Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nr 11
SVENSK LÄRARETIDNING.
205
tillställts ortens samtliga riksdagsmän med-vad jon till dem att medverka till en god lösning av frågan.
Ramnäskretsen beslutade vid sammanträde den l mars tillställa riksdagsmännen for Västmanlands län följande uttalande:
Med stor besvikelse har Ramnäs-kretsen av iS. A. F. erfarit, att k. m:t uraktlåtit framföra förslag om vare sig definitiv lönreglering eller tillfällig lönförbättring för folkskolans lärare.
Medan sa gott som alla andra tjänstmanna-grupper fått sina .lönförhållanden-ordnade, har folkskolans lärarkår fått vänta i sju hela ar efter lönkommitténs tillsättande, utan att det ringaste åtgjorts i saken, och detta i trots av att statsmakterna förklarat definitiv lönreglering för ifrågavarande kar vara behövlig. Fem hela ar ha också förflutit sedan lärarlönkom-mitténs förslag till lönreglering blev färdigt, men ar efter ar har frågan anda skjutits åt sidan. Det ar inte underligt, om folkskolans lärarkår i ett dylikt förfaringssätt av dess lönfråga ser en undervärdering av det arbete de dag för dag nedlägga i uppfostrans och undervisningens tjänst. Det ar heller inte underligt, om den arbetsglädje, som här mer an annars ar sa nödvändig for ett framgångsrikt arbete, förvänts till en bitter förstämning.
Ständigt har som skäl för statsmakternas hållning i folkskolkårens lönfråga framförts det statsfinansiella laget. Då emellertid detta i ar synes ljusare an på länge - och till och med tillåtit s’kattsänkningar - torde det skälet ej längre få anses bärande.
Då även innevarande ar ingenting alltså gjorts i frågan från regeringens sida, sätter folkskolans lärarkår sitt hopp till riksdagen, och vädja vi därför på det kraftigaste till riksdagens ledamöter att genom bifall till de i årets riksdag väckta motionerna bevilja folkskolans lärarkår den tillfälliga lönförbättring, som de för länge sedan rättvisligen bort tillerkännas.
Lärarmöte i Gävle.
Den 25 och 26 febr. voro över 300 lärare och lärarinnor från Gästrikland och norra Uppland samlade till möte i Gävle.
Sedan mötesdeltagarna unisont sjungit en av organist O. D. Lindvall nykomponerad gästrikesång, var mötet redo for den första föreläsningen, varvid rektor C. G. Helsten från Falun behandlade Arb&tsskolprincipen. i räkneundervisningen.
Inledningsvis påvisade talaren, att räkneundervisningen intar en jämförelsevis gynnad ställning på skolans schema, varjämte man kan påstå, att denna undervisning i stort sett ar ganska god, även om åtskilligt ännu återstår, innan den kan anses fullt tillfredsställande. Vid folkskolans räkneundervisning bör malet vara bibringande av färdighet i behandling av sådana uppgifter, som förekomma i det praktiska livet, varemot krångliga och konstlade uppgifter böra undvikas.
Efter dessa inledande ord kom föreläsaren över till den egentliga uppgiften, varvid han särskilt kom att uppehålla sig vid »arbetsprincipens» tilämpning vid inlärande av och räkning med sorter. For att kunskapen beträffande »sorterna», vilken ar sa nödvändig fö,r det praktiska livet, skall bliva fullt saker, ar det nödvändigt, att lämplig åskådningsma-teriell kommer till användning, och att denna materiell får handhavas av barnen själva.
Lektor Lorentz Bolin föreläste om Biologiundervisningen i folkskolan.
Föreläsaren drog skarpt i härnad mot det myckna systematiserande och den ytliga detaljgranskning, som vanligen förekommer vid biologiundervisning. Målet för denna undervisning bör icke vara innötande av en hel mängd oväsentligt och onyttigt minneskram utan det bör vara bibringande av »förståelse för och kärlek till naturen». Det ar av långt större betydelse för en rätt förståelse for de underbara lagar, som verka i naturen, att få följa en blommas uveckling från det ögonblick den siar ut de färgrika blombladen, tills frukten står färdigbildad, an att veta huru många blomblad den har, om stammen ar slät eller hårig m. m. sådant. Föreläsaren gav sa anvisning på ett flertal blommande växter lämpliga for ett dylikt studium, och vilka med lätthet kunna odlas i skolträdgården. Föreläsaren gav jämväl anvisningar rörande studiet av insekternas liv och deras betydelse for växtvärlden. Har man fått blicken öppen för växternas och insekternas förhållanden till varandra, inger detta en långt större respekt för naturen an den. allra noggrannaste detalj granskning någonsin mäktar ge. Tal. gav ock en mångfald anvisningar rörande exkursioner, groningsförsök och växtfysiologi-ska undersökningar. Även naturskydd och djurskydd fick sitt särskilda kapitel, varvid man bi. a. fick veta, att räven, vilken inrangerats bland de s. k. skadliga djuren, ar långt nyttigare an t. ex. haren, vilken betraktas som tämligen nyttig, därför att den duger att ata.
Föreläsningen mottogs med livliga bifallsyttringar.
