Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nr 51
SVENSE LÄEARETIDNINa.
983
C. J. L. Almquist i landsflykten. Av
Ruben G:son Berg. Stockholm, Alb. Bonniers förlag, 1928. Pris 16 kr.
Man ar i våra dagar sa van vid »sensationer» i brottmålsväg, att man blivit nästan förhärdad. De väcka endast ett övergående intresse, ofta blott för en dag, även när det rör sig om nyss aktade och socialt högt ställda män.
Men ar 1851 voro samhällsförhållandena mindre komplicerade, och vad man kallar »kända namn» på litteraturens, vetenskapens, politikens etc. områden, voro en försvinnande bråkdel mot nu.
En modärn människa har därför svart att .föreställa sig den »sensation», som i mitten på juni månad nämnda ar uppstod, ej blott i hela Sverige utan även i det svensktalande Finland, när ryktet spred sig, att landets utan tvivel mest framstående om också mest omstridde författare avvikit till utlandet. Och det på grund av begångna brott av sa svår art som giftmordsförsök, stöld och förfalskning.
Ja, C. J. L. Almquist, ej blott »Törn-rosbokens» beundrade skald, utan även den på många håll högt uppskattade pedagogen och radikale politiske tänkaren, hade fallit! Han var en moraliskt död man även för dem, som nyss varit hans beundrare och vänner. Ty polisen hade funnit »mer an halv bevisning» på hans brottslighet. Och motståndarnas skadeglada tjut var sa starkt, att nästan ingen vågade uppträda till hans försvar, åtminstone inte offentligt.
När man nu i Kuben G: son Bergs nyss utkomna arbete läser om saken, sa som den föreligger i handlingarna, gripes man av häpnad, men även av vemod.
På sa lösa grunder kunde man alltså döma en man. Knappast ett spår av bevis, allra minst för giftmordsförsöket! Någon Sherlock Holmes fanns sannerligen inte i den tidens kriminalpolis!
Med klar, bindande logik har dr G: son Berg plockat sönder hela denna vävnad av obevisade beskyllningar och tydliga motsägelser. Ingenting står till sist kvar mer an ett: att Almquist i sitt förhållande till den gamle procentaren von Scheven spelat en lumpen och föga hedrande roll.
Man har som ett slags »bevis» på Almquists brottslighet framhållit hans flykt. Men man bör betänka, att Almquist då var en gammal man, nära de 60, och nedbruten av ekonomiska bekymmer och ett oerhört litterärt arbete for det dagliga brödet. Hans nerver hade nått bristningsgränsen. Och sa kom denna sista droppe: någon ekonomisk divergens med den gamle hänsynslöse gi-rigbuken, i vilken A. visste med sig, att han själv ej stod fullt moraliskt ren.
Han fann då endast en utväg: att kasta yxan i sjön och lämna allt, fosterland, familj, heder och ära.
Denna förklaring på hans flykt ar sa enkel och naturlig, att den ger sig själv. Man kan lämna både den arsenikblan-dade havresoppan och de förfalskade re-
verserna å sido såsom obevisat sladder.
Och sa kom landsflyktens tunga ar i Förenta staterna. Med förtjänstfall f orskariver har dr G: son Berg följt dem. Jag tvivlar på att stort mera här vid lag finnes att spåra upp.
Arbetet bär titeln »C. J. L. Almquist i landsflykten». Men det bjuder läsaren betydligt mer an titeln lovar. Först och främst en klar redogörelse för polisförhöret i saken, med skarpsinniga invändningar. Och sa en ovanligt intressant skildring från den nya miljö, Förenta staterna i mitten på 1800-talet, i vilken den romantiske svenske törnrosskalden plötsligt fann sig försatt. Lägg härtill vad som mera i förbigående säges om A. som människa och diktare, och jag vågar påstå, att Bergs arbete mer an något annat föregående ger en levande och gripande helhetsbild av den olycklige svenske skalden.
