Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nr 47
SVENSK LÄKAKETIDNING.
891
"Mun- och tandvård."
Under denna rubrik ha i en del landsortstidningar en serie artiklar av Sven Thuréus, med. lie., leg. läkare och tandläkare, varit införd. I dessa artiklar påvisas bi. a. nyttan av att ge barn färsk frukt, grönsaker och mjölk sa mycket som möjligt samt föda, som ger tuggapparaten ökat arbete, och att det ar lämpligt att avsluta måltiden med en fast frukt, t. ex. ett äpple. Även smör anses av stor’ betydelse, ty detta tillgodoser kroppens kalcium- och vitaminbehov i största möjliga utsträckning. Förf. påtalar också skadan av att avsluta en måltid med kaffe och sötsaker, som nedsätta det salivflöde, vilket ar nödvändigt för att smälta maten, och vilket även verkar mekaniskt rengörande i munnen.
Vid talet om den allmänna munhygienen säger förf., att
var och en bor söka upplysa folk om den risk (for att bi. a. ådraga sig syfilitisk smitta), som förefinnes vid användande av den gemensamma dryckesbägaren, vilket ar ett oskick, som .florerar på många platser i vårt land, t. ex. i många nya offentliga byggnader, på tag och järnvägsstationer.
När man läser de för övrigt utmärkta artiklarna, undrar man, om förf. ej har reda på, att i tusentals skolhus i vårt land just detta oskick med gemensam mugg eller skopa för alla barnen florerar, och att lärarna stå maktlösa vid sin begäran om hygieniska dricks-apparäter, enär skolråden ej förstå eller vilja förstå risken av att barnen dricka ur gemensamma karl. Om yrkanden i den vägen komme från läkare, skulle de givetvis ha större varde, an när de komma från lärare.
En annan sak man undrar på vid läsningen av nyssnämnda artiklar ar, om förf. vet, huru många kommuner i vart land, som ha ordnad tandvård för folkskolans barn. Han säger nämligen;
Ett gott framsteg vore även, om läroverksungdom och elever i privat- och flickskolor kunde komma i åtnjutande av den behandling, som oftast kommer folkskolibarnen till del.
Det vore ej illa, om det vore sa väl, att folkskolbarnen oftast komme i åtnjutande av tandvård. Men vårt hopp ar ju, att vi steg for steg skola nå dit.
Att ej alla kommuner ha ordnad tandvård har förf. dock klart för sig, ty han säger som rätt och gott ar:
Finnes ej ordnad mun- och tandvård i ett samhälle, böra kommunens styresmän tanka på dessa viktiga .frågors bästa lösning.
Dr Thuréus framhåller, att dessa frågor ej kunna lösas av läkare eller tandläkare ensamma, utan att det fordras ett intimt och gott samarbete med den enskilde individen, att det fordras upplysning man och man emellan och förståelse för vad saken verkligen gäller, att det fordras upplysning av barnen från föräldrars och skolors sida, och
att det fordras, att kommuner och statsmakter arbeta för saken.
Han vitsordar, att skolor och lärarpersonal gjort mycket och kunna göra mycket för att föra denna fråga vidare framåt genom det mottagliga barnasinnet. Slutligen kommer ett råd till ideella och filantropiska sammanslutningar, t. ex. Röda korskretsar och skolföreningar, att »de lämpligen skulle taga upp denna fråga på sina program». Som om ej just Röda korset och Sveriges allmänna folkskollärarförening i många ar haft också frågan om munhygien på sina program! Och det ar nog tack vare dessa föreningars och en del nitiska och förstående läkares samfällda arbete, som denna fråga drivits sa pass långt som den har. Men det ar ju för mycket begärt, att alla hrr läkare skola veta om det arbete, som dessa föreningar söka utföra.
A. -n.
Arbetsbetonad historieundervisning.
Det arbetsbetonade undervisningssät-tet, som ganska lätt låtit sig tillämpa i ämnena geografi och naturkunnighet, tycks ännu ha svårt att vinna insteg vid historieundervisningen. Man har tydligen på många håll ansett detta ämne mindre lämpligt för ett laborativt arbetssätt. Visserligen spelar här den muntliga framställningen, den historiska skildringen, en särskilt framträdande roll. Men detta bör ej utgöra hinder för att tillföra historieundervisningen den starka intressebetoning f or barnens vidkommande, som arbetsbetonade metoder alltid föra med sig. Det ar säkerligen mindre ämnets lämplighet för ett sådant undervisningssätt utan fast mera saknaden av sa gott som varje slag av hjälpmedel för detsamma, som gjort, att man hittills ej i större utsträckning låtit historieundervisningen få arbetsbetonad karaktär.
