för hur folkskollärarnas intresse, håg och fallenhet Jean utnyttjas till fromma för undervisningen. Det ligger i öppen dag, att gymnastikkonsulenternas verksamhet blir fruktbärande endast under förutsättning att va/je lärare och lärarinna i vårt land får hjälp i samma utsträckning som lärarpersonalen i de båda nämnda städerna. Antalet gymnastikkonsulenter måste där-
för snarare över- an understiga f. n. förefintligt antal gymnastikinspektörer, eljest kommer det åstundade resultatet att utebli. Till jämförelse kan nämnas, att i Danmark äro icke mindre an 20 gymnastikkonsulenter verksamma. Därtill kommer en gymnastikinspektör, som ar undervisningsministeriets konsulent för fysisk fostran.
Tillräckligt antal gymnastikkonsulenter med erforderliga kvalifikationer ar emellertid ej tillfinnandes. Denna brist kan täckas först om några ar, då en verklig tillströmning av folkskollärare till gymnastisk" utbildningsanstalt kommit till stånd. Utan att vilja framställa något förslag vill jag som min åsikt uttala, att de medel, som genom av skolöverstyrelsen föreslagen omläggning av inspektionsverksamheten skulle bli disponibla, böra i första hand anslås som understöd åt civila gymnastikstuderande. Alltsedan början av 1800-talet ha militära elever vid G. C. I. åtnjutit förmånen att få uppbära full lön och rikligt tilltagna dagtraktamenten, vilka sistnämnda för samtliga elever under ett av de senare åren uppgingo till omkring 65,000 kronor. Det ar högt på tiden, att statsmakterna, som ytterst bära ansvaret för oefterrättliga förhållanden, börja tänka på att kraftigt söka främja skolgymnastikens renässans genom att ekonomiskt stödja folkskollärares och övriga civila personers gymnastikstudier.
Riksdagens och regeringens brist på intresse och förståelse för fysisk fostran framgår måhända tydligast av åtgärden att indraga de av kåren allmänt uppskattade och prisade fortbildningskurserna i gymnastik. Den sittande kommittén för G. C. I:s och gymnastikundervisningens omorganisation har förvisso en stor uppgift sig förelagd.
Utöver i »förslag till uttalande» framlagda synpunkter tillåter jag mig slutligen att skissera ett framtidsprogram for gymnastik-, lek- och idrottsundervisningens främjande, vilket en gång genomfört skulle giva vårt land en organisation, till sina verkningar överlägsen de i olika länder redan delvis funktionerande militära organisationerna.
För att fysisk fostran skall kunna bringas till organisk samhörighet med övrig skolutbildning ar det önskvärt, att inom skolöverstyrelsen en rotel för fysisk fostran upprättas med ett undervisningsråd som föreståndare. Denne, som givetvis bör vara en pedagogiskt skolad gymnast, bör anförtros högsta överinseendet av all gymnastik-, lek- och idrottsundervisning inom skolöverstyrelsen underlydande undervisningsanstalter, till vilka högskolan för fysisk fostran jämväl bör räknas. Undervisningsrådet för fysisk fostran bör alltså
handlägga alla frågor, som höra till fysisk fostran, dess befrämjande såväl i fråga om undervisning som i organisatoriskt avseende beträffande nybyggnader, lekplatser, tillsättandet av gymna-stiklärarbefattningar m. m.,
verkställa inspektion av gymnastikundervisningen vid högskolan för fysisk fostran och vid seminarierna,
utöva överinseende över all annan till fysisk fostran hörande undervisning inom landets skolväsen samt
övervaka gymnastikkonsulenternas verksamhet.
Hel- eller halvtidsläsning.
Inledningsföredrag av J. Z. Bohlin.
I vår första folkskolstadga angavs varjedagsläsning såsom det normala. Halvtidsläsning i form av läsning varannan dag var också under folkskolans första ar något sa gott som okänt. Efter ar 1864, då ett kungl, cirkulär föreskrev övergång från den förut använda lan-kastermetoden, som medgav samtidig undervisning åt ett mycket stort antal barn, till direkt undervisning av läraren själv, fordrades flera lärare och flera lokaler, och, då sådana ej kunde anskaffas, tillgrep man såsom en nödfallsåtgärd avdelningsläsning på det sätt, att den ena avdelningen gick på förmiddagen och den andra på eftermiddagen. Nästa steg var, att inspektörerna läto dessa avdelningar gå varannan dag, och sa var man framme vid halvtidsläsningen i dess vanligaste form. I den första normalplanen för rikets folkskolor, som utkom 1878, gjordes det felgreppet, att halvtidsläsande skolor där upptogos såsom normala, och sedan gick det fort baklänges mot halvtidsläsning. Antalet skolor, som övergingo från hel- till haivtidsläsning, Ökades oupphörligt. Under tiden närmast före 1896 ökades detta antal årligen med 40, under femårsperioden 1896- 1900 var det uppe i 93 per ar.
Ännu 1912 var ställningen sa bedrövlig, att Östergötland hade 319 halvtidsläsande mot 68 heltidsläsande och Västergötland 629 halvtidsläsande mot 70 heltidsläsande folkskolor (småskolorna ej inräknade). Oaktat folkskolstadgan, som ju bestämde vad som i sådant hänseende var lag, fortfarande angav heltidsläsning såsom det normala, hade halvtidsläsning å många orter blivit regel. Och fastän skolor med avkortad lästid endast skulle få förekomma, där medellöshet och särskilt svåra lokala förhållanden lade hinder i vägen för en skolform med heltidsläsning, ståtade Väster- och Östergötland, de förmögna provinserna med de små socknarna och de relativt korta skolvägarna, i första ledet bland halvtidsläsarna.
Äntligen fick man på olika håll upp ögonen för faran av denna utveckling bakåt. Det demokratiska genombrottets tid nalkades och det märktes, att nya krafter började göra sig gällande på olika områden, även folkskolans. Den ar 1900 utfärdade nya normalplanen för folkskolorna sade bestämt ifrån, att skolformer med avknappad lästid endast finge förekomma, där lokala förhållanden och medellöshet betingade sådana anordningar,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
