Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nr 41
SVENSK LÄRARETIDNING.
775
Att den föreslagna löneställningen måste för småskollärarinnorna vara orimligt låg, framgår redan därav, att småskollärarinnorna i förhållande till exempelvis rikstelefonisterna, som placerats i lönegraden B 6, icke vid den antydda löneplaceringen skulle erhålla någon lönekompensation för den tid, som åtgått till lärarinneutbildningen, och den studiekostnad nämnda utbildning dragit med sig.
Från lärarkåren har också vid upprepade tillfällen framhållits, att kommitténs förslag i v vad det gällde småskollärarinnorna tvärtom måste anses synnerligen oförmånligt. Sålunda uttalade exempelvis Sverges allmänna folkskollärareförenings ombudsmöte 1925, »att småskollärarinnornas löne-ställning, såsom kåren flera gånger uttalat, bör höjas avsevärt utöver kommittéförslaget, därest dessa lärare skola anses avlönade på ett satt, som motsvarar deras utbildning och arbete.»
Den kategori av kvinnliga funktionärer inom kommunikationsverken, varmed småskollärarinnorna synas kunna och böra jämföras beträffande utbildnings- och tjänsteförhållanden, torde vara de i lönegraden B 11 upptagna kvinnliga tjänsteinnehavarna, exempelvis telegrafexpeditörerna.
Till jämförelse mellan de av lärar-lönekommittén för småskollärarinnorna föreslagna lönerna och lönerna för telegrafexpeditörerna upptagas här följande tabeller:
Småskollärarinnors löner enligt lärarlönekom-mittens j’orslag.
Ortsgrupp
A
B
C
D
E
F
G
2.106
2.214
2.322
2.430
2,538
2.646
2.754
2.214
2.328
2.442
2.556
2.670
2.784
2.898
2.322
2.442
2.562
2.682
2.802
2.922
3.042
2.460
2.583
2.706
2.829
2,952
3.075
3.198
2.598
2.727
2.856
2.985
3.114
3.243
3.372
Ordinarie telegrafexptditörers löner.
Ortsgrupp
A
B
C
D
E
F
G
2.730
2.856
2.982
3.108
3.234
3.360
3.486
2.880
3.012
3.144
3.276
3.408
3.540
3.672
3.060
3.198
3.336
3.474
3.612
3.750
3.888
3.240
3.384
3.628
3.672
3.816
3.960
4.104
3.450
3.600
3.750
3.900
4.050
4.200
4.350
För att kunna anställas såsom tele-grafexpeditör fordras, att vederbörande avlagt realskolexamen eller genomgått 8-klassig flickskola. De blivande telegrafexpeditörerna måste dessutom genomgå en särskild utbildningskurs på i medeltal 4 månader vid telegrafverkets undervisningsanstalt i Stockholm. In-
nan aspiranterna vinna tillträde till utbildningskursen i Stockholm, få de underkasta sig någon tids övningstjänstgöring å lokalstationer men kunna därunder jämväl erhålla avlönade förordnanden. Såsom elever vid den teoretiska utbildningskursen uppbära de 4 kronor och 50 öre om dagen i traktamentser-sättning.
För att vinna anställning såsom småskollärarinna fordras för närvarande, att vederbörande genomgått minst 2-årig seminariekurs. Tre seminarier hava 3-årig kurs. Småskollärarinnans fackutbildning torde sålunda vara minst lika omfattande och dyrbar som den, vilken telegrafexpeditörerna måste underkasta sig. Nedanstående tablå, vartill primärmaterialet 1921 lämnats av respektive småskolseminariers rektorer, angiver såväl elevernas totalkostnader för seminariekursen som deras studieskulder vid seminariekursens slut.
Studiekostnader och studieskulder för smdskol-seminariernas elever dr 1921.
Seminarium
Studiekostnader för hela seminarietiden
Studieskulder vid seminariekursens slut
Bollnäs ...........
2.770: 04
2,582: 76
Borås
3 295- 33
2.473: 68
Falun
2 394- 25
2.170: 00
Hagaström ..... Halmstad
3.276:00 2.477: 69
2.944: 62 1.822:50
Haparanda
4.238- 06
3.820: 80
Härnösand
3.418- 80
2.123:00
Kalmar ..........