Vi ha emellertid på senaste tid fått tillgång till ett nytt utmärkt hjälpmedel för historieundervisningen: Ahlberg- Lindälv: Sveriges historia i bilder. I. Forntiden och medeltiden. I förordet säga förf., att bilderna i första rummet avse »att bringa i barnens händer ett för dem lämpat historiskt källmaterial». Att vid historieundervisningen anknyta till historiska urkunder och källor ar givetvis av synnerligen stort värde. Men, för att åter citera förordet,
de försök, som gjorts, att genom urkundssamlingar föra barnen i kontakt med källorna ha inte varit sa helt lyckade. Det har visat sig vara sa gott som omöjligt att göra urvalet sådant, att det blir tillgängligt även för eleverna i de lägre klasserna. Otvivelaktigt torde goda historiska bilder långt bättre passa för detta ändamål. På samma gång som dessa ofta äro de bästa urkunder for historieforskningen, kunna de också bli synnerligen givande för det enkla historiska studium, som bedrives i skolorna.
For undervisningen lämpat historiskt bildmaterial ha vi hittills haft ganska ringa tillgång till. Några enstaka planscher och ljusbildserier med delvis ganska tvivelaktigt historiskt värde har varit allt. Visserligen har väl sedan länge den intresserade läraren tillgripit sättet att visa bilder direkt ur för honom tillgängliga historiska verk samt låtit barnen själva samla historiska bilder ur tidningar och tidskrifter. Dessa sätt att åskådliggöra historieundervisningen äro givetvis i och för sig mycket värdefulla men måste alltid bli mer eller mindre ofullständiga, då tillgången på lämpliga bilder ar ganska begränsad. De ovan nämnda historiska bilderna äro bi. a. avsedda att utfylla de luckor, som på grund härav alltid uppkomma i barnens bildsamlingar, även för den flitige samlaren.
I och med »Sveriges historia i bilder» har läraren fått till förfogande ett utmärkt åskådningsmedel i form av en systematiskt ordnad bildsamling av fullt historiskt värde. (Samtida historiska bilder, fotografier av historiska föremål, byggnader o. s. v.) Detta bildmaterial kan givetvis användas på flera olika sätt. Det kan helt enkelt få bli utgångspunkten i hela historiestudiet. Lärare och elever studera gemensamt en serie bilder, som illustrera en viss tidsperiod och kunna därigenom få ut en avsevärd mängd historiskt vetande. Till bilderna höra en ganska utförlig text, som placerats i slutet av häftet »for att inte verka bindande vid undervisningen». Även vid en mera individuellt bedriven undervisning samt vid repetitioner ar den fristående texten av stort värde.
Som förut antytts äro emellertid bilderna dessutom avsedda att klippas ut samt användas (inklistras) i barnens arbetsböcker och att tillsammans med skrivuppgifter, teckningar o. s. v. bilda en barnens egen lärobok i historia. För att bilderna lätt skola kunna inklistras, ar baksidan gummerad. Bildernas användning på detta sätt i arbetsundervis-ningens tjänst utesluter naturligtvis ej det ovan nämnda gemensamhetsstudiet med muntlig redogörelse. Även vid ett mera individuellt arbetssätt, där alltså arbetet med bilderna kan ingå som självständiga upgifter i den gemensamma arbetsplanen, bör med fördel ett sådant studium i någon mån också ske.
Här nedan lämnas en kort översikt över häftets bildmaterial.
Från stenåldern upptagas sålunda ej mindre an 29 bilder, varav kan nämnas: Rekonstruktion av stenåldershydda, en mängd olika föremål från äldre och yngre stenåldern tydligt visande utvecklingen, stenålderstidens olika gravformer, (varav gånggriften med planritning) m. fi. Från bronsåldern upptagas 14 bilder, såsom hällristning, olika bronsåldersföremål och bronsåldersrö-sen. Järnåldern ar representerad av bilder, som visa järnåldersgravfält (plan-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