Efter föreläsningarna upptogs till behandling frågan: Bör ett större skolmöte for Gästrikland komma till stånd under den närmaste tiden? med inspektör N. J. Jonsson som inledare.
Under diskussionen rörande denna fråga rådde fullständig enighet beträffande själva huvudfrågan: anordnande av ett möte, men beträffande mötets omfattning gingo meningarna i .sär. Många ansågo nämligen, att mötet borde utsträckas att omfatta hela länet. Slutligen beslöt mötet lämna möteskommittén i uppdrag att satta sig i förbindelse med lärarföreningarna i Hälsingland för att söka få utrönt, huruvida några sympatier for ett dylikt möte förefunnes därstädes, och, därest ingångna svar vore för mötet, anordna ett dylikt för hela länet.
På kvällen samlades ett 50-tal deltagare i Centralhotelet till ett samkväm, som blev synnerligen animerat, imed bi. a. många humoristiska anföranden och roliga och delvis »aktuella» visor.
På söndagen stod lektor Alf Hilding-er for hela programmet, vilket omfattade föreläsning dels om Arbetsskolprinci-pen i m*adersmålsund\ervi$ningen och dels Arbetsskolans huvudprinciper.
Beträffande grammatikundervisningen ansåg tal., att en god del av den där förefintliga terminologien kunde utmönstras. Vi fara vid grammatikundervisningen över för stora områden på bekostnad av grundligheten. Bättre att ingående behandla ett mindre område an ytligt ett större. Genom tankeutbyte mellan folkskolans och läroverkens lärare om vad som verkligen erfordrades i grammatiskt kunskapshänsende vid elevernas förflyttning till läroverk, skulle säkerligen en väsentlig begränsning kunna åvägabringas.
I de senare föreläsningarna påvisade tal., att arbetsskolan inte ar något nytt begrepp, även om det på senaste tiden aktualiserats. Inom vårt skolväsende har den principen länge följts, även om det ej skett i samma utsträckning som i t. ex. Amerika, där man kommit längst på den vägen, eller i Österrike. Att man kommit sa långt i Amerika berodde
enligt tal:s mening därpå, att man där ej vore bunden av någon tradition. Vad Österrike vidkommer, var skolan där allt för mekaniserad och efterbliven for att vid reformering ha något värdefullt att bygga på. Då det där gällde att omforma skolan, tog man, besmittad av de modärna idéerna, ett sa långt steg framåt, att det säkerligen dröjer länge, innan man där fått någon stadga i skolsystemet.
Beträffande svenska skolförhållanden kunna vi lugnt bygga vidare på vad vi redan ha utan att inlåta oss på några vågade expert ment, vilkas varde an sa länge äro omtvistade.
Malet för arbetsskolan ar att skapa arbets-dugliga människor. För att nå detta mål måste deras s j al v verksamhet och skapande förmåga i högsta grad tagas i anspråk. Barnens arbete skall vara produktivt och ej re-produktivt. Det gäller härvid att fånga barnets intresse, utan vilket intet produktivt arbete kan utvinnas.
Det på många givande synpunkter rika föredraget, vilket präglades av lugn, saklighet och ingående föntrolig:-het med ämnet, avtackades med kraftiga bifallsyttringar.
Efter föredragen fraimbar ordföranden ett varmt tack till alla dem, isom bidragit till att giva mötet ett sa rikt och omväxlande innehåll, och uttalade den förmodan, att många oklara begrepp rörande arbetsskolan nu blivit klarlagda.
I lärarkårens lönfråga antogs följande uttalande:
300 lärare från Gästrikland och norra Uppland, samlade till skolmöte i Gävle den 25 febr. 1928, göra härmed följande uttalande i lönfrågan:
.Med ar från ar ökad besvikelse ha vi konstaterat dels uteblivandet av regeringsproposition byggd på lärarlönkommitténs betänkande och dels uteblivandet av proposition om tillfällig lönförbättring. På samma gång beklaga vi det ode, som riksdagsmotionerna om tillfällig lönförbättring årligen rönt. Hos många bland oss har den tanken vunnit insteg, att vårt arbete i folkskolan skulle av statsmakterna anses vara av mindre värde an annan allmän tjänst. Vi förvänta emellertid nu, att Sveriges riksdag genom bifall till årets motioner i vår lönfråga giver ’Sveriges lärarkår något av den rättvisa, som den aldrig upphört att hoppas på av det svenska rättsamhället.
Mötet beslöt, att denna resolution skulle tillställas såväl stats- som finans-och ecklesiastikministrarna samt statsutskottets ordförande och de gästrik-ländska riksdagsmännen.
folkskolseminapiepna.
Efterprövning. Skolöverstyrelsen har hänvisat folkskolläraren W. F. Ljungqvist att vid f olkskolseiHiinariet i Linköping undergå efterprövning till folkskollärarexamen i ämnena kristendomskunskap, historia och geografi, folkskolläraren G. M. Lövgren att vid f olkskolsemi-nariet i Strängnäs undergå efterprövning till folkskollärarexamen i ämnena kristendomskunskap och geografi och folkskollärarinnan Evy E. Ljungström att vid f olkskolseminariet i Skara undergå efterprövning till folkskollärarexamen i ämnena ekonomilära samt psykologi och pedagogik.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
