Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ORGAN FÖR SVERIGES ALLMÄNNA FOLKSKOLLÄRARFÖRENING
Nr 26. (242i.)
STOCKHOLM, 27 JUNI 1928
47:eårg.
Prenumerationspris :
Vi ar 10 kr., % ar 8 kr., V2 ar kr. 5:50, i/4 ar 8 kr. Lösnummerpris 25 öre.
Prenumeration sker alltid å närmaste postanstalt.
Redaktion :
Barnhusgatan 8, n. b. Telefon: Norr 8700.
Redaktören träffas i regel 12-1 e. m.
Utgivningsdag: onsdag.
Eedaktör och ansvarig utgivare: J. FRANZÉN
Expedition:
Barnhusgatan 8, n. b. Tel.: 8000, Norr 6000. Kontorstid: 10-5.
Stockholm 1928. Kungl. Hovboktr. Iduns Tryckeri A.-B.
Annonspris
för 1 millimeter å yttersida 30 öre, å innersida 25 öre ; vid införande även i Småskolan ett tillägg av 10 öre.
Annons skall vara inlämnad lördagen närmast före utgivningsdagen.
Redaktionssekreterare: KARL-ERIK KARLSSON Förläggare : Svensk Läraretidnings Förlags A.-B,
Jean Jacques Rousseau.
Ett 15O-årsminne.
Förra året firade den pedagogiska världen 100-årsminnet av Pestalozzis död. I ar, närmare bestämt den 2 juli, lia 150 ar förflutit sedan hans store föregångare Jean Jacques Bousseau gick hädan. Man kan på goda grunder ta för givet, att denna dag ej kommer att passera obemärkt. Betydande och olikartade områden av det nutida kulturlivet stå i förbindelse till E. Dess representanter skola därför dra försorg om att minnet hugfästes på ett detsamma värdigt slatt.
Rousseau var i lifchet med Peistalozzi schweizare till börden, född i Geneve den 18 jiuni 1712. Hans far Isac Rousseau var urmakare liksom dennes far och de flesta av hans släkt. Modern hette Suzanne Bernard. Hon synes ha tillhört en familj, som i socialt hänseende stod en smula högre an mannens, och denna omständighet höll på att stänga vägen for de ungas lycka. R. berättar härom i sina »Bekännelser»:
’Min mor var rik, klok och vacker. Det var icke utan motstånd min /far fick henne. Deras kärlek hade börjat nästan med deras liv. Åtta ar gamla gingo de varje afton i La Treille. Vid tio ar voro de oskiljaktiga. Sympatien, själarnas harmoni, förstärkte den känsla vanan hade skapat. Båda voro de ömma och känsliga naturer och väntade blott på det ögonblick, då en av dem skulle oppna sitt hjärta. Men ödet var dem ej gunstigt. Den unge mannen, som ej kunde få sin älskade, förtärdes av smärta. Hon rådde honom att resa långt bort för att glömma henne. Han reste, men -förgäves. Han kom igen mera ’förälskad an någonsin och fann den han älskat om och trofast. Efter denna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