3.223- 81
2.523. 08
Kristianstad ...... Kristinehamn ... Linköping ...... . . Lund ..............
3.263: 70 2.858: 33 3.276:00 2.942: 86
2.283: 33 2.530: 09 3.230:00 2.279: 17
Malmköping ...... Skara ............... Skellefteå ......... Stockholm Detthowska ...... Uppsala ......... ...
2.842: 84 3.581: 79 3.353: 85
4.767: 52 2.650:50
2.331:00 3.007: 60 2.928: 00
3864: 71 1.581:25
Växjö ...............
3.605: 83
2.192: 31
Västerås
2 579: 09
2.100: 69
Öjebyn ..... ....... Örebro
2.606: 26 3 413- 16
2.256: 26 1 837: 35
Östersund .........
3.168:48
2.496: 65
Beträffande de fordringar, som ställas på de blivande småskollärarinnornas förkunskaper vid inträdesprövningarna till seminarierna, har genom 1919 års seminariereform en skärpning inträtt. Enligt seminariestadgan fordras visserligen endast genomgången folkskola, men i realiteten kräves en väsentligt utvidgad folkskolkurs. Därför måste det stora flertalet blivande småskollärarinnor fore den egentliga seminariekursen genomgå en preparandkurs, som i många fall ar gemensam för inträdessö-
kande till såväl folk- som småskolsemi-narierna.
Om hur det i allmänhet vid småskol-seminarierna torde stalla sig beträffande de inträdessökandes och de intagna elevernas förbildning torde tabellen å sid. 776 lämna en belysande översikt.
Flertalet intagna elever hade även genomgått preparandkurs.
Som synes hade av de 2,264 inträdessökande 220 (9,7 %\ avlagt realskol-examen, och 380 (16,8 %) hade förvärvat normalskolkompetens, men endast 74 (33,6 %\ av de förra och 121 (31,4 %) av de senare vunno inträde, medan 303 eller nära hälften av samtliga intagna hade genomgått folkskola samt i flertalet fall preparandkurs. Man synes med skäl kunna påstå, att även de blivande småskollärarinnor, vilka ej avlagt realskolexamen eller äga normalskolkompetens, i de provet omfattande ämnena redan vid inträdet till seminarierna måste besitta kunskaper i många fall likvärdiga med dem, vilka vitsordas med ganska höga betyg i realskolexamen och avgångsexamen från 8-klassig flickskola.
De blivande småskollärarinnorna äga sålunda för närvarande en utbildning, som beträffande såväl omfattning som kostnader torde få anses fullt likvärdig med den, vilken förutsattes hos telegrafexpeditörerna inom telegrafverket. Det bor alltså ur denna synpunkt kunna anses skäligt, att småskollärarinnorna i lönehänseende närmast jämställas med dessa befattningshavare inom kommunikationsverken.
Den första undervisningen av barn ställer stora krav på lärarinnans förmåga av aktivitet och initiativ samt på hennes allmänna pedagogiska skicklighet. Undervisnings- och fostringsarbe-tet ar enerverande och uppslitande. Det inskränker sig ej till lektionerna i skolan, utan småskollärarinnan måste liksom lärarna i den egentliga folkskolan dagligen förbereda sig för sina uppgifter, rätta skriftliga uppgifter av olika slag samt i största möjliga utsträckning träda i förbindelse med barnens hem for att lära känna elevernas förhållanden utanför skolan. Sistnämnda sociala omvårdnad och individuella tillsyn över barnen utom den egentliga undervisningstiden ar liksom småskollärarinnans klassföreståndarskap städse en både krävande och ansvarsfull uppgift. Folkundervisningskommittén yttrade med fullt fog härom: »De mindre barnens undervisning och handledning ar icke lättare utan i vissa avseenden svårare an de störres; faran för slentrian och mekanisering ar i småskolan ej lättare att undgå an i folkskolan, snarare tvärtom, behovet av bildning och pedagogisk insikt hos läraren gör sig i det stora hela gällande i lika man å barnskolans alla stadier, sa snart man uppställer kravet på en verkligt utvecklande och uppfostrande lärarverksamhet.»
Under de senaste årtiondena har den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
