Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nr 23
SVENSK LÄRARETIDNING.
431
samma skola. En sådan överläggning - »ibetygskollegmm» ar ju gammalt och vant, fastän betydelsen här bleve något amiorluiidare - en gång con året för alla klasser skulle säkerligen vara till stor nytta. Sedan kunde ’ju lärarpersonalen inom hela skoldistriktet komma samman och med senaste examenskatalogen i hand dryfta frågan. Områdena kunde sedan kanske vidgas mer och mer. Skulle inte frågan kunna dryftas inom de olika kretsarna ? Och särskilt lämpligt vore ju, att inspektörerna, vilka bättre an andra kunna jämföra, toge sig an denna fråga.
Oimöjligt vore väi ej heller att på folk-| skolbetygen, åtminstone på avgångsbetygen, toges upp en kolumn, där antalet betyg, som givits i de olika ämnena i klassen, sattes ut. Den metoden tillämpas ju vid en del läroanstalter. Vid den överläggning, som läroverkslärare och folkskollärare i Stockholm hade för en tid sedan rörande frågor, som stå i samband med skolreformens praktiska genomförande, nämnde en av fo/lkskolre-presentanterna (hr Wallerius), att betygen »måhända kunde förtydligas sa till vida, att klassens medelbetyg i varj’e ämne även angåves». Vilken metod som skall användas, därom ar val an ej tid att uttala sig. Kanske finnas ännu flera prövade system. Huvudsaken ar, att något göres. Våra belackare må få veta, att vi i detta stycke lika litet som i något annat anse oss ofelbara. Utveckling ar tidens lösen, och folkskolans lärare ha alltid instämt i det ropet.
F. CL
Löndebatten i riksdagen.
I nr 22 återgavs under rubriken Riksdagen statsutskottets yttrande i anledning av hrr J. P. Johanssons och R. Wagnssons i l: a k. och hr Värner Rydéns i 2: a k. motioner om tillfällig lönförbättring for lärare och lärarinnor vid folk- och småskolor samt vid högre folkskolor jämte därvid fogade reservationer. Frågan behandlade® i riksdagens bada kamrar den 29 maj. Här nedan följer ett kort referat av de debatter, som därvid förekommo. I 2: a k. började debatten på förmiddagen^ men i Irak. ett stycke fram på natten. Här refereras därför först debatten i
Andra kammaren.
I andra kammaren inleddes debatten av hr Olsson i Kulleiiber.gstorp (bi), som konstaterade, att utskottets förslag i ar ginge i rakt motsatt riktning mot dess förslag i fjol i samma ärende. En sådan helomvandning gjorde man inte <utan <nya och synnerligen starka skal, men några sådana skäl hade icke kunnat .förebringas. Riksdagen hade icke förr hos k. m:t begärt någon lönreglering for andra grupper. När man vet, att frågan ligger hos k. mc t for övervägande, ar det överflödigt att avlåta någon skrivelse i ämnet. 1923 års förslag lärer aldrig komma att läggas till grund iför ifrågavarande lönreglering. Avslag.
Hr Rydén (s) framhöll, att utskottsutlåtandet vore resultatet av de försök, som gjorts
att samman jämka olika meningar, vilka dock alla varit positivt inriktade. Vad utskottet föreslagit ar icke mycket, men en mager förlikning ar ofta bättre an en fet process. Att utskottet nu övergivit sin /negativa ståndpunkt visar endast, att frågan sent omsider blivit mogen för en lösning. Folkskollärarna ha i motsats till praktiskt taget alla andra tjänstmannagrupper sina löner fortfarande byggda på förkrigspriserna. Att riksdagen begär förslag till en lönreglering ar ingenting enastående. Sa har skett förr, t. ex. när det gällt universitetslärarna. När regeringen 1920 satte det nya lönsystemet i gång, var det meningen, att lärarkårerna snart skulle komma ’med. Nu ar det 8 ar sedan, och anda ar ingenting åtgjort. Det vore önskvärt, att fråga-n äntligen bleve löst. Bifall till utskottets hemställan.
