Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nr 13
SVENSK LÄRARETIDNING.
237
.riksdagen haft en mening med detta uttalande.
Vad som skett ar, att regeringen anslutit sig- till högerns ståndpunkt och till Johan Bergmans. Högern far sin
vilja igenom!–––– Berömmet från
Svenska Dagbladet, att herr Almkvist fått en Lidnersk knäpp, passar bra som tack och karaktäristik åt den, ’som på detta sätt lägger i dagen sa storartade egenskaper. Den ekmanska regeringskonsten skulle väl ock lägga denna bravad med flickskolorna till sina övriga for att få sin fulländning i fråga om vinge! och karaktärslöshet och simpel opportunism. Ty något annat ar det
icke.–––––––-Hr Almkvist har med
denna ståndpunkt hamnat i öppna famnen på högern, ty vad som föreslås ar till punkt och pricka den rena och raka högerståndpunkten. Exklusiva privatskol- och överklassintressen ha fått sin vilja igenom, och det förundrar inte, att regeringen fått berömmande axelklappar från de högerorgan, som i skolfrågan allra extremast fört den reaktionära skolhögeriis talan.
dagen.
Den kommunala flickskolan.
Socialdemokraternas motioner.
I nr 10 och 11 framförde vi under rubriken »En reaktionär proposition» vissa anmärkningar mot de uttalanden och förslag, som framställts i k. m : ts proposition till riksdagen nr 116, angående statsbidrag till kommunala flickskolor m. m. I den remissdebatt, som med anledning av sagda proposition uppstod i riksdagen, gjordes liknande anmärkningar. Flera socialdemokratiska talare vände sig med stor skärpa mot förberörda förslag, och man kunde därför vänta, att de också skulle motionsvis söka mota dem. Sa har nu skett.
I riksdagens bada kamrar ha i anledning av k. m : ts proposition angående statsbidrag till kommunala flickskolor m. m. väckts två likalydande motioner, nr 288 i l : a och nr 461 i 2 : a kammaren. Den förra ar undertecknad av hrr Gr. Möller, Olof Olsson, E. Sandler, A. J. Bärg och E. Wigforss; den senare av P. Albin Hansson, Aug. Sävström, Arthur Engberg, A. Anderson i Råstock, C. J. Johansson i Uppmälby, Viktor Larsson, Edv. Johanson, Värner Rydén och Axel Lindqvist. Båda utmynna i den hemställan, 5
att riksdagen ville avslå k. m:ts proposition nr 116.
*För denna sin hemställan ha motionärerna framställt en utförlig motivering. Det har nämligen, säga de, synts dem nödvändigt att ställa hela problemet i en närmare belysning.
Motionärerna erinra först om de tidigare överväganden, som ägt rum i denna fråga och om departementschefens allmänna uttalanden till 1927 års riksdag. (Jfr Sv. Ltg nr 10!)
Innebörden av det av 1927 års riksdag fattade principbeslutet sammanfatta de sålunda:
att den kommunala flickskolan såsom allmänbildningsskola bor leda till ett mal, som i huvudsak motsvarar det genom realexamen vitsordade,
att skolan skall anknyta till folkskolans sjätte klass och omfatta 5 eller 6 årsklasser,
att skolan skall organiseras med beaktande av att ordnade övergångSimöjlig-heter till gymnasium öppnas, samt
att de ekonomiska förhållandena skola regleras i enlighet med i tillämpliga delar d^n ordning, som gäller om den kommunala mellanskolan.
Och genom citat från debatterna i riksdagen påvisa de att vederbörande departementschef då klart och otvetydigt sanktionerade den tolkning, som här framlagts.
Med avseende på flickskolans bildningsmål konstatera motionärerna, att departementschefen numera företräder en helt annan grundsyn an den, som vägledde honom under fjolårets skoldebatt, och erinra, att flickskolans allmänna bildningsmål hittills i princip närmast anslutit sig till realskolans och alls icke till gymnasiets.
