Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
126
SVENSK LÄRARETIDNING.
Nr 7
den fäst, som skolroten gav i hennes skola, talade, förutom skolrotens talesman, skolrådets ordf., kyrkoherde Lindman, kommunalfullmäktiges ordf. samt f. överlärare Lundkvist i erkännsamma ordalag ooh tackade 60-åringen för lång och trogen tjänst.
Fröken A. hade, framhölls det, under alla dessa ar gett skolan allt sitt intresse, samt aldrig vikit från det mål, hon satte upp som ung, att fostra den ungdom hon haft i sin vård till religiösa och sedliga karaktärer. För allt detta samt för skicklighet och rättrådighet ville församlingen nu tacka henne
Vid högtidligheten utfördes sång av kyrkokören samt musik av organisten Viktor Andersson. Från den trakt, där jubilarens förfäder levat och verkat under många generationer, bringade skriftställaren B. Plage en hälsning. En rik skörd av blommor, presenter och telegram anlände.
Z.
Dödsfall.
A. Sölvén.
En av Göteborgs folkskollärarkårs äldsta och mera kända medlemmar Anders Sölvén har avlidit.
Han var ifödd 1849 i Kullings-Skövde, Älb. Efter att först ha varit anställd i handel genomgick han Ahlsborgs missionsskola och därefter seminariet i Växjö. Ar 1875 blev han knuten vid Göteborgs folkskolor. Först ar 1915 avgick han med pension efter att de senaste åren ha varit tillsyningslärare. Han sörjes närmast av maka, tre barn och barnbarn.
R. E. Malmborg.
F. slöjdläraren Rudolf Eugen Malmborg har avlidit på Långedrag.
Han var född 185)2 i Göteborg, där fadern var bildhuggare. Efter undervisning vid slöjdföreningens skola i Göteborg samt vid teknisk skola i Köpenhamn blev han verkmästare vid faderns snickerifabrik. -Ar 1878 antogs han till slöjdlärare vid Göteborgs folkskolor. Denna tjänst lämnade han först 1;920. Han hade varit verksam vid utställningen i Göte borg 1891 och i Chicago 1893 såsom biträde vid kommissariaten. Han efterlämnar maka samt tre barn och barnbarn.
B. Sundqvist.
I sitt hem i Bergsäng, Ekshärad, avled den l febr. f. folkskolläraren Bengt Sundkvist, 87 ar gammal.
Han var född i Gräs, iSunnemo. Genomgick i unga ar Karlstads seminarium och kom såsom folkskollärare till Ekshärad, där han anställdes såsom lärare i Ekshärads södra lä-rardistrikt. (Senare anställdes han vid Bergsäng, där han tjänstgjorde hela sin ordinarie tjänsttid. Hans sammanlagda tjänsttid såsom lärare i Ekshärads skoldistrikt utgör 47 ar. Han efterlämnar som närmast sörjande två döttrar.
»Barnet av i dag ar mannen av i morgon. Lär barnet sparsamhet, och morgondagens nation skall vara sparsam.»
Små droppar bilda havet.
Lev utan skuld, blir dig lyckan huld.
Den, som lever upp hela sin inkomst, blir förr eller senare beroende av andra.
»Vill du vara saker om att börja rätt, börja med att spara.»
The. Roosevelt.
Sveriges allmänna folkskollärarförening.
Centralstyrelsesammanträde.
Centralstyrelsen hade sammanträde i Stockholm den 6 februari. Samtliga ledamöter voro närvarande utom fröken Kar ola Pålsson, som av sjukdom var hindrad.
Vid sammanträdet behandlades i huvudsak frågor, som stodo i samband med den konferens, vilken hölls den 4 och 5 februari. Beträffande vårsammanträdet beslöts, att det skulle förläggas till den 29 mars och närmast följande dagar.
Från kretsmötena.
Västra Jämtlandskretsen höll extra möte i Mörsil den 2 febr., varvid folk-skolkarens lönfråga var föremål for ingående överläggning. Kretsen beslöt att skriftligen uppvakta länets riksdagsman och därvid anföra följande:
Sveriges folkskollärarkår - kvinnliga som manliga - har med spänd förväntan emotsett årets statsverksproposition i vad det angår kårens löner. Den hade emotsett proposition om definitiv lönreglering eller åtminstone om tillfällig lönförbättring, helst som det statsfinansiella laget enligt regeringens egen förklaring ar gott. De tre senaste årens motioner om tillfällig lönförbättring ha ju av riksdagen avslagits med angivande av ett enda skal: »det statsfinansiella läget», ooh detta ehuruväl både regering och riksdag- och isynnerhet statsutskottet - erkänt det berättigade i lärarkårens krav på lönreglering. I ar kan samma skal ej med fog åberopas.
Då nu vid innevarande ars riksdag motioner om tillfällig lönförbättring åt folkskolans och högre folkskolans lärare framburits i’ bada kamrarna, vänta ovan nämnda kårer, att deras sa länge förvägrade ratt äntligen skipas.