Hrr Kristensson i Göteborg (s) och Törnkvist i Karlskrona (s) instämde.
Hr Andersson i Storegården (h) : Under förhandenvarande förhållanden på det ekonomiska området har staten inte råd att oka utgifterna for lärarlönerna, ty detta skulle göra en skatthötjning oundviklig. ;Man bör se (frågan i samband med frågan om lönreglering även for andra tjänstmannagrupper och uppta den till behandling i samband med spörsmålet om inarbetande av dyrtidstilläggen i de fasta lönerna. Det ar ingen mager kompromiss, som utskottet kommit till, utan kanske fetare an någon process. Det statsfinansiella laget säger nog till, när denna fråga ar mogen for att slutligt avgöras. Bifall till reservationen.
Hr Paulsen, Ar löv (s) : Om man jämför folkskollärarna med andra tjänstmannagrupper, finner man, att de icke äro sämre ställda, men jämför man dem med arbetare, statare och lantbrukare, finner man, att folkskollärarna även i lägsta löngraden kommit över vad de medelstora jordbrukarna förtjäna; detta också om man beräknar, att folkskolläraren har en studieskuld på 7- a 8,000 kr. att amortera. Jag ar icke motståndare till att folkskollärarna ha det bra, men jag vill inte i en svar tid lägga ökade bördor på befolkningen i övrigt. Dock skall jag icke motsätta mig det föreliggande skrivelseförslaget.
Hr Sköld (s) : Jag ar ytterst obenägen att underskriva statsutskottets utlåtande. Att det finns lärargrupper, för vilka lönreglering ar önskvärd, t. ex. småskollärarinnorna och även folkskollärarna på en del håll, vill jag icke bestrida, men jag tror ej, att det ar nödvändigt med lönförbättring for alla folkskollärare överhuvudtaget. Det går icke att skyndsamt komma fram till en lönreglering över lag, och om det förslag, som kan väntas från k. m:t, skall bygga på lärarlönkommitténs betänkande, blir jag nog tvungen rösta emot detta. Man måste ta hänsyn till att folkskollärarna utom sin lon även ha ersättning for undervisning i slöjd, i fortsättningsskolan etc. Då jag röstar for lutskottets förslag, kommer jag i detta ej att inlägga annat an att jag medgiver, att frågan far undersökas, men jag ställer mig helt obunden för framtiden.
Hr Wallerius (h) förklarade sig vilja understödja utskottets förslag och framhöll, att med det. nuvarande systemet utfalla lotterna bra olika, varför en utjämning vore önskvärd. Skatterna vålla också en olikartad ekonomisk situation och verka på en del hall mycket kraftigt reducerande på lönförmånerna.
Hr Olsson i Kullenbergstorp (bf) ansåg hrr Paulsens och Skölds motiveringar mycket oklara. Det går val knappast att lägga in en massa meningar i skrivelseförslaget, ty regeringen utläser förmodligen endast vad som finnes tydligt angivet i utskottsutlåtandet. Folkskollärarna fingo sin lönreglering 1918.
Hr Englund (s) hade starka betänkligheter mot utskottets uttalande, som inrymmer ett slags förhandslöfte, men tal. kunde dock ej ansluta sig till reservationen. Folkskollärarnas lönfråga synes ha blivit skott på ett felaktigt satt, i det man ej tagit hänsyn till differenserna inom kåren. Det rationellaste
vore emellertid att mönstra ut städernas och de större bärkraftigare skoldistriktens lärare. Städernas lärare intaga i regel icke någon missgynnad ställning, medan däremot i landskommunerna med deras svaga ekonomi lärarna fråntagits åtskilliga föTmåner. Särskilt tror jag man kan ha anledning ömma for småskollärarinnorna. I folkskollärarnas lönpolitik har man emellertid behandlat spörsmålet sa, som om hela landets lärarkår stått på en enda linje, och härigenom har frågan kommit i en skev ställning. Det synes mig, som om man lovar för mycket med ett bifall till utskottets hemställan.