Den skiljaktighet, saga de, som inför den allmänna meningen består mellan flickskolans och realskolans satt att tillgodose angivna bildningsmål, ligger for visso icke på det teoretiska planet. Den betingas av den praktiska inriktning på kvinnans ställning i hemmet, som flickskolan på grund av sin längre kurs kunnat skänka sina lärjungar genom att bereda stort utrymme åt de i ämnet husligt arbete ingående grenarna kvinnlig slöjd och hushållsgöromål. Häri ligger den väsentliga karaktärsskillnaden och ingalunda i omfånget av den teoretiska allmänbildningen eller sättet för dess meddelande.
Beträffande anknytning till folkskolan och antal klasser ha motionärerna uttalat samma uppfattning, för vilken Sy. Ltg i förenämnda nr 10 och 11 gjort -sig till tolk. I dessa frågor ha de levererat följande skarpa kritik:
I det f öregående hava vi uppvisat, att den kommunala flickskolans anknytning
till sjätte folkskolklassen - och uteslutande till denna - utgjorde en av huvudpunkterna i 1927 års principbeslut. Detta faktum, for övrigt vitsordat av både de sakkunniga och skolöverstyrelsen, lärer .sannf ärdligen icke kunna förnekas. När departementschefen nu for egen del går att intaga en helt annan ståndpunkt, vilken principiellt sammanfaller med den, som hävdades av reservanterna inom 1927 ars Skolutskott, men av båct& kamrarna underkändes, söker han sitt formella stod i det förhållandet, att det i 1927 ars proposition gjoroTa bindande uttalandet, som han säger, haift till »förutsättning, att den då ifrågavarande reformen komme att verkställas i huvudsak efter av mig i samma anförande närmare angivna allmänna riktlinjer. Nu har emellertid denna fråga inträtt i ett nytt läge, sedan genom riksdagens beslut väsentliga ändringar vidtagits i de av k. m: t på mitt tillstyrkande framlagda förslagen.» På denna ohållbara grund bygger departementschefen den uppseendeväckande konklusionen »Ett system med dubbla anknytningsmöjligheter bor under sådana* förhållanden kunna’ tillämpas jämväl i fråga om den kommunala flickskolan» .^
Gentemot en dylik, dess bättre skäligen enastående handläggning av allvarliga angelägenheter må det tillåtas oss att rikta en bestämd gensaga. För det första måste det uppmärksammas, att, såsom ovan visats, det varit sa långt ifrån att departementschefen vid riksdagsbeslutets fattande från sina utgångspunkter haft någon invändning att göra, att han direkt fann sig föranlåten erinra om att den kommunala flickskolan skulle bereda den kvinnliga ungdomen de studiemöjligheter, som de avvisade realskollinjerna vid de privata flickskolorna avsågo att öppna. For det andra kan det ’omöjligen förbises, att genom riksdagens bestämda ståndpunktstagande här förevarande spörsmål upphört att utgöra en departementschefens personliga angelägenhet. I detta läge saknar det intresse att få del av motiven till föredragande departementschefens växlande av ståndpunkter. Det centrala kravet ’förblir effektuerandet på ett lojalt satt av riksdagens fattade beslut. Det vill också synas, som om denna verkligt betydelsefulla omständighet av departementscheifen fullständigt förbisetts, att döma av det anmärkningsvärda faktum, att riksdagens! ställningstagande icke med ett ord beröres å sid. 19-23 av propositionen. For det tredje måste det ihågkommas, att, även om departementschefen ägt fog for sitt här kritiserade betraktelsesätt i fråga om anknytningen, resonemanget å sid. 19 ff. lider av allvarliga brister. Det ordas där om »den for reformen grundläggande principen att å varje läroverksort tillfälle i skälig utsträckning bor beredas till omedelbar
Kursiveringarna äro motionärernas.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
