Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
34
SVENSK LÄRARETIDNING.
Nr 3
ärenden, som på hans initiativ fattades av församling och landsting.
Denna släkten Petres sociala inriKt-ning och särskilt Hjalmar Petres framsynthet i fråga om folkskolan ooh hans varma hjärtelag gentemot dess lärarkår har gått i arv till sonen Torsten Petre. Häruti samt uti de erfarenheter Torsten Petre under sin verksamhet isom egendomsägare i olika bygder själv förvärvat genom den beröring han därvid haft med folkskolan samt dennas lärare och lärarinnor ävensom uti de båda makarnas idealistiska läggning och deras varma kärlek till vart land och folk har man att söka förklaringen till den gjorda donationen. Den, som känner donatorerna närmare, kan också lätt förstå, att de genom sin donation även velat agna en gard av aktning och vördnad åt minnet av den nian, som mer an någon annan i släkten arbetade och offrade för sina idéer och som anda in till döden brann av nitälskan for Sveriges barndomsskola och dess lärare.
Torsten Torevson Petre ar född på Hammarby den 17 januari 1863. Han idkade studier i Uppsala 1875-1881, genomgick lantbruksskola 1882–1883, liar under lång tid vistats utomlands, varit genom sin första fru godsägare i Provence och varit medarbetare i utländska tidskrifter, huvudsakligen franska. Torsten Petre ar en konstnärsnatur. Den har han tydligen fått i arv. Hans moder Helene Berg var dotter till hovsångaren I. A. Berg. Sina rika musikaliska anlag utvecklade han genom flitiga musikaliska studier för morfadern och för sådana mästare som J. A. Jo-sephsson samt Faure och Gounod i Paris. Med den sistnämnde stod han i allra närmaste förbindelse. Efter en grundlig utbildning framträdde han som tonsättare. Han har komponerat och utgivit över 200 pianokompositioner, ett 60-tal romanser, ballader och manskvartetter samt en del kammarmusik. Eftersom hans musik i mycket stor utsträckning inspirerats av det goda hemmet, fick han på sin 50-årsdag i tidningspressen hedersnamnet »Hemmets tonskald». Han har vidare ar 1913 utgivit diktsamlingen Flingor och flisor. Torsten Petre ar känd inom vida kretsar i utlandet, särskilt i Holland, Amerikas förenta stater, Indien och Australien. Under flera ar var han, såsom förut nämnts, godsägare i olika delar av landet. Starkt socialt intresserad som han
ar, ville han, att hans folk skulle ha det bra, och därför byggde han på sina gods flera nya arbetarbostäder. Under sin verksamhet som godsägare gjorde han också täta besök i folkskolorna, och med den impulsivitet, <som ar honom egen, hände det ibland, att han själv övertog undervisningen, Nu bor han i Stockholm och ser fortfarande bland sina käraste gäster lärare och lärarinnor vid folkskolorna.
Med hänsyn bi. a, till Torsten Petres 65-årsdag den 17 januari 1928 beslöt centralstyrelsen vid sitt nyligen hållna årssammanträde att kalla honom till hedersledamot av Sveriges allmänna folkskollärarförening.
J. Franzén.
97/7 (Sveriges ^Tblkskol-lärarkår.
kamrater, bållen alltid redligt samman i strid, i motgång som i fröjd och gamman i Gr vag ar dryg och stundom tung er hörda. ty sa - det fan c}, men ej alltid skörda.
stort ar fostrarns varv, skall stort
förbliva
att barnaviljan forma, kunskap giva Ull alla dem, som en gång skola svara för överiges värn och svenskbeten bevara.
9 man ej tröttas i att ädelt sträva, de svenskes hug och bildning sammanväva, att var och en sig lära må betvinga den split och avund, som oss nu förringa.
skolans uppgift ar att med sin om-
sorg, sin vård och fostran bygga upp den sköld-
borg, som skydda skall vår ungdoms spröda
sinnen och skänka åt de gamla ljusa minnen.
Qån derför fram i tro att seger vinna, blott den, som tvivlar, kan ej målet hinna, Qån fram att våg for nya slakten bana, mot ljuset ledda av kulturens fana! ffleJ starka bånder man 9 henne bara, symbolen av ert ansvar -*. överiges åra!
Borsten <T>etre. flum i923,
Rättskrivningsundervisningen.
Föredrag vid [fortbildningskurserna i Östersund och Sigtuna ar 1927 aiy Ernst Westberg.
(Forts. fr. nr 2.) Lareformer: avskrivning.
Hur skall nu undervisningen bedrivas på skolans olika stadier, sa att dessa principer må komma till sin ratt? Ty att blott tala om vikten av ordbyggnads-studium, fixeringsförmågans skärpande, ordbegreppens uppklarande m. m. lär inte hjälpa oss, om vi inte också ha sådana läroformer eller metoder, som tillgodose just dessa sidor hos undervisningen. Vi måste komma från teorierna till praktiken, men vi måste ha teorierna klara först, sa att inte vart förfaringssätt blott blir en ny slentrian i ersättning för en annan.
Den första undervisningen i rättskrivning utgöres, som vi veta, av avskrivning. Men avskrivningen kan liksom varje annan undervisning ge bättre eller sämre valuta, beroende på det sätt, varpa den anordnas. Den kan mekaniseras till död slentrian, och den kan pedagogiseras till en verklig med ämnets och barnets natur överensstämmande metod. Den mekaniska avskrivningen känna vi nog alla till liksom också hur foga fruktbärande den ar. Barnen sitta slött och intresselöst och skriva, det ena hoppar över en bokstav här, det andra där, somliga skriva bokstavs vis och titta oupphörligt i läsboken, andra visserligen ord vis men utan eftertanke på vare sig ordbyggnad eller ordbegrepp. När man på en sådan grund sedan vill bygga en högre undervisningsform, sa märker man, hur svag den ar, hur litet barnen verkligen lärt, hur de »slarva» o. s. v. Att den mekaniska avskrivningen kommit i vanrykte ar därför inte underligt, och då man inte haft någon annan form därför an denna, sa har man ansett avskrivningen själv betydelselös såsom läroform. Vad särskilt det ofta förekommade »slarvet» beträffar, kunde det kanske vara av intresse att något närmare ställa dess diagnos. Slarv skulle kunna definieras såsom en på bristande fysisk eller psykisk träning beroende ofullkomlighet hos kroppsliga eller själsliga organ. Slarvet vid skrivning härrör från en alltför litet uppövad fixeringsförmåga hos ögat och ar således ett bevis på att man förbisett detta moment vid undervisningen. Slarvet sitter således i ögonen och skall förekommas genom en särskild träning av dessa, Huru detta skall ske och huru även andra fordringar skola tillgodoses, skall jag söka visa, men först måste jag ingå på en närmare analys av själva avskrivningsproceduren.
For oss äldre ar ju avskrivning en synnerligen enkel övning. Vi känna ordbyggnaden, vi äga en klar uppfattning om ordbegreppet, och därför behöva vi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
