Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nr 45
.SVENSK LÄRARETIDNING.
853
Den nya läroverks-stadgan.
Här fortsattes redogörelsen för innehållet i den nya läroverksstadgan, i den mån det ar av särskilt intresse för Sv. Ltgs läsare.
Undervisningen.
Beträffande undervisningen har stadgan följande viktiga bestämmelser:
Vid undervisningen skall i första hand tillses, att den harmoniska utvecklingen av lärjungarnas anlag och förmögenheter icke får stå tillbaka för inhämtandet av minneskunskaper. Med noggrant aktgivande på de särskilda lärjungarnas krafter skall läraren bemöda sig att lata lärjungarnas fortgående kunskapsförvärv syfta till att väcka deras arbetshåg samt främja utvecklingen av deras förmåga att s j älv-verksamt och i stigande grad självständigt tillägna sig, ordna och använda vad de inhämta vid undervisningen. Arbetet i skolan skall taga hänsyn till det ålders- och utvecklingsstadium, på vilket skolans lärjungar befinna sig, samt till lärjungarnas av olika kön betingade egenart.
Lärjungarna böra, där sådant utan olägenhet kan ske och i allt större utsträckning, ju högre åldersstadium de uppnått, övas i sammanhängande framställning. Ett frågeförfarande, som allt för mycket sönderstyckar lärostoffet, bör undvikas såväl vid undervisningen som vid prövningar. I den mån sa kan finnas lämpligt, böra lärjungarna i läroverkets högsta årsklasser få göra förberedande bekantskap med vetenskapliga forsknings- och framställningsmetoder.
Undervisningen bör särskilt på det lägre stadiet bedrivas sa, att största möjliga del av lärjungarnas arbete i de olika ämnena förlägges till skolan. De arbetsuppgifter, som föresättas lärjungarna, böra underkastas den förberedande behandling, som graden av lärjungarnas utveckling samt de särskilda uppgifterna på grund av sin natur göra erforderlig. I varje fall bör en dylik förberedelse väsentligen avse att anvisa lärjungarna utgångspunkter och medel att på egen hand söka arbeta sig fram till ökat vetande. Då lärobok begagnas, skall den huvudsakligen användas för att stödja och sammanhålla vad lärjungarna under lärarens ledning redan tillägnat sig vid undervisningen.
Nödig begränsning bör iakttagas, sa att tillräcklig tid vinnes för läroinnehållets grundliga genomarbetande och sa, att lärjungarna få tillfälle att tillägna sig säkra och bestämda kunskaper. Undervisningen bör i sådant syfte samla sig kring väsentliga stycken av varje ämne samt eftersträva, att en förbindelse mellan samhöriga delar av kur-
sen kommer till stånd. De olika ämnena skola sa vitt möjligt planmässigt och ingående förbindas med varandra, sa att läroinnehållets olika delar komma att stödja varandra enligt den samhörighet de kunna äga.
Allt efter som den vetenskapliga utvecklingen och andra förhållanden medföra, att vid undervisningen i skolan nytt läroinnehåll tillföres ett läroämne eller nya synpunkter därvid anläggas, skall, till förebyggande av för stark anhopning av lärostoff, sorgfälligt tillses, att en lämplig utskiftning mellan äldre och yngre delar av läroinnehållet äger rum. Av särskild vikt ar, att vad som här sagts vinner till-lämpning även med avseende på de vid undervisningen använda läroböckerna,
De skriftliga arbetena skola sättas i närmaste samband med den muntliga undervisningen och i första hand åsyfta att utveckla lärjungarnas förmåga att behärska och använda den vunna kunskapen.
I alla läroämnen och på alla stadier av undervisningen skall läraren till underlättande av lärjungarnas uppfattning använda lämplig åskådningsmate-riell, där sådant låter sig göra.
Vid undervisningen böra lärjungarna för fullgörandet av sina uppgifter hänvisas till lämpliga arbeten i läroverkets bibliotek. I samband härmed skall tillses, att lärjungarna erhålla övning i att använda uppslagsböcker och även i övrigt utnyttja de kunskapskällor och tillfällen till bildande läsning, som biblioteket kan erbjuda.
