Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
602
SVENSK LÄRARETIDNING.
Nr 33
Arbetsordningen upptog sex timmars daglig undervisning, men redan första dagen började övertidsarbetet, och hade ej lokalerna stängts kl. 8 e. m., hade nog ej 9 ’timmars arbetsdag räckt för många. Detta förklarar emellertid, att somliga deltagare hunno förfärdiga över 30 apparater. Ett överslag av värdet, räknat efter överstyrelsens förteckning, å vid kursen i dess helhet tillverkade apparater gav den aktningsvärda summan av sju tusen kronor.
Fysikslöjden ar lika berättigad och möjlig inom varje skolform, men för landsbygdens skolor torde den få en oöverskådlig betydelse, ty var och en, som arbetat å landsbygden, känner, huru illa frågan om undervisningsmate-
riell ligger till. Finna skolråden emellertid, att lärare och elever kunna tillverka en del materiell själva, sa brukar detta mjuka upp motståndet, t)ch man får uppleva något i stil med Hobergsgubbens : »Ingalunda vill jag vara den sämste».
På grund av ämnets vidd var det en allmän uppfattning bland deltagarna, att den tillmätta tiden var for knapp, vadan man till kursstyrelsen ingick med en hemställan, att en fortsättningskurs måtte anordnas. Under förhoppning om återseende skildes man med minnet av ljusa, oförglömliga men av arbete fyllda dagar. ,
E. L-n.
Fortbildningskurs i Svalöv.
Frosta-, Onsjö- och Harjagerskret-sarna av S. A. F. hade anordnat en fortbildningskurs i pedagogik och psykologi vid Fridhems folkhög’skbla, Svalöv, den 14-23 juni 1928 under ledning av seminarieläraren fil. lic. Herman Siegvald, Lund. Kursen rönte livlig tillslutning, och deltagare anmälde sig icke endast från Skånes olika bygder utan även från Bleking och /Småland, Lie. Siegvald visade sig ock på ett synnerligen lyckligt satt förena stor beläsenhet och rik praktik på området med ett enastående livligt och medryckande framställningssätt. Det sades ock med rätta, att på kursen inga »skolkningar» förekommit. Ett tiotal föreläsningar höllos: om sambandet mellan kropp och själ, om intelligensundersökningar, kvarsittning, yrkesvalet, brytningsålderns psykologi m. fi., varjämte förekommo seminarieövningar över olika skolspörsmål.
Skada var dock, att de särskilda laborationsövningarna på grund av tidens knapphet måste få ett relativt litet utrymme på .kursplanen. Det hela var emellertid ytterst intressant och mycket givande, vadan deltagarna lämnade kursen med nya rön och en vidgad synkrets inom barnpsykologiens värld.
Vid ett enkelt avslutningssamkväm hylladeg hjärtligt såväl lie. Siegvald som kursibestyrelsens ordförande folkskolläraren E. Olsson, Y. Karaby. Blommor och presenter överlämnades, »mada-
visan» och ett flertal kursvisor föredrogos, varjämte förekom gluntsång och körsång. Under ’kursens lopp hade även besök gjorts å Svalövs Utsädesförenings anläggningar samt A. B. P. Bondessons avelsgård. Vädret var icke det basta men humöret gott och arbetslusten stor.
Fridhems folkhögskola visade sig vara mycket lämplig for dylika kurser, och det ar att hoppas, att flera fortbildningskurser för små- och folkskolans lärarkår matte förläggas dit.
