Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nr 53
SVENSK LÄRAEETTDNING.
1065
veckor för de högre folkskolorna bör utökas till 38 veckor, oberäknad för inträdesprövningar eventuellt erforderlig tid. Därigenom vinnes också den rättvisa utjämningen, att högre folkskola med samma årliga undervisningstid som en kommunal mellanskola icke behöver åsamka skolområdet större utgifter för lärarnas avlöning an en skola av senare slaget.
Emellertid anser överstyrelsen, att möjligheten för de högre folkskolorna att erhålla ett mindre antal läsveckor an det i allmänhet gällande, efter k. m:ts beprövande i varje särskilt fall, även framdeles bör finnas.
Överstyrelsen finner lämpligt, att för lärare vid sådana skolor, d. v. s. vid skolor, som erhållit medgivande till en förkortad årlig lästid, ett avdrag med en trettioåttondel av den kontanta minimilönen äger rum för varje underskjutande arbetsvecka. Avdraget bör dock i varje fall begränsas till två trettioåttondelar av den kontanta minimilönen. I annat fall komme dessa lärare nämligen i en sämre ställning i avlönings-hänseende an för närvarande.
Under hänvisning till vad i annat sammanhang föreslagits beträffande lärarnas naturaförmåner och därav föranledda ändringar i avseende på placeringar i lönsystemet hemställer överstyrelsen
att k. m:t täcktes föreslå följande placering för ordinarie ämneslärare vid högre folkskolor, nämligen:
vid yrkesbestämda högre folkskolor och vid sådana allmänna högre folkskolor, som äro fyrklassiga eller enligt fastställda reglementen skola utvecklas till sådana:
manlig adjunktskompetent lärare i löngrad A 14 b,
kvinnlig adjunktskompetent lärare i löngrad B 14 b,
manlig icke adjunktskompetent lärare i löngrad A 14 a,
kvinnlig icke adjunktskompetent lärare i löngrad B 14 a:
vid l-3-klassiga allmänna högre folkskolor, därest k. m:t icke medgivit, att lärare må åtnjuta samma lönförmåner som lärare vid fyrklassig skola:
manlig adjunktskompetent lärare i löngrad A 14 a,
kvinnlig adjunktskompetent lärare i löngrad B 14 a,
manlig icke adjunktskompetent lärare i löngrad A 13,
kvinnlig icke adjunktskompetent lärare i löngrad B 13:
dock att, då den årliga arbetstiden understiger 38 arbetsveckor, avdrag skall ske å lärares kontanta minimiavlöning med en trettioåttondel för varje understigande vecka, dock ej för mer an två veckor.
Vad angår rektor hemställer överstyrelsen, att särskilt arvode till rektor må utgå med följande belopp, nämligen:
till rektor vid fyrklassig högre folkskola och till rektor vid sådan treklassig skola, som av k. m:t förklarats likvärdig med fyrklassig skola, med 1,500 kr. årligen, då antalet lär j UD gar understiger 250, och med 1,800 kr. årligen, då antalet lärjungar överstiger 250:
till rektor vid treklassig högre folkskola med 1,000 kr. årligen, då antalet lärjungar understiger 250, och med 1,300 kr. årligen, då antalet lärjungar överstiger 250, såvida icke k. m:t medgivit, att högre arvode må utgå; samt
till rektor vid tvåklassig högre folkskola med 500 kr. årligen: dock att till rektor, som ar ensam lärare vid högre folkskola, särskilt arvode icke må utgå.
I fråga om biträdande föreståndarinna föreslår överstyrelsen,
dels att rätten till arvode åt biträdande föreståndarinna utsträckes att omfatta jämväl sådan treklassig högre folkskola, som av e. k. m:t kan komma att förklaras likvärdig med fyrklassig högre folkskola.
dels att arvodet till biträdande föreståndarinna vid högre folkskola, där sådan föreståndarinna finnes anställd, höjes till 300 kr. årligen.
