Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nr 6
SVENSK LÄRARETIDNING.
109
Vi er dog klar över ät valget fait på den nye kirkeminister ikke ’bare fordi han var Iserer, men likeså meget fordi han tillike var politiker. Det har også flere gånger vist sig, ät en skolemann hvor dyktig han enn har vsert, har kommet tilkort i det politiske intrigespill, hvis han ikke selv var bevandret i politikkens snirklede gånger og kunde beregne sitt publikum, finne frem de riktige skolesaker og det beleilige tidspunkt for å få dem fremmet.
Den nye kirkeminister er godt inne i alt hvad der vedkommer folkeskolen. Han har selv fått sin furste undervisning i en tarvelig utstyrt landsskole og har senere som lasrer erhvervet et inn-gående kjennskap både til landsskolen og byskolen, og som medlem av Stortingets skolekomite har han fått et f0r-stehånds kjennskap til den nedskjae-ringspolitikk som er f0rt mot folkeskolen i de sifste ar og til de forslag til reformer som foreligger, både i folkeskolen og laer er skolen.
Hvor meget eller hvor lite regjering-eii kan gjennemf0re på skolens område, er umulig å si på dette tidspunkt. Det vil bero på dens optreden i det hele tätt og den tillit den kan vinne hos de andre partier. Reg j er ingens erklaering; gir oss besk j ed om hvad den har satt sig som förste mål. Det heter i denne: »De reak-sjonaere f or andringer i skolelovene f ra de siste ar vil bli foreslått ophevet». Efter valgenes utfall er der et sterkt fler-tall mot den avgått e reglerings ned-skjseringslinje i folkeskolen, og efter de skarpe motsetninger som kom til orde under behandlingen av denne sak i Stortinget, vil dette flertall neppe vike tilbake for allerede nu å opheve de ved-tatte forandringer. Men dette koster månge penger, og1 inan gj0r derför ret-test i ikke å Stille altfor store forvent-ninger til en lovf orandring1. Sa er ,sp0rs-målet: hvorledes stiller r eg j er ingen sig til laarerutdannelsen og den veldige overproduksjon av laerere ? Vil den föreslå virkningsfulle forholdsregler for snarest mulig å bringe oss över i normale forhold? og vil den benytte det beleilige tidspunkt til nu å gå över til fire-årigt Igererutdannelse 1 Intet av de politiske partier liar hittil hatt anledning til å ta ståndpunkt til denne sak, fordi den aldri har foreligget til behandling i Stortinget, Og enhetsskolen - hvor meget av denne reform kan re-g j er ingen få gjennemf^rt ? Den må nok-så snart bestemme sig, hvis den skall kunne bringe disse saker inn for inne-vasreiide Storting-samling, og man må derför forel^big avvente utviklingens gäng.
Kirke- og undervisningsminister iSteiimes er födt i 188’6 i 0rsta på S,0ndm0r.
iSteines begynte 14 ar gainmel på jordar-ueid, drev senere fiske i tre ar og var et par ar i statens ring- og nierkevesen. I 1907-10 gjennemgikk han Volda Isererskole og var derefter et par ar Iserer i Namdalen. Derfra kom han til Rjiikan, hvor han i 1920 blev ansatt som skolebéstyrer. Han er således kjent med livs/forholdene i de iorskjelligste deler av
landet, også de forhold hvorunder skolen månge stéds må kjempe.
I Tinn har Steinnes tätt virksom del i kommunens anliggender; han har således vsert medlem av herredsstyre og formannskap siden 1915. ’Samtidig har han »kaffet sig et kjent navn, og det långt utenfor Telemark, som en dyktig agitator og foredragsholder. Sgerlig er det skolesporsmålene og folkeoplys-ningen i det hele som har ligget ham på hjer-te. Ban er også forfatter av flere populsere skolebrosjyrer, som har fått »stor utbredelse.
Han har som tingmann siden 1922 hele tiden hatt sin plass i skolekomiteen, hvor han har nedlagt et dyktig arbeide.
Kongress fur Heilpädagogik.
Die Gesellschaft fur Heilpädagogik, Sitz Munchen (Vosstr. 12/11), veranstal-tet vom 11. bis 14. April 1928 in Leipzig (Universitet) den 4. Kongress fur Heilpädagogik. Der Kongress wendet sich an Interessenten der Arerschieden-sten Beruf e, die auf dem Gebiete der Heilpädagogik in Forschung und Praxis arbeiten. Die bisherigen Kongresse in Munchen ver samme] t en Kunder t e von Heilpädagogen, Psychiater, Seelsorger, Kinderärzte, Psyehologen, Hilfsschul-, Taubstummen-, Schwerhörigen-, Blin-den-, Kriippellehrer, Verwaltungisbe-amte, Jugendrichter, Jugendämter, Fursorger, Vormunder, Berufsberater, An-staltserzieher u. s. f. zu gemeinsamer Arbeit am Wohle der Jugend.
Die Beferate und Vorträge des heuri-gen 4. Kongresseis f lir Heilpädagogik befasisen sich mit den neuen Richtungen und Ergebnissen der allgemeinen und experimentellen Psiychologie, neuen psychologischen Untersuchungen iiber das abnorme Kind, Denken und Spre-chen des taubstummen Kindes, Heilpädagogik und Kinderheilkunde, heilpäda-gogischer Friilibehandlung und Nach-fursorge äller Defekten, Sonderschulwe-sen, heilpädagogischer Nachfursorge, Heilpädagogik und Beruf sberatung, Lehrwerkstätten, Heilpädagogik und Strafvollzug, heilpädagogischen Metlio-den in der Behandlung Geisteskranker, Enzephalitis.
