Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ORGAN FÖR SVERIGES ALLMÄNNA FOLKSKOLLÄRARFÖRENING
Nr 35. (2430.)
STOCKHOLM, 29 AUGUSTI 1928
47:eårg.
Prenumerationspris :
Vi ar 10 kr., 3/4 ar 8 kr., V2 ar kr. 5: 50, V4 ar 3 kr. Lösnummerpris 25 öre.
Prenumeration sker alltid å närmaste postanstalt.
Redaktion :
Barnhusgatan 8, n. "b. Telefon : Norr 37 00.
Redaktören träffas i regel 12 - 1 e. m.
Redaktör och ansvarig utgivare: J. FRANZÉN
Expedition:
Barnhusgatan 8, n. b. Tel.: 8000, Norr 6000. Kontorstid: 10-5.
Stockholm 1928. Kungl. Hovboktr. Iduns Tryckeri A. -B.
Annonspris
för 1 millimeter å yttersida 30 öre, å innersida 25 öre ; vid införande även i Småskolan ett tillägg, av 10 öre.
Annons skall vara inlämnad lördagen närmast före utgivningsdagen.
Redaktionssekreterare: KARL-ERIK KARLSSON
Utgivningsdag: onsdag.
Förläggare: Svensk Läraretidnings Förlags A.-B,
Rektor Hjalmar Nilsson femtio ar.
Den 30 augusti ingår rektorn vid folkskolseminariet i Kalmar Hjalmar Nilsson i 50-årsåldern.
Det ar icke mången lärare med akademisk utbildning förunnat att vid passerandet av halvsekelgränsen kunna se tillbaka på en skol gärning, som spänner över nära tre decennier. I det laget befinner sig emellertid rektor Nilsson. Nyss fylld 17 ar påbörjade han sina akademiska studier vid Uppsala universitet 1895 och fullföljde dem med sådan f ramgång, att han redan två ar senare kunde avlägga en vacker fil. kand. examen i den matematiska ämnesgruppen. Sa följde provåret, och hösten 1900 satt han i katedern vid Härnösands läroverk, där han bland sina adepter i avgångsklassen räknade en blivande svensk statsminister. Vetenskapen lockade emellertid alltjämt, och Nilsson återvände snart nog till Uppsala. Som lärare knuten till ett av stadens privatläroverk hade han tillfälle att fullfölja de egna studierna och avlade 1904 fil. lic. ex. Efter några ar förlades arbetsfältet till Lund, vid vars läroveris N. ’utnämndes till adjunkt i matematik, fysik och kemi 1908.
Det livliga pedagogiska intresse, som präglat rektor Nilssons förtjänstfulla lärarverksamhet, kom till sin fulla rätt först när han några ar senare beslöt sig för att utbyta adjunkturen vid provårsläroverket i den sydsvenska universitetsstaden mot en motsvarande ställning vid Göteborgs seminarium. Helt visst var det många, som stod
oförstående inför ett dylikt steg, vilket med det allmänna uppfattningssätt, som ännu for femton ar sedan var förhärskande inom läroverkskretsar, tycktes innebära en klar och ofrånkomlig
deklassering. Inom det förnämliga göteborgskollegiet kom adjunkten - sedermera lektor - Nilsson snart att bliva en av hörnpelarna. Hans formellt eleganta, alltid klara och instruktiva undervisning fängslade i sällsynt grad eleverna. Genom det individuella intresse, som han ständigt ägnade dem
han satts att handleda, vann han också elevernas varma tillgivenhet. Och i kollegiets överläggningar kommo Nilssons realitetsbetonade inlägg att göra sig starkt gällande. Hans på en gång försynta och bestämda ståndpunktstagande kunde icke undgå att utöva ett avgörande inflytande på besluten.
När rektorsbefattningen vid hemstadens seminarium med fröken Westerbergs inträde i pensionsåldern blev ledig, anmälde sig Nilsson som sökande. Säkerligen kunde ingen tvekan råda om hans utmärkta kvalifikationer för posten. Valet föll också,på honom, och han har nu i tre ar fört spiran på det gamla Rostad. På sitt nya verksamhetsområde har rektor N. vägletts av samma humana och vidsynta pedagogiska omdöme, som karaktäriserat den tidigare lärargärningen. Elevers och kollegers obegränsade förtroende och tillgivenhet har mött honom även i den nya miljön.
Det ar emellertid icke bara blivande lärare, som under de sista femton åren haft förmånen att räknas bland rektor Nilssons adepter. Som experimentalfy-siker med ett levande intresse för uppgiften att anpassa sa långt möjligt seminariets undervisning till de krav och förhållanden folkskolan erbjuder hade Nilsson tidigt sökt kontakt med slöjden. Efter hand framgick ur detta samarbete en genomförd plan, och "av rektor N: s och slöjdläraren Gustafssons händer föreligger sedan något ar en mycket anlitad handledning i s. k. fysik-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
