Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
492
SVENSK LÄRARETIDNING.
Nr 26
25-årsjubileum
firades den 16 juni i Lund av dem, som utgått från Lunds seminarium 1903. Aderton av de då utexaminerade folkskollärarna voro närvarande, nämligen Karl Berggren, Malmö, Olof Broström, Åstorp, Hjalmar Davidsson, Malmö, Gustav Gränzdorf, Näsbyholm, Carl Hammar, Skepparslöv, Johan Holm, Teckomatorp, Nils Holmberg, Malmö’, Nils Hylén, Svedala, Richard Kanér, Hälsingborg, Marcus Karlkvist, Karlskrona, Alfred Laurén, V. Vemmerlöv, Olof Råberg, Malmö, Edvard -Sterner, Stockholm, Orvar Sundgren, Vitaby,
Teodor Tuveson, Vanas, Hjalmar Vedin, Hörby, samt Karl Werner, Landskrona.
En erinran om de gångna 25 årens händelser gjordes av Hjalmar Davidsson, Malmö, som även ’agnade några minnesord åt de två döda kamraterna, August Lindborg, Häggenäs, samt G. B. Andersson, Visby.
Telegram avsändes till de av klassens lärare, som ännu leva, nämligen nuvarande f. adj. T. Larsson, redaktör J. Franzén, direktör Johan Persson, kontraktsprosten Emil Thulin och seminarierektor Åke Rvde.
Dödsfall.
ALFHILD THYGESEN.
K. ERLANDSSON.
Alfhild Thygesen.
Den 12 juni hissades flaggorna på ’halv stång vid Limhamns skolor, och dess lärarkår gick under djup sorg och förstämning att hålla examen några dagar efter.
Alfhild Thygesen, med det solljusa leendet och de strålande Ögonen, hade återvänt till det Fadershem, hon sa tillitsfullt -sträckt sina händer mot under sorg och sjukdom. Mångsidig begåvning i förening med hjärtats varma hängivenhet for de små gjorde henne lyckligt skickad iför sitt kall. Med sitt glada, vänsälla sinne och sin oppna blick för allt gott och vackert i naturens och konstens riken »vann hon allas hjärtan hon mötte. Svårer-sättlig blir hon inte minst i vår kretsföre-’nings styrelse, där hon sista aren haft sate och stämma. I tio ar verkade hon bland oss, dessförinnan några ar i Östra Torn.
,Nu ar hon borta; men troget i våra hjärtan skall hennes rena, kara bild stå ristad.
TT. J.
K. Erlandsson.
E!n ung, förhoppningsfull lärare gick ur tiden den 10 juni, då Karl Erlandsson efter ett långt lidande lämnade jordelivet. Han utexaminerades från Göteborgs seminarium 192!2. Samma ar fick han anställning som vik. lärare vid Fåglaviks bruksskola. Ar 1923 hade han anställning som vik. lärare vid Ljungaverken i Norrland. En under värnplikten ådragen sjukdom hindrade honom nu från arbete en längre tid. Sedermera tämligen återställd erhöll han vik. tjänst i Fullösa. Men hälsan bröts ånyo, vanför han sökte vård vid olika sanatorier. E., som var född ar 1900 i S:a Lundby iförsaml., hade goda förutsättningar för att bli en dugande lärare, vilket också vitsordades på de platser han innehade på kortare tider. Utrustad imed musikaliska anlag var han synnerligen skickad att bli en framstående organist. Nu ar han borta. Hans sista vilostad blev S: a Lundibys gamla griifte-gård. Vale han i frid!
L.
N. Nilsson.
F. d. folkskolläraren Nils Nilsson avled å Vita Bandets vilohem i Tyringe den 14 juni. N. var född den 22 nov. 1855 i Stoby, Krst., utexaminerades från Lunds seminarium 1876, erhöll genast anställning vid Hemmesdyn-ge folkskola, Mim., där han tjänstgjorde till 191-9, då han avgick med pension. Han bosatte sig då i Malmö, varest han under ett par tre ar tjänstgjorde som tillfällig vikarie. Åren 1886 -1919 var N. ledamot av sin församlings kyrko- och skolråd. N. var känd som en dugande lärare och mycket värderad av kamrater och vänner. Han sörjes närmast av maka, Lina Gren-Nilsson, f. d. folkskollärarinna vid Malmö folkskolor. X.
Sveriges allmänna folkskollärarförening.
Från kretsmötena.