Die Rednerliste entlnält die Namen der Fuhrenden auf dem Gesamtgebiete der Heilpädagogik und Ihrén Grenzge-bieten aus Deutschlaud, Oesterreich, Ungarn, Tschechoislowakei und Schweiz. Zahlreiche Fuhrungen und Besichti-gurigen und eine Ausstellung werden heilpädagogivsche Ideen in ihrer Ver-wirklichung zeigen. So wird der Kongress wieder iiber den iieuesten Stånd der wmsen&chaiftlichen Forschung und der allgemeinen Fortsichritte auf dem Geisamtgebiete der Heilpädagogik orien-t i er en.
Das ausfuhrliche Programm, das im Februar erscheiiit, Avird auf Wunsch gerne kostenfrei zugesandt, man wolle sich dazu der anliegenden Postkarte be-dienen.
GeselLschaft fiir Heilpädagogik /. A. Erwin Lesch, Geschäftsfuhrer. Munchen 9, Vosstrasae 12/2.
a ord.
Tank om..
»Tank om ...» - hur mången har ej uttalat de orden, vanligen förbundna med ett eller annat ouppnåeligt mal. Sveriges folkskol-kår har i dessa dagar all anledning sucka: »tänk om ...» då det gäller lömf rågan.
Elgentligeii ar det ju tröstlöst och kanske även meningslöst att of’fra flera ord på lön-1 r agan. Dock kan (undertecknad ej låta bli dra några paralleller beträffande lönpolitik i »vardagslag». För ej sa länge sedan bevistade jag en lärares 60-årsdag - avskedsdagen med skolan. Från skilda håll framhölls det viktiga och ansvursfidla varv, som påvilar en folkskolans lärare, betonades folkskolans vittomfattande verksamhet i uppfostrande och undervisande syfte m. m. i gammal känd stil, som nog mina ärade kamrater landet runt iå hora vid skolhusinvigningar eller lärares personliga bemärkelsedagar. Detta ar ju enbart glädjande, uppmuntran behöva vi alla. Men - och i detta fall ett mycket betydelsefullt men - en lärare lever ej allenast av granna ord! NI sköl-vänner i riksdag och samhälle, som vid skilda tillfällen kanske allt för rikt slösa ined er-kiännsamma ord om skolan, låten orden följas av handling! Visa med edra röster i riksdagen, att Ni verkligen mena allvar med de vackra, orden, visa på kyrkostämmorna, att skolan ar for folkets barn ett hem, som bör omhuldas- och givas möjligheter for rikare utveckling !
Skol vänlighet få vi bevis iför i flera kommuner, men sa finnes också motsatsen, det ar då visst och sant. I landsortskommimernas budget ar det egentligen två stora utgiftsposter som dominera: folkskolan och fattigvården. Det ar inte fritt, att undertecknad häri tror sig spara orsaken till den ringaktning, som ofta visas skolans rättmätiga krav i ena eller andra avseendet. På många orter står sannerligen ofta (folkskolläraren på stämman som en tiggare - tiggande ’fattiga kronor for undervisningsmateriell e. d.
Mången lärare kan inte ens hoppas på förståelse hos allmogen - det låter iför mången som en överdrift, men den som känner nakna verkligheten ute i Svea rikes bygder, ger mig rätt. Vad ar orsaken ? Orsakerna iiro många - naturligtvis. En av de största ar och förblir dock det faktum, att i små kommuner läraren ståtar med högsta skatten. Hans inkomster måste ju då stå i samma proportion till s-oc-kenibornas, som hans skatt står till deras skattebelopp! Sådana bagateller som huvudlösa taxeringsvärden å gårdar och skogar eller deklarationer, där »på heder och samvete» bort-korrigeras till »utan heder och samvete» raknar 111*111 förstås inte med.
Den »kungliga svenska, avundsjukan» Tir ju ett känt (fenomen - f. n. ar det vår kar, som ar föremål ’for dess intresse. Apropos avundsjuka - när skall den dag randas, då vi lärare kunna å posten iå utkvittera »våra förskräckliga» löner, sa att hrr kassörer av skol-förbimdarart sluppe marteras sa som nu sker, när sedelbunten skall överbringas? Och anda begära lärarna högre lon! Höjden av oförskämdhet och ansvarslöshet! Korn med -sa många lönutredningar som en aldrig sa produktiv lönkommitte under åren sju hinner verkställa, tryck dem med fetstil och lat våra av »kungl, svenska avundsjukan» anfäktade vedersakare läsa dem - lika bergfasta äro de i sin övertygelse, att lärarna ha for höga löner. Vädja till sunt förnuft (ej Sunt För-nuift!), och du skall anda ifinna, att de anse folkskolkåren vara jordens mest of Ornö j samma släkte.
Trots allt detta kan man ändå - ja måste man saga: »Tank om ...» Kamrater, kanske den dagen randas, då vi verkligen få se stora mäns stora ord bringas till handling för vår lönfråga, då var kar far erfara, att den ej helt står utanför de normer, som diktera lösningen av likställdas lönfrågor. Vi måste vara optimistiska, ty sa visst som det finnes rätt-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
