Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
970
SVENSK LÄRARETIDNING.
Nr 51
sen mottaga en mängd av honom undertecknade yttranden och förslag.
När överdirektör Falk nu avgår från sin tjänst, må härigenom bringas honom ett ärligt och varmt täckt for vad han uträttat till förmån för folkskolan, hennes lärjungar och hennes lärarkår.
J. Franzén.
Gustav Löwenberg död.
Onsdagen den 12 december ingick underrättelse, att förre folkskolinspektören i Falun, disponenten och chefredaktören för Falu Läns Tidning Gustav Reinhold Löweriborg avlidit å Maria sjukhus i Stockholm,
Löwenberg var en intresserad, nitisk och rastlöst verksam folkskolman. För sitt inspektör skall var han väl förberedd. Vid 21 års ålder - han var nämligen född den 6 juni 1886 - avlade han folkskollärarexamen i Karlstad 1907. Efter ett vikariat i Hasslö höstterminen samma ar anställdes han 1908 såsom vikarie vid folkskolorna i Ystad 1908 och blev där ordinarie folkskollärare 1912. Vid sidan av sin lärarverksamhet idkade han fortsatta studier, som ledde till studentexamen 1913. Ar 1915 avlade han filosofie kandidatexamen vid Lunds universitet. Där hade han bedrivit specialstudier i kommunalkunskap, deltagit i en vetenskaplig kurs i experimentell psykologi och i experimentalpsykologiska laborationer. Efteråt deltog han ändå i ett flertal fortbildningskurser av olika slag och företog pedagogiska studieresor i utlandet. Under sin ystadstid höll han föreläsningar av såväl pedagogiskt som statsvetenskapligt innehåll. Av domkapitlet i Luleå uppfördes han på första och av domkapitlet i Visby på andra förslagsrummet till statliga inspektörs-tjänster. I Ystad erhöll han flera förtroendeuppdrag. BI. a. var han ledamot av stadsfullmäktige.
Sa sökte han och fick den kommunala inspektörstjänsten i Falun 1920. Denna skötte han på ett sa utmärkt satt
att han vid sin avgång från densamma vid 1924 års slut av folkskolstyrelsen fick det högsta vitsord, som kan givas, med särskilt intyg om hans ådagalagda starka intresse för skolväsendets utveckling, stora organisationsförmåga, energi samt förmåga av initiativ och kraft. Han hade bi. a. organiserat fortsättningsskolan samt skapat och organiserat den högre folkskolan. Han var också den högre folkskolans rektor. Men Löwenberg hade i vissa falubors ögon haft ett stort fel. Han hade varit for nitisk i fråga om skolväsendet och han hade oförbehållsamt ådagalagt sina sympatier för en skolreform, som avsåge att göra folkskolan till bottenskola. När hans mandat utlöpte med ar 1924, blev han icke återvald. Sv. Ltgs läsare ha säkerligen denna sak i gott minne. När han avgick som folkskolinspektör, lämnade han också folkskolan för alltid.
Efter sin avgång inköpte L. aktiemajoriteten i Falu nya tryckeriaktiebolag samt blev där disponent och chefredaktör för Falu Läns Tidning. Ar 1926 blev
han ledamot av stadsfullmäktige i Falun.
Löwenberg var en varm vän av S. A. F. Under någon tid var han ordförande i Ystadskretsen. Svensk Läraretidning har haft en del artiklar av hans hand, senast när han tillsamman med nuvarande biskop Stadener hade företagit en resa till Egypten och Palestina.
Falu-Kuriren skrev om honom den 13 dec. bi. a.:
(Löwenberg var en stridbar man, om vilken det också stått mycken strid. Hans oförskräckta framåtanda, när det gällde idéer och ’företag, som vunnit hans intresse, förskaffade honom åtskilliga motståndare. Men ingen torde bestrida hans stora allmänintresse och hans friska humor att gå till strids for vad han ansåg klokt och nyttigt. Att ett varmt hjärta klappade under den något bullersamma ytan, intyga hans vänner.
Omdömet ar träffande, men till detsamma bör läggas, att han var en god och glad kamrat och sina vänners trofaste vän.
Löwenberg sörjes närmast av sin efterlämnade maka, född Fira.
J. Franzén.
Psykologisk-pedagogisk kurs i Emmaboda.
Under tiden 17-19 sept. har en serie föreläsningar hållits i Emmaboda norra folkskola av prof. G. A. Jaederholm över nyare psykologi och pedagogik. Föreläsningarna, som varit statsunderstödda, hava ägt rum inför en åhörarskara av ett 80-tal lärare och lärarinnor.
Eedan i inledningsföreläsningen, som avhandlade vetenskaplig pedagogik, dess uppkomst och nytta i det praktiska skolarbetet, lämnade föreläsaren en intressant redogörelse för hur den modärna pedagogiska vetenskapen arbetar efter delvis fullkomligt nya arbetslinjer, varvid den bi. a. begagnar sig av de resultat, till vilka biologien och medicinen kommit. I en följande föreläsning behandlades minnets lagar och minnets utveckling under barnaåren.
Genom undersökningar har visats, att man minns bättre det, som meddelas vid en ljus och lugn sinnesstämning. Vid läxläsning utvinnes det mesta av den första repetitionen. Det bästa resiultat erhålles, om repetitionen förlägges med viss tids mellanrum. Om repetitionerna hopas, åstadkomma de ej på långt när samma verkan. Minne lör speciella saker, såsom siffror o. d., kan genom träning betydligt uppövas, men den, som genom träning
skaffat sig ett gott minne lör t. ex. siffror, har därigenom ej förbättrat minnet for ord. Man kan minnas lättare det, som ger innehåll for tanken.
I en föreläsning om tröttheten påpekades trötthetens orsak och dess inverkan på människans förmåga att inhämta kunskaper.
Barnen böra aktas for överansträngning. Gymnastik, lek och idrott, frisk luft etc., äro medel, varigenom överansträngning undvikes. I skolan måste arbetet göras omväxlande. Ett omväxlande arbete tröttar ej på långt när i samma mån som ett enformigt.
Första dagens två sista föreläsningar upptogo ämnena: Grundlinjer för barnens utveckling före och under skolåren, metoder att kontrollera den normala kroppsliga och själsliga utvecklingen samt om barnens tidigaste personliga och sociala utveckling under samma period. Andra dagens första föreläsning handlade om Utvecklingen av den nyare intelligensforskningen.
Enligt den nyare forskningen ar den s. k. intelligenskvoten i det allra närmaste konstant. Ett barn, som t. ex. vid 8 års ålder har en medelmåttigt begåvad sjuårings intelligens,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