Kretsen ber få hänvisa till utredningen ooh den därpå grundade motiveringen i de i ärendet väckta motionerna samt framhålla följande :
att av de tjänstmannagrupper, för vilka staten bestämmer lönerna, lärarna äro nära nog de enda, som icke under den ar 1919 inledda lönregleringsperioden fått sina lömförhållan-den ordnade,
att folkskolans lärarkår i alla tider fått nöja sig med betydligt lägre löner an dem, som tillmätts andra med .folkskolans lärare jämförbara befattningshavare i allmän tjänst ooh alltjämt kvarhållas i en .synnerligen orättvis och missgynnad undantagsställning,
att fem ar förflutit sedan lärarlönkommit-téns betänkande framlades, utan att frän statsmakternas sida något åtgjorts för dess förverkligande, och
att folkskolans lärarkår icke, som flera andra lärarkårer, vilka eirhöllo lönreglering 1918, erhållit tillfällig lönfönbättring. Vidare vill kretsen framhålla, att ungefär hälften av den nu tjänstgörande lärarkåren vid folk- och småskolorna erhållit sin utbildning under och efter kristiden och därför ådragit sig studieskulder, som det ställer sig synnerligen svart att amortera och förränta med löner, som grundats på ett prisläge från 1914. Sveriges folkskollärarkår har med besvikelse funnit, att på grund av utebliven proposition i ärendet någon definitiv lönreglering vid årets riksdag icke kan ifrågakomma, men dess ratt
kan likväl i någon mån tillgodoses. V: a Jämtlandskretsen av Sveriges allmänna folkskollärarförening vill därför till Eder, hrr riksdagsmän i vart län, rikta en enträgen, allvarlig vädjan att genom bifall till motionerna bevilja ifrågavarande lärarkårer en tillfällig lönförbättring.
Södra Närkes lärarförening har haft extra möte i Askersund, varvid i lönfrågan gjordes följande uttalande, vilket skulle tillställas centralstyrelsens verkställande utskott:
Lärare och lärarinnor, tillhörande Södra Närkeskretsen av S. A. F., samlade till möte i Askersund den 4 febr. 1928, få härmed i lärarkårens lönfråga göra följande uttalande:
Den nu gällande lönregleringen för folkskolans lärarkår fastställdes av statsmakterna 1918. Denna lönreglering ar enligt de sakkunnigas betänkande av den 31 jan. 1920 rörande dyrtidstilläggen baserad på den prisnivå, som var gällande i mitten av 1914. Den 3 dec. 1920 tillsatte k. m: t en kommitté med uppdrag att utreda och inkomma med förslag till ny lönreglering för lärarkåren, och skulle utredningen slutföras sa tidigt, att propositionx härom kunde föreläggas 1922 års riksdag. Av olika skal blev emellertid kommitténs förslag färdigt först den 15 aug. 1923. Om behovet av en snar lönreglering yttrar kommittén: »Den lönstandard, som hittills varit folkskollärar-kåren beskärd, kan enligt kommitténs mening icke vidmakthållas, utan en rätt väsentlig ökning av densamma synes ofrånkomlig, därest man ar villig erkänna den betydelse folkskolan äger i det modärna samhällslivet och de anspråk, som i följd härav måste ställas på dess lärare.» Under de fem ar, som gatt, sedan lönkommittén framlade sitt förslag, ha inga förbättringar i lärarkårens löner vidtagits. Detta ar sa mycket mera anmärkningsvärt, som riksdagen sedan flera ar tillbaka beviljat tillfällig lönförbättring åt de flesta statens befattningshavare, vilka fingo sina löner reglerade samtidigt med lärarkåren. Det ar ej underligt, om inom kåren uppstått stämning av missmod och bitterhet. Vid 1925, 19i26 och 1927 årens riksdagar väcktes motioner om tillfällig lönförbättring, och statsutskottet har vid behandling av dessa motioner förklarat sig behjärta behovet av en snar lönreglering, men varje ’försök i den riktningen har av riksdagen avslagits under åberopande av statsfinansiella skäl. I ar kunna emellertid dessa skal ej med fog anföras mot åtgärder i lönifrågan, då det finansiella läget ar särdeles gynnsamt, i följd varav regeringen föreslagit riksdagen betydande skattsänkningar och taxeminskningar. Då inget iörslag från regeringens sida föreligger till lösning av lärarkårens lönfråga och någon proposition om tillfällig lönförbättring från regeringen ej kommer att föreläggas riksdagen enligt uttalande från ecklesiastikministern, vågar kåren uttala den förhoppningen, att riksdagen bifaller den av J. P. Johansson och Kuben Wagns-son i (första och Värner Rydén i andra kammaren väckta motionen i firågan och därigenom visa sig erkänna lärarkårens berättigade fordringar.
Västerbergslagskretsen. Styrelsen for denna krets, representerande 158 lärare i folk- oeh småskola, har gjort följande uttalande i lönfrågan:
Med besvikelse och förvåning ha folkskolans lärare erfarit, att k. m: t icke heller till 1928 års riksdag ansett sig böra framlägga förslag om vare sig definitiv lönreglering eller tillfällig lönförbättring åt dem.
iLärarlönkommittén, som tillsattes av regeringen 1920, erhöll i uppdrag att fullgöra sitt arbete sa att lönfrågan skulle kunna föreläggas 1922 ars riksdag, till vilken tid sålunda lönregleringen ställdes i utsikt. Ännu sex ar efter denna tid väntar folkskolans lärare förgäves icke blott på lönregleringen utan på
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