Södra Västmanlands lärarförening och Ramnäskretsen höllo den 16 juni gemensamt soirumarmjöte å Mellansun-det. Mötet, som gynnades av strålande sommarväder, hade samlat omkring ett 60-tal deltagare. Först skedde enig samling kring ett välförsett kaffebord, varefter mötesförhandlingarna togo sin början. De närvarande hälsades välkomna av ordf. i Södra Västmanlandskretsen, överläraren Gottfr. Rungner, som också valdes till mötets ordf. I sitt hälsningstal vidrörde o-rdf. i korthet en del aktuella skolfrågor.
Efter hälsningsanförandet höll folkskolinspektör K. V. Lundström, Lud-
vika, foredrag över ämnet: Gamla och nya vägar på vårt undervisningsfält.
Till en början betonade tal., att titeln nog ,vore något for anspråksfull och det ur, mer an en synpunkt. De gamla vägarna äro icke (äldre, an att de fortfarande äro -fullt farbara, och de nya äro icke sa nya att de icke rätt länge varit i bruk.
Utan krav på sammanhang i »framställningen ville tal. dröja vid några detaljer i skolarbetet, och erinringarna bottna i erfarenheter, insamlade under arbetet i ett stort inspektionsdistrikt. Börja vi då med morgon-cch aftonandakten, finna vi den ofta nog knapphändigt behandlad ifråga om sången, särskilt på kvällen, då sången ej sällan uteblir. Den gamla formen for bibelläsning var egentligen bana en lektion, visserligen icke utan varde, men av barnen betraktad som lektion. Följas den nya undervis ni ngsplanen s anvisningar, sa kan morgonbönen bli dagens vackraste stund. [Lugn och stillhet böra råda, ja, även att själva skolsalen ar luiftig och propert hållen har härvid betydelse.
Komma sa uppgifterna, där ’hemarbete fordras. Den lärogång, soon kan betecknas med uttrycket »härifrån och dit», har ännu icke sa få anhängare. Då blir förberedelsen av det nya ofta försummad. Förhöret bor avfärdas raskt för att ge rum åt förberedandet. Först vid repetitionerna bor (förhöret få största utrymmet och då taigas mera i sträck.
Ifråga om naturkunnighet gåvos en mängd värdefulla anvisningar angående anordnande av samlingar av olika slag samt anvisningar hur undervisningsutflykter böra ordnas särskilt i skolor med 3-4 samtidigt lunder visade klasser.
I lärjungbiblioteket Mr man icke sakna almanackan, telefonkatalogen for orten samt Sveriges komimunikatioiner och sa ett lätthanterligt lexikon. Lat sedan eleverna träna in alfabetet grundligt.
Ämnet teckning har gatt ofantligt framåt; vad som ännu somldgstädes brister ar just sambandet mellan detta ämne och övriga läroämnen, åtminstone på folkskolstadiet. Föremål att teckna efter kan man också i stor utsträckning samla in under samarbete med hemmen. Även skadade iföremål kunna ju duga som .förebilder, skavankerna kan man ju se bort från.
Ämnesläsning bor om ock försiktigt förekomma t. o. m. i B l-skolorna. Lärarinnan i klasserna 3-4 längtar ofta att kouninm upp till kurserna på ett något högre stadium. Om då en lärare och en lärarinna dela den egentliga folkskolan och läraren ar naturvetare medan lärarinnan ar mera humanistiskt intresserad, isa bor ’ämnesläsning i viss utsträckning med fördel kunna komma till stånd. Hänvid få inga funderingar om att den ena avdelningen skulle på något satt vara förnämligare an den andra ställa sig hindrande i vägen. Ein sådan uppfattning leder ratt ofta till en viss spänning mellan läraren och lärarinnan.
Beträffande frågor och svar rekommenderades att rätt ofta låta dessa ske skriftligt eller också kräva mera sammanhängande redogörelser. Härigenom blir läraren också i tillfälle att spara sitt talorgan.
.Eleverna böra veta, var de ha sin kurs for året. Det kan vara mycket lämpligt att .uppdela den i 5-veckors- eller 6-veckorsperioder. Då kan man kanske arbeta in en vecka på de sex och få tid till någon extra skildring i ’geografi eller dylikt. Sådant bidrager att hålla elevernas intresse vid makt.
Det intressanta anförandet belönades med applåder, och deltagarnas tack un-deriströks ytterligare av ordf.
Efter en kort rast företogo mötesdeltagarna en promenad till den närbelägna Åholmen.
Sedan deltagarna åter -samlats, bjö-do några kamrater från Surahammar på musik och uppläsning. Det var fröken Märta Svenson och herr Allan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