For utrönande och bedömande av lärjungarnas framsteg i kunskaper och av deras personliga utveckling bör läraren i främsta rummet stödja sig på de vittnesbörd det dagliga arbetet i dess jämna förlopp avlägger samt överhuvud på de erfarenheter han kan göra under sitt samarbete med lärjungarna. Följaktligen böra sådana konstlade åtgärder i kontrollsyfte undvikas, som kunna vara ägnade att verka förryckande på lärjungarnas arbete.
Vid undervisning i övningsämne skall städse nödig varsamhet iakttagas, sa att läraren genom en efter lärjungens ålder och framsteg noga avpassad fortgång, utan överansträngning av hans krafter, främjar den utveckling denna undervisning avser att befordra. Undervisningen bör till sin allmänna läggning anordnas och ledas sa, att även denna sida av skolans verksamhet blir av uppfostrande betydelse, särskilt i den meningen, att den manar till arbetsamhet, ordning och pliktuppfyllelse samt till känsla av samhörighet mellan lärare och lärjungar och mellan de senare inbördes.
All undervisning bör främja lärjungarnas förmåga att göra ett vårdat bruk av sitt modersmål samt handhavas sa, att den bidrager till att hos lärjungen väcka och underhålla ett fosterländskt sinnelag.
Ordning och tukt.
Bland de nya bestämmelserna om ordning och tukt ar det en, som framför andra torde ådraga sig uppmärksamhet: kroppslig aga får ej längre under någon form förekomma vid läroverken. Därigenom komma dessa att i denna punkt likställas med övriga ungdomsskolor i landet: fortsättningsskolorna, de högre folkskolorna och de kommunala mellanskolorna. Men sa ha också läroverken till sitt förfogande sådant straff som förvisning.
Examina.
Den hittillsvarande benämningen re-alskolexamen har utbytts mot namnet realexamen. I fråga om den yttre anordningen av examen har ingen förändring vidtagits. Examen sönderfaller nu som hittills i en skriftlig och en muntlig avdelning. Varje lärjunge skall deltaga i tre skriftliga prov: i provet i modersmålet samt efter fritt val i två av proven tyska, engelska och matenia-tik.
Beträffande bedömandet av de skriftliga proven har en mycket ingripande förändring vidtagits rörande modersmålet. Hittills har provet bestått i en uppsats på svenska, och vitsordet över denna har fått vara avgörande både som uttryck för lärjungens förmåga att skriftligen behandla sitt modersmål och såsom villkor för lärjungens tillräde till den muntliga prövningen. Som bekant har emellertid utgången av det skriftliga uppsatsprovet visat sig kunna lätt nog bliva beroende av rent tillfälliga omständigheter, såsom indisposition eller nervös stämning. Det har också inträffat, att lärjungar, som under sin skoltid visat sig äga god eller mycket god förmåga att skriftligen behandla modersmålet, på grund av tillfälligt misslyckande måst underkännas. Även om dylika fall inträffat mera sällan, sa har dock blotta förhandenvaron av ett dylikt misslyckande varit ägnat att lägga en nervös stämning över den skriftliga prövningen, som verkat hinderlig på mången examen. För att för framtiden söka vinna rättelse i detta förhållande, skall denna sak ordnas på följande sätt. Den svenska uppsatsen skall granskas och rättas av vederbörande lärare samt därefter prövas och bedömas samfällt av denne lärare och en lärare, som kollegiet vid läsårets början utsett till med-bedömare. På grund av detta skriftliga prov tillika med lärjunges under det löpande läsåret i övrigt ådagalagda förmåga att redigt och språkriktigt skriftligen behandla ett förelagt ämne skall läraren i modersmålet jämte nämnde medbedömare avgiva ett sammanfattande vitsord över examinands förmåga att skriftligen behandla modersmålet. I den muntliga prövningen skall lärjungen vitsordas för insikter i svenska språket och litteraturen. För att förbereda lärare och lärjungar på
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
