Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
174
SVENSK LÄRARETIDNING.
Nr 10
Spånga skolväsen daterar sig från 1810.
Spånga folkskolväsen kan sagas datera sig från 1810, då en för Spånga och Järfälla gemensam skola upprättades å Julsta ägor norr om landsvägen mitt emot Lilla Tensta nuvarande Götmans tomt. Skolan kom till stånd efter mångårigt förarbete genom ekonomiska bidrag från enskilda personer. Den första grundläggande insatsen gjordes av hovmarskalken Baron Rudbeck å Staket, då han den 26 nov. 1798 donerade 111 RB 5 skilling 4 runstycken till en Scholein-rättning för Spånga och Järfälla församlingar, där - såsom han uttrycker sig - »ifrån .spädare ar barnens förstånd kunde upplysas och deras hjärta böjas till en varm känsla for Guds rätt och medborgerliga plikter». Och uttalade han den förhoppningen, att, om denna viktiga sak rätt bleve föreställd .socknarnas invånare, någon utväg tojxle finnas och något medel vidtagas att satta detta viktiga verk i fullbordan. Sa mycket lättare och fullkomligare torde detta kunna ske, som församlingarna hava ett betydligt sädesmagasin och behåldne kyrkokassor, varav aldrig en del torde kunna ädllare användas. Även torde icke socknarnas respektive possessdonater och andra förmögna invånare undandraga sig att av gott hjärta, var och en i sin mån bidraga till denna välgörande inrättning. Ar 1800 riktar församlingarnas dåvarande pastor E. Lindström en kraftig maning till sockenborna att lämna bidrag till skolans åstadkommande. Följande förtjänar anföras:
»Vördade Herrar och Egendomsägare inom dessa församlingar! Velen I undgå att se ibland Edera underhavande kärleken förkolna, iflit och trohet iförsvinna, ärligheten bliva sällsynt, dygden föraktas, sanningen äventyras och lasten tilltaga, sa behjärten denna omständighet och understödjen med en frivillig gåva denna kristliga inrättning. Gud, människors högste behärskare, påbjuder det, en skyldig erkänsla vid Herrans välgärningar fordrar, egen kärlek råder, det mänskliga eländet äskar och vadan påskyndar detta viktiga målets snara företagande. Den stora tillfredsställelsen att stifta sa mycket gott - befordra Guds ara och människors sällhet - vare härvid den gladaste belöning!»
Under närmaste aren efter 1800 skänktes av olika personer varierande belopp ävensom spannmål, och ar 1806 upplåts tomt å Julstads hemmans utmark, dock finge den ej överstiga 16 famnar i fyrkant. Den l juli 1810 hade man efter 12 ars förberedande arbete kommit ;så långt, att skolan kunde taga sin början. Instruktion antogs i sockenstämman den 9 sept, samma ar. Enligt denna ansågs, att skolmästaren skulle vara präst, Hans kallelse till tjänsten skulle anmälas till Consiistorium, som ägde att honom i tjänsten konstituera,
Den årliga lästiden omfattade tiden l febr.-midsommar och l sept,-13 dec. med daglig läsning under mörkare årstiden från 9-4 och under ljusare årstiden 8-6.
Dock - heter det - må skolmästaren någon gång uppmuntra barnen med en och an-
nan stunds frihet, ävensom han, vid passande tillfällen, under den vackrare årstiden bör fästa deras uppmärksamhet på Skaparens vishet, allmakt och nåd, som uti naturen framlyser.
Börande skolans läroämnen föreskrevs, att barnen först skulle lära läsa rent och redigt i bok med svenska och latinska bokstäver, därefter Luthers katekes och det redbaraste av Svebilii förklaring däröver. Dessutom borde ock skolmästaren undervisa de barn, som det åstundade, uti den enklare räknekonsten samt skrivning sa långt, att de kunde uppsätta en läslig mening. Därutöver ägde skolmästaren att mot särskild betalning1 gå de barn tillhanda, som åstundade att läsa, rakna eller skriva utöver vad förut nämnts. Tjänliga läroböcker i räknekonsten, åkerbruket, geografin och fäderneslandets historia måga även för de läraktigaste användas.
Kapitlet om skolagan inledes med följande anmärkningsvärda moment:
I all undervisning bor iakttagas saktmod och lampor, och ej utan högsta nödtvång kroppsstraff nyttjas, men val sådana bestraffningar, söm kunna inplanta känsla av eget varde och dess förlorande, samt tidigt leda barnen till den nyttiga kännedom, att varje dygd belönar och varje last straffar sig själv.