Hr Andersson i Ovanmyra (bf) : Utskottet ger på hand rätt mycket, som man knappast kan gå med på. De motiveringar, som hrr Sköld och Paulsen anfört, vore synnerligen märkvärdiga. Åtminstone den senares yrkande gick stick i stäv .mot motiveringen. När man ser, vilken uppsjö på ansökningar det ar om inträde till seminarierna, kan det väl ifrågasättas, om lönerna äro sa dåliga. När det blir svårigheter för rekryteringen, kommer frågan i ett annat läge. Vårt folkskolväsende har av många anledningar blivit åtskilligt impopulärt ute i bygderna, och skulle riksdagen besluta lönreglering, som kostar flera miljoner, sa bleve det nog ännu värre. Det ar bäst att låta saken bero och vänta, tills vi ifå ta en allmän lönreglering under övervägande. Bifall till reservationen.
Hr Andersson i Katrineholm (s) ansåg sig icke kunna godtaga det föreliggande förslaget till utlåtande, vilket skulle binda riksdagen alltför mycket. Tal. föreslog uteslutande ur utskottets hemställan av orden »om möjligt 1929» samt ur motiveringen av ett uttalande, att om ej förslag till lönreglering snarast kunde framläggas, förslag skulle framläggas om tillfällig lönförbättring.
Hr Osberg (1) : (Skall man reglera lärarnas löner, torde det vara bast att taga steget fullt ut och avlöna lärarna med statsmedel samt stryka alla naturaförmåner. Genom detta kommer mycket av den spänning, som rått under de senare åren, att bortelimineras. Bifall till hr Anderssons i Katrineholm yrkande.
Hr Persson i Fritorp (h) hade icke kunnat biträda vare sig utskottets yrkande eller reservationen och därför reserverat <sig blankt. Det vore emiellertid lyckligt, om denna fråga kunde bringas ur världen. Tal. anslöt sig till hr Anderssons i Katrineholm reservation.
Hr Andersson i Storegården (h) : De brasklappar, som hrr Paulsen och (Sköld velat foga till utskottets uttalande äro nog icke den riktiga vägen, ty jag tror inte, att de komma att beaktas av k. m:t.
Hr Rydén (s): Meningsskiftet här visar, hur svart det ar att få fram ett förslag, som’ alla kunna enas om. Att taga bort naturaförmånerna går inte för sig. Riksdagen har reglerat lönerna för en mängd befatt-ningshavargrupper, men aldrig fick man då hora, att dessa grupper skulle jämföras med statare. Det ar endast när man kommer till folkskolkåren, som denna jämförelse göres. Det möter inga större hinder att framlägga proposition till 1929 års riksdag, an det gjorde ar 1918. Det ar ej lämpligt att riva upp den träffade överenskommelsen inom utskottet, som alla partier varit med om. Lärarnas bitterhet har åstadkommits tack vare statsmakternas ovilja. Frågan måste lösas, och jag varnar kammaren för att gå den illvilliga lin) j e, som hr J Andersson i Katrineholm föreslår. Den löser icke frågan i enighetens tecken.
Br Magnusson i Skövde (h) ville icke foe-istrida, att folkskolans lärare på vissa håll vore i behov av lönreglering. Han erinrade emellertid om den misstämning, som onekligen rådde mellan skollärarna och allmänheten, och ansåg klokheten bjuda att icke vidtaga åtgärder, isoon vore ägnade att ytterligare skärpa motsättningarna. Bifall till reservationen.
Hr Englund (s) anslöt sig till hr Anderssons i Katrineholm yrkande. Han fann det oberättigat att beteckna detta förslag som illvilligt. För en del av lärarpersonalen vore
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