Det ar, för att använda ett franskt uttryck, en »magistralt» skriven bok. Ytterligt kritisk och gedigen, men utan. att därför vara på något sätt tung och tråkig. Tvärtom, man läser den ställvis med samma intresse som en »spännande» roman. Och Love Almquists hela liv, ej minst under hans sista ar, var ju i grunden en roman, men med det verkliga livets gripande spänning över sig.
Jag vet ej, vem som ar mest att lyckönska till arbetet: den förstående, skarpsynte och kunnige författaren eller vår litteraturhistoria. Hur som helst, det ar ett standardverk, i ordets hela b et}7 dels e och kraft.
Hugo Gyllander.
Fragment från levande livet. Av Carl Daning. Svenska Allmogeförlaget, Vetlanda. 1928. Pris 2: 75.
I den stora bokflod, som översvämmar vårt land, försvinna vanligen de flesta böckerna som vrakspillror. Även om de äro värda ett bättre öde.
Jag fick i min hand en bok. Titeln ar den ovanskrivna och tryckorten var Vetlanda. Vem undrar på om jag då ej hoppades mycket.
Jag slog upp den på måfå, och mina blickar föllo på en liten skiss »Far och mor». Den började sa:
Långt inne i ’Smålands tysta ödeskogar förde iar och mor sin hopplösa kamp emot armod och elände.
Åkerjorden på deras lilla torp var stenbunden och mager, hagarna savlösa och torra, och ,från den sanka ängen sög vårfloden bort all must och näring.
Men hemmet hade sa fridfullt och vackert läge. Vad trädgården blommade och doftade i solig sommartid!
En vanlig bokläsare skulle tycka, att de raderna inte ha något märkvärdigt alls över sig. Men jag fäste mig vid detta men. Det grep mig på ett mystiskt sätt. Och jag läste till och med igenom hela boken.
Jag har ingen anledning att ångra det. Man kan använda tiden sämre. Förf., som ar folkskollärare och döljer
sig under en signatur, var för mig en ny bekantskap. Men en, som verkligen hade något att bjuda; Enkla saker visserligen, men upplevade och kända, och han berättade klart och gripande. Mer verklighet an »litteratur».
Enkla? Ja, kanske inte sa enkla, allra minst i vår tid. Ty de flesta modärna människor med tillrättalagt liv ha upplevat endast bråkdelen - även om de rest jorden runt.
Här ar en fattig smålandspojke, som inte alls haft livet sa väl planerat för sig men som själv fått lägga det till ratta. En torparson, som slitit ont i hemmet och ännu mer som skeppsgosse vid flottan. Nu, som lärare vid mogen ålder, berättar han. Och berättar enkelt och bra och vackert framför allt utan ett spår av bitterhet vare sig mot människor eller samhället.
Av de små skisserna framstå några - exempelvis »Barnabönen», Råbo-folket» och »Fars nattvardsgång» som verkliga pärlor i sin art. Och man finner ju pärlor även i våra svenska musslor!
Det ar en bok, värd att läsa och begrunda. Jag skulle särskilt vilja rekommendera den åt en hel del människor, som äro missnöjda, trots att de fått hela sitt liv väl tillrättalagt.
Och det ar, något som betyder mer,
Rökarens munvård
kräver ett verksamt medel, icke blott några välsmakande droppar att sätta till vattnet.
Oxygenol ar just det rätta. Halitus (elak andedräkt) motverkas fullständigt. Om Oxyge-nol ej smakar sa bra första dagen det användes, ar det ett tecken att just Ni behöver det. Illaluktande matrester och bakterier, nikotinavsättningar och dylikt, som sitter i tandgårdens gömslen, bortryckas av Oxygenol genom skumbildning. När Eder munhåla efter en tid blivit ren smakar Oxygenol friskt och renande. - Svalgkatarrer, som svart eller lindrigare alltid åtfölja rökning, lindras snabbt och kan förebyggas med Oxygenol, det slemlösande och effektivt verksamma medlet vid svalgkatarrer. Oxygenol finnes med och utan arom i tre flaskstorlekar.
Oxygenol renar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