Skolans ledning skulle handhavas av pastor och komminister samt trenne ståndspersoner och trenne bönder. Rätt att begagna skolan tillkom alla barn inom Spånga och Järfälla socknar, och för dem, som inskrivits, var undervisningen sedan obligatorisk, tills minimi-kursen inhämtats. For erhållande av understöd till fattiga skolbarn skulle fore varje termins början från predikstolen kungöras antalet sådana barn med uppmaning till församlingsborna att lämna understöd i penningar eller matvaror.-De ädelmodiga givarnas namn och gravor skulle därpå följande söndag från predikstolen uppräknas.
Skolmästarens avlöning utgjorde fri bostad och vedbrand jämte krydd- och kålgård. Bostaden bestod av 3 rum och kök samt 2 vindskammare. Av socknarnas spannmålsmagasin erhöll han 10 tunnor sad, hälften råg och hälften korn. Kontant ersättning skulle utgå med 50 riksdaler banko förutom särskild ersättning efter överenskommelse for undervisning utöver minimikursen. Dessutom skulle tillfalla honom tvänne kollekt er om året i vardera församling"-en. Med tillkomsten ar 1816 av Juliana Bergs å Radan donation på 8,000 riksdaler banko, varav 4,000 skulle tillhöra skolinrättningen, ökades den kontanta ersättningen till 125 rdr b: o och sedermera 1837 med räntan å Sergeant Elgströms donation på 500 rdr b: o, varmed donator avsåg - såsom han utrycker det - »att med tiden inkomsterna vid sysslan matte uppgå till jämngodhet ’av en åtminstone mindre komministra-tur, och inga ögonskenliga behov påskynda en skicklig lärares transport till annan ort,
Spånga blir eget skoldistrikt.
Den sålunda 1810 upprättade skolan fortsatte sin verksamhet .såsom en for Spånga och Järfälla gemensam skola till i mitten av 1840-talet, då särskild skola upprättas for Järfälla församling, som, därvid erhöll i utlösen Vs av värderingssumman å församlingarnas gemensamma skolhusbyggnad. Skilsmässan var en följd av bestämmelserna i den ar 1842 utkomna folkskolstadgan, vari föreskrevs, att i varje socken skulle efter en övergångstid av 5 ar vara upprättad minst en folkskola, såvida icke i undantagsfall en ringa folkmängd motiverade gemensam skola.
Ar 1847 förklarades Spånga församling utgöra ett eget skoldistrikt, och var nu den 1810 upprättade folkskolan Spånga församlings egen fasta folkskola, men också den endai med allenast l lä-
rare.
Frän l till 10 skolhus.
Först ar 1862 utökas skolväsendet med en småskola vid Vällingby, for vilken grosshandlare Cervin på Hässelby upplät hyresfritt husrum, bestående av en skolsal med enkel inredning, en kammare till rum åt läraren jämte del i kok och bakugn ävensom vedbrand och planteringsland. Skolan var avsedd for Hässelby trakt men skulle vara öppen for barn från alla delar av socknen och blev i verkligheten icke enbart småskola utan en s. k. mindre skola. Skolan var belägen på andra sidan om vägen mitt emot nuvarande skolhus, vilket senare till sin äldre del under 70-talet uppfördes av nämnde Cervin på egen bekostnad. Genom egendomsköp kom skolhuset under Råcksta och skänktes av grossh. Ljunglöv til Spånga församling. Som lärare vid denna mindre skola fungerade under flera ar inemot 70-talets slut en skräddare vid namn Lindberg.
Nästa utveckling av skolväsendet ar anordnandet av småskola - eller mindre skola - för Eåsta- och Silverdalstrakten ar 1872. Denna skola var åtminstone under några ar inrymd i den nuvarande gamla kafébyggnaden å Båsta-höjden. Samma ar 1872 blev nuvarande skolhuset vid kyrkan färdigt och togs följande ar i bruk. I syneprotokollet heter det: husets såväl yttre som inre var inget att anmärka emot, men de olika stora skorstenarna stöter det annars prydliga utseendet. Den stora salen var beräknad for 100 barn och den mindre för en småskola, som under närmaste åren kom till stånd. Ett av de nuvarande kapprummen upplåts till bostad åt kyrkvaktaren, som skulle ombesörja eldning, städning) och annan rengöring, men ägde han för dessa senare arbeten använda såväl fattighjonen som skolbarnen. I ersättning for sitt besvär skulle han erhålla 30 rdr årligen, vartill varje barn skulle bidraga med 25 öre i terminen utom i de fall, då föräldrarna åtnjöto fattigdel eller voro kända såsom ut-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
