- Project Runeberg -  Svensk Läraretidning / 47:e årg. 1928 /
279

(1891-1933)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Nr 15

SVENSK LÄKÅKETIDNING.

279

småskolsieminariernas rektorer till överläggning om seminariernas angelägenheter. Överläggningarna vid mötet gåvo ett starkt intryck av undervisningstidens otillräcklighet. Av olika talare framhölls svårigheten att på den korta utbildningstiden med upprätthållande av undervisningsplanens krav undvika överansträngning av eleverna.

Närmast med anledning av uttalandena vid de förenämnda stora lärar-mötena ar 1919 upptog centralstyrelsen för Sveriges allmänna folkskollärarförening frågan angående en ytterligare förbättring av ismåskollärarmjneutbild-ningen samt tillsatte ar 1921 en kommitté med uppgift att närmare utreda verkningarna av 1919 ars seminariereform samt i övrigt taga under omprövning framkomna önskemål i denna fråga. Det material, som kommittén sammanförde, gav vid handen, att den teoretiska undervisningen tidigare i allmänhet haft ett förhållandevis bättre utrymme på timplanen an övningsämnena, vilka tydligen blivit tillbakasatta på grund av bristande tid. Reformen medförde en nödvändig förbättring för de senare. Trängseln på timplanen blev dock for stor, de teoretiska ämnena måste i varje fall på något satt tillgodoses, och resultatet blev i flertalet seminarier en ökad arbetsbörda för eleverna, vilken medförde en allmänt omvittnad överansträngning. Kommittén var enig om att arbetet i folkskolans lägre klasser kräver en lika god lärarutbildning som arbetet i de högre klasserna, vare sig sedan denna utbildning skulle bli likvärdig eller helt lika med utbildningen for det högre stadiet,

Det må här framhållas, att Sveriges småskollärarinneförening har visat sig starkt intresserad for en förbättring av småskollärarinneutbildningen, j a, att denna fråga i viss man torde ha varit orsaken till föreningens stiftande. Föreningens styrelse fann ej det för 1919 års riksdag framlagda förslaget tillräckligt genomgripande. I anslutning till synpunkter, som vid ett styrelsemöte på nyåret 1919 hade uttalats, framförde föreningens dåvarande vice ordförande uti skolpressen i april samma ar bi. a. nedanstående krav, till vilka åtskilliga under våren 1919 hållna större småskollärarinnemöten i antagna uttalanden anslöto sig:

For vinnande av större enhetlighet i utbildningen vid småskolseminarierna, en fastare och mera central organisation samt slutligen det bättre undervisningsresultat, som kräves för att tillgodose de berättigade anspråk, som ställas på småskolan, må följande önskemål uppställas som eftersträvansvärda: 1) att småskolseminarierna måtte övertagas av staten; 2) att utbildningstiden vid småskolseminarierna utsträckes till tre ar.

Vid ombudsmötet ar 1925 uttalade sig föreningen for att i sammanhang med avvecklingen av den rådande överproduktionen på småiskollärarinnor seminarierna bereddes möjlighet att göra, lärokursen treårig, då föreningen an-

såg, att det knappast kunde rada mer an en mening om behovet av ökad tid for denna utbildning.

Även småskolseminariernas lärarförening har ansett önskvärt, att utbildningstiden vid småskolseminarierna ökas. Sålunda har i anledning av föreningens uppdrag styrelsen till k. m: t ingivit en underdånig framställning om vidtagande av behövliga åtgärder for att en utsträckning av lärotiden vid småskolseminarierna till tre ar matte snarast komma till stånd.

Den förenämnda skrivelsen har remitterats till skolöverstyrelsen att upptagas i samband med utredningen angående statens övertagande av småskolseminarierna. I sitt utlåtande har överstyrelsen angående denna sakj framhållit, att frågan om lärotidens utsträckning vid småskolseminarierna vore av den omfattning, att dess vederbörliga utredning måste kräva en icke sa ringa tid, varför den icke -ville taga på sitt ansvar att genom dess upptagande valla ytterligare uppskov med åtgärderna for en snar inskränkning i småskollärarinneproduktionen i samband med statens övertagande av småskolseminarierna. Skulle, sedan överstyrelsens utredning framlagts, k. m: t finna sig böra i samband med småskolseminariernas förstatligande eller eljest närmare överväga en eventuell utsträckning av lärokursen till treårig, vore emellertid överstyrelsen beredd att verkställa den härför behövliga utredningen.