Följande lärare och lärarinnor deltogo:
Ester Andersson, Vessigebro; Maria Jönsson Katslösa; Karin Lundström, Svalöv; Elma Vallman, Trälleborg; Magda Thulin, Djupadal; Ivar S-vensson, Borrestad; Edith Gustavsson, Smedstorp; Bågnar Roskvist, Tå-garp; Signe Bjelkengren, Billeberga; Hanna Thykesson, Asarum; Svea Rylander, Trälleborg; Henry Jönsson, [Skillinge; Hjalmar Johansson, Båldön; Elsa Jönsson, V. Karaby; Wilhelm Johansson, Hög; Alice Andersson, Marieholm’; A. Ahlin, Malmö; Judit Bar-ning, Konga; Emilia Olsson, Reslöv; Fritjof Strandqvist, Ask; Betty Lundell, Håkantorp; Greta Vanberg, Svalöv; Elina Carlsson, Örtofta; Helmer Åkerberg, Ålstorp; Hanna Larsson, Svalöv; Carolina Larsson, Källs-Nöbbe-löv; Martin Mårtensson, Gryttinge; Anna Andersson, Högestorp; Hanna Johnsson, Lödde-köpinge; Anna Persson, Osbyholm; Nanny Olsson, Saxtorp; J. Johnsson, Kvidinge; Emilia Magnusson, Saxtorp; Eibba Petersson, Svalöv; Anna Petersson, Åhus; Beata Persson, Slättäng; Hulda Nilsson, Loddekö’pinge; Joh. Holm, Teckomatorp; Anna Andersson, Ålstorp; Rut Svensson, Årup; Anna Karlberg, Ask; Malte Hagberg, Torrlösa; Kerstin Larsson, Ö. Kiaraby; J. Larsson, Ö. Karaby; Pau-
la Larsson, Teckomatorp; Hildes Andersson, N. Skrävlinge; Edvard Brodén, Högestorp; Y. Palm, Nevishög; Eugen Olsson, V. Karaby; Selma KjälLberg, Svalöv; J. Almer, Svalöv; E;bba Sjöberg, Tågarp; Tyra Sällström, Ängelholm; Inga Persson, Svalöv, och C. Bergenfalk Källs-Nöbbelöv.
X.
Linköpings stifts körledar-kurs
förlagd till Motala, avslöts den 28 juni efter att hava pågått-se dan den 18 juni. Komministern, teol, lie, Knut Peters .höll nio föreläsningar i KturgikL
Inledningsvis framhöll talaren liturgiens väsen som levande organism. Det individuella tar ej skada av gudstjänsten. Det skall råda enhet i mångfalden. Självsvåld ar liturgiens värsta fiende. Talaren framhöll vikten av liturgiska studier. Större skatter skulle kunna tagas ur gudstjänsten.
Källorna alltifrån bibeln till vara dagar omnämndes och skärskådades. Den första svenska mässan utkom 15’31. 1697 utgavs koralbok och musik till mässan. De gregorianska melodierna bibehöllos.
»Men Kristi rike varar och sig alltmer förklarar» kan -sättas som rubrik över Tcyrko-året. Kyrkoårets uppkomst behandlades. Vid reformationen rubbades intet väsentligt av kyrkoåret. De årligen lirade böndagarna äro nybildningar, vilkas berättigande kan dragas i tvivelismål.
Högmässans nuvarande anordning genomgicks. Till denna framställning anknöl^s en del reflexioner. Sa framhölls, att kyrkolagen påbjuder, att »mässekläder» skall användas vid nattvardsgång.
Beträffande orgelspelet uttalades följande önskemål. Till första psalmen göres 15-20 takters preludium, till gradualpsalmen 4-8 takters. Preludiet efter predikan kan göras ej alltför kort. Utom den nu brukliga melodien av »Allena Gud» kan under fastan melodien till sv. ps. 140 och på andra söndagar melodien till sv. ps. 46 användas. Helst förekommer minsta möjliga växling i registreringen. Amen, även det trefaldiga, bor spelas svagt. Helig borde utföras av kören. Inledningsanti-fonierna likaså helst av kören ensam. Förekommer hymn, skall den väljas efter dagens text. Hymnariet innehåller lämpliga och värdiga körverk for gudstjänstbruk. Postludiet bör spelas svagt. Knappast ens jul och påsk bör hela verket användas. I postludiet må .motiv från sista psalmen komma åter. Bachs förspel rekommenderades.
V r den kyrkliga körsångens historia, från Luther till Bach, utgjorde ämnet for kyrkoherde F. M. Allards föreläsningar.
Detta ar den klassiska perioden, då tron, gemensamhetssinne och konstnärlig form förenade sig.
Den kyrkliga körsångens historiska anknytningar och den klassiska periodens musikaliska miljö behandlades.
Många koraler ha uppstått ur folkvisemelodier. Dessa upptogos av tornväktaren, som spelade melodien långsamt. Sedan kom den in i kyrkan och blev psalm.
Under Luthers tid ledde kören församlings-sången. Orgel användes ej. Melodistämman låg då i tenoren. På löSO-talet blev det sopranen som tog hand om melodien. Först på 1000-talet kom orgel till.
1501 utkommo de borsta tryckta noterna. Ar 152>6 utgav Luther den första tyska mässan. I den utbyttes lyra latinska moment mot församlingssång. Johan Walter, f 155’5, ar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