Vad icke ordinarie lärare vidkommer hemställer överstyrelsen, att ickeordinarie ämneslärare vid yrkesbestämda och allmänna högre folkskolor placeras på följande sätt, nämligen
adjunktskompetent manlig extra ’ordinarie eller vikarierande lärare i lönklass A 15,
adjunktskompetent kvinnlig sådan lärare i lönklass B 16,
icke adjunktskompetent manlig sådan lärare i lönklass A 14 och
icke adjunktskompetent kvinnlig sådan lärare i lönklass B 15,
i varje fall med rätt till uppflyttning i högre lönklass efter, av k. m:t angivna grunder.
Angående timlärare föreslår överstyrelsen,
att vid de högre folkskolorna göres samma åtskillnad som vid de allmänna läroverken mellan timlärare, vilka avlagt sådana examina och prov, som erfordras för adjunkts t j ans t vid allmänt läroverk, och övriga timlärare, samt
att timarvodena för ifrågavarande lärare vid de högre folkskolorna fastställas till de belopp, som äro föreslagna för motsvarande lärare vid de kommunala mellanskolorna och som angivas i § 32 mom. l punkt g av förslaget till avlönings-reglemente för lärare med flera befattningshavare vid statens undervisningsväsende.
Vad beträffar övningslärare finner överstyrelsen sig icke böra nu framlägga annat förslag an en hemställan om närmare utredningpå denna punkt, och i fråga om visst löntillägg för lärare i yrkesämne hemställer överstyrelsen, ätt erforderliga föreskrifter
givas i ett särskilt moment, som lämpligen torde kunna intagas i § 14 uti avlöningsreglementet.
Till slut har överstyrelsen avgivit detaljerat förslag angående statsbidrag till de högre folkskolorna.
Skolöverstyrelsens undervisningsstatistik.
Enligt vad oss meddelats, kommer skolöverstyrelsens undervisningsstatistik för redovisningsåret 1922-1923 i likhet med vad som var fallet närmast föregående ar icke att föreligga i tryck. Detta på grund av de inbesparingar å statens medel, som $u måste vidtagas. Förhållandet ar fcå mycket mera att beklaga, som denna statistik ar av utomordentligt värde i många avseenden. Ur statistiken för nämnda redovisningsåret hava vi emellertid genom byråchefen dr E. Göranssons välvilliga tillmötesgående blivit satta i tillfälle att meddela följande uppgifter, som äro av intresse for folkskolans lärarpersonal.
Under redovisningsåret hade skoldistrikten ökats från 2,438 till 2,441, läraravdelningarna i hela riket från 25,692 till 25,950, eller med 258, varemot undervisningsavdelningarna gått ned från 30,019 till 29,998 eller med 21. Även detta ar hade lärjungantalet minskats, nämligen från 705,454 till 700,467, således med 4,987. Den f öre-nämnda ökningen, sedd i samband med den sistnämnda minskningen, angiver tydligen en förbättring av skolväsendet sa till vida, att man fått ett något mindre antal lärjungar på vissa läraravdelningar. Medeltalet lärjungar per läraravdelning hade i landsbygdens skolor nedgått från 27,o till 26,5 och i städernas skolor frän 28,9 till 28,7.1 det stora hela hade således sagda medeltal nedgått med 0,4.
En särskilt glädjande utveckling erbjuder skolväsendet fortfarande beträffande skolformerna. Antalet lärjungar i heltidsläsande skolor hade sålunda ökats med 5,866 eller från 562,185 till 568,051, under det antalet lärjungar i de halvtidsläsande skolorna minskats med 10,«53 eller frän 143,269 till 132,416. Uttryckt i procent innebär detta, att lärjungantalet i de förra skolorna ökats från 79,7 till 81,i %, medan lärjungantalet i de senare nedgått från 20,3 till 18,9 %. Ar 1917 utgjorde sistberörda lärjung-antal 30,4 %.
Utvecklingen har emellertid tett sig mycket olika inom olika delar av landet. Främst står nu enligt den statistiska redogörelsen, vad landsbygden beträffar, Västmanlands och Kopparbergs län, där endast 1,8 % av bar»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
