Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nr 52
SVENSK LÄRARETIDNING.
1043
Slutligen må det tillåtas mig att fritaga mig från beskyllningen för »medveten osanning». Denna grundar arbetsutskottet tydligen på mitt yttrande, att »vid den i ar hållna kongressen var det blott 9 stadslärarkårer, som läto representera sig. Bland de uteblivna befunno sig Göteborg och Malmö». Jag vill styrka min uppgift, vad det gäller Göteborg - i övrigt har den icke bestritts - med ett utdrag av »Protokoll fört vid sammanträde med de manliga medlemmarna av Göteborgs folkskollärarkår å Hvitfeldts-skolans aula den 28 februari 1924». Sammanträdet i fråga hade utlysts for att kåren skulle taga ställning till de större städernas lärarkongresser. I protokollet heter det i
§4.
»Diskussionen härom öppnades av hr J. O. Österling - - - (som) yrkade på att inga ombud skulle sändas till kongressen i påsk».
§5.
Diskussionen förklarades därefter avslutad. Vid därpå företagen omröstning antogs hr Österlings förslag utan votering, vadan kåren alltså beslutade att icke sända ombud till kongressen i påsk.
§6.
Göteborg som ovan
David Hage. J usterat:
Axel Hedfors. Thure Kopp.» Ratt utdraget intygar: Thure Kopp.
Eftersom det enligt kongressernas stadgar ar lärarna i anslutna städer, som skola utse ombud, har Göteborg icke kunnat vara representerat vid den i ar hållna kongressen.
Att Göteborgs folkskollärarsällskap sände 7 ombud ar mig icke obekant. Men det ar också för arbetsutskottet bekant, att dessa ombud uttryckligen valdes som representanter för Göteborgs folkskollärarsällskap, ehuru man på visst håll velat ge dem sken av att företräda Göteborg, enkannerligen dess lärarkår, ett förhållande som bekräftats vid förfrågan hos ledningen för sällskapet i fråga. Jag står alltjämt för mitt påstående.
Till sist vill jag endast påpeka, att jag i min förra artikel icke yttrade mig om kongressernas verksamhet, sådan den har varit utom i det, att de icke förmått framlägga ett samlande program. Vad jag mest sysslade med var förhållandena sådana de äro och kunna komma att te sig.
Göteborg den 22 sept. 1924.
Viktor Fredriksson.
Hr Fredrikssons anfall på folkskol-lärarkongresserna, då han i Sv. Ltg nr 37 förebrår sagda kongresser »söndringstendenser», synes oss, om något, vara präglat av söndringens anda.
Inom Sveriges allmänna folkskollärarförening händer ibland, att två eller flera kretsar hålla gemensamma möten och fatta gemensamma beslut samt, då de sa finna lämpligt, göra gemensam framställning till föreningens centralstyrelse.
Icke faller det någon in att förklara dylikt gemensamt arbete inom föreningen för söndrande. Tvärtom måste det av varje klok föreningsmedlem anses förtjänstfullt och tacknämligt.
Sedan mer an 18 ar tillbaka ha föreningsmedlemmar i de större städerna samlats till särskilda kongresser och därvid haft gemensamma överläggningar i ämnen, som falla inom S. A. F:s verksamhetsområde, samt fattat beslut, vilka sedermera delgivits nämnda centralstyrelse. Sagda kongresser hava i vissa frågor tagit initiativ på samma sätt, som enskilda kretsar ofta gjort. Men an mer: genom kongressernas verksamhet hava ofta omfattande värdefulla utredningar verkställts, vilka kommit centralstyrelsen och S. A. F. till godo. Den, som varit med från nämnda kongressers början och följt dem under hela den gångna tiden, vet, att de aldrig vikit från den fullständiga lojalitetens väg, och att de just därför varit ägnade att i hög grad stärka samhörighetskänslan inom S. A. F.
Det säger sig självt, att ett dylikt intresserat, frivilligt påtaget och med stora uppoffringar utfört arbete i S. A.F:s tjänst måste skattas högt av var och en, som verkligen ar mån om föreningens utveckling och föreningsarbetets kraftiga bedrivande. Föreningens centralstyrelse har också mottagit detta arbete med tacksamhet och erkännande.
Red,
Ur vår praktik.