Överstyrelsen torde vid avgivandet av sitt berörda utlåtande ha utgått ifrån att proposition om småskolseminariernas förstatligande skulle avlåtas till 1928 ars riksdag. Då detta emellertid ej kunnat ske, väsentligen kanske därför att förhandlingarna med landstingen beträffande villkoren for överlåtande ej blivit slutförd, finner centralstyrelsen, att hinder knappast böra kunna möta for att utan uppskov med småskolseminariernas förstatligande en utredning verkställes angående frågan om utsträckning av lärotiden vid småskolseminarierna, Det torde sa mycket mera vara lämpligt, att ifrågavarande spörsmål bringas till avgörande i detta sammanhang, som med statens övertagande av småskolseminarierna och en samtidig inskränkning av den alltför stora lärarproduktionen givetvis måste följa en omläggning av hela seminarieorganisationen genom indragning av småseminarier och verksamhetens koncentration till ett antal större anstalter. Vid ett fastställande av en förlängd utbildningstid i samband med statens övertagande av landstingens seminarier skulle frågan om behövliga lärare samt lokaler for utvidgningen lättare kunna lösas. De lärare, som enligt överstyrelsens förslag skulle bli utan tjänstgöring, kunde nämligen tagas i anspråk for undervisningen, i den nya tredje klassen, och staten bleve sålunda ej for det närvarande betungad med

några väsentliga utgifter till avlöning åt lärare för den nytillkomna årsklassen. Överstyrelsen beräknar, att en treårig lärokurs skulle medföra en årlig kostnadsökning på kr. 253,024, därav till avlöningar och omkostnader kronor 149,225, till tillfällig lönförbättring och dyrtidstillägg kr. 71,299 och till elevstipendier kr. 32,500. Det ar uppenbart, att med undervisningens bestridande av de lärare, som eljest skulle ehuru tjänstfria uppbära sin fulla lon, kostnadsökningen en tid framåt skulle inskränka sig till en mindre del av det angivna beräknade beloppet.
Handhavande av den första undervisningen ar for visso «så krävande, att förbättrade utbildningsmöjligheter måste anses starkt motiverade. Folkundervisningskommittén säger i sitt betänkande rörande jfolkskoilsemmarierna bi. a.:
.De mindre barnens undervisning och (handledning ar icke lättare utan i vissa avseenden svårare an de störres; faran for slentrian och mekanisering ar i småskolan ej lättare att undgå an i folkskolan, snarare tvärtom, behovet av bildning och pedagogisk insikt hos läraren gör sig i det stora hela gällande i lika mån å barnskolans alla stadier, sa snäft man uppställer kravet på en verkligt utvecklande och uppfostrande lärarverksamhet.
Kommitten trodde därför på en framtida för alla lärare i dessa skolor lika och gemensam utbildning. Även om denna grundsyn på lärarutbildningen måste anses riktig, torde dock tiden for detta måls förverkligande få anses ganska avlägsen. Men detta synes icke böra få hindra, att en nu som nödvändig och genomförbar befunnen förbättring av småskollärarinneutbildningen far komma till stånd.
Under de senaste årtiondena har den första undervisningen varit föremål for en allt livligare uppmärksamhet. Såväl folkundervisning&kommitténs betänkande angående ny undervisningsplan för folkskolan som ock den stadfästa planen giva uttryck för en vidgad syn på den första undervisningen. Ett strävande gör sig starkt gällande att bättre, an vad tidigare varit fallet, anpassa de första skolårens arbete efter barnens krafter. Man söker tillgodose barnens behov av omväxling och av sysselsättning med sakligt innehåll, och man strävar att i sa stor utsträckning som möjliyt lata barnen komma i beröring med verkligheten och genom egna iakttagelser och rön inhämta kunskaper. Men med detta ha också i avsevärd man fordringarna stegrats på dem, som handha den första undervisningen.
En förlängning av utbildningstiden för småskollärarinnorna synes nödvändig främst från synpunkten av den praktiska lärarutbildningens berättigade krav. Sa fordrar exempelvis hembygdsundervisningen av lärarinnan ett ganska omfattande teoretiskt vetande, medan arbetsövningarna for ernående av goda resultat kräva mångsidig praktisk färdighet. For modersmåls- och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:47:56 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svlartid/1928/0287.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free