Tävlingsmoment i skolarbete.
All strävan i vårt arbete bland barnen på skolbänkarna går innerst ut på att komma framåt, och detta sa fort som möjligt.
Och för att fortast möjligt vinna framgången och nå målet får man tillgripa varje lovligt till buds stående medel. Aldrig förr har såsom just nu i våra dagar denna princip satt sin prägel på skolans arbete. Ja, man har gått ännu längre: Ett av målen har just blivit att söka upp och skapa fram nya metoder, nya hjälpmedel, nya äggande, framåt-drivande moment vid undervisningen.
Vad som särskilt ar ägnat att driva framåt, ar tävlingsmomentet såväl i det individuella arbetet som klasser eller grupper emellan. Ingenting kan som detta liva till ansträngning och göra viljan till framgång stark hos den arbetande.
Intet ar heller mera i stil med tidsandan. Tävlan ar tidens lösen. En lösen, som vinner genklang inom alla samhällsklasser. En lösen, som kan införas på snart sagt alla områden av såväl materiell som andlig natur. Vid framtidens skolor skola vi möta detta »Sesam» ute i de skolidrottsföreningar, som just nu ha börjat bildas mera på allvar i vårt land. Men vi skola också möta det, mera an hittills, inne i klassrummen, i det
intellektuella arbetet. Tror jag. - Jag tror det därför, att tävlan ar liv, och liv ar tävlan.
I såväl tal som skrift ha en del av ovanstående tankar förut framhållits. Min mening med denna uppsats ar endast att med några exempel från lärararbetet framhålla deras riktighet. Och för den skull tillåter jag mig i det följande relatera några erfarenheter, som jag själv gjort.
Det som av gammalt varit måttstocken på alla »kunskaper och färdigheter», äro ju betygssiffrorna eller -bokstäverna. Nog har »stora A» alltid varit det lockande målet för den verkligen strävsamme och intresserade eleven. Och sa fortfar det att bliva. Men det ar ändå ett, eller rättare två fel med det där stora A’t. För det första kan det komma först vid terminens, ja, i en del fall blott vid läsårets skit, och för det andra ar det långt ifrån alla, som ha intresse av att vinna det. Det gäller för läraren att skapa fram det intresset. Med andra ord: Han måste väcka elevernas lust för arbete. Medlen därför äro olika. Den gamla tidens medel var stryk. Den nya-tidens ar beröm. - Och framför allt det dagliga synliga beviset på eventuellt framåtskridande.
Ett exempel från läsningen: Jag hade en tid tillfälle att undervisa i en C 2-skola. Liksom mången annan lärare var jag ej sa särdeles förtjust över arbetet i småskolav delningen, vilket gick sa gränslöst sakta framåt. Särskilt var läsningen en källa till ständiga bekymmer. Kanske fordrade jag för mycket av småttingarna. Det vet jag icke, men vad jag vet ar, att alla möjliga medel försöktes. Både det traditionella »bakläxa» och den moderna metodikens medel på läsningens område. Men resultatet blev i alla fall icke det önskade.
Sa kom jag på tanken att göra en enkel betygstabell, där poängsiffror från l till 5 utmärkte läsfärdigheten hos varje elev pr lästimme (tabell l). Tabellen låg framme efter varje lästimme, sa att var och en kunde få se dagens resultat. Vid veckans slut hopsummerades poängen för alla lästimmarna fr. o. m. måndag t. o. m. lördag. På sa sätt kunde varje barn ständigt följa såväl sin egen som kamraternas utveckling dag för dag och vecka för vecka. Och jag överdriver ej, då jag påstår, att intresset härför var oerhört. Tävlingen satte sa helt s;"ii prägel på arbetet, att jag icke någonsin mera fick anledning att känna mig missbelåten med de framsteg, som gjordes. - Medlet att frambringa arbetslust var i detta fall enkelt men effektivt.
Eller välskrivningen. Då man har två klasser att undervisa samtidigt, kan det hända, att den tysta övningen ej kan tillses sa, som det vore önskligt. Man ar upptagen av sin muntliga lektion och har ej tillfälle att ägna sig åt dem, som for tillfället arbeta i välskrivniugshäf-tena. Följden blir ofta slarv och hastverk i deras arbete. Här måste då åter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